Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Så bekämpas barnfattigdom

Rädda Barnen trycker på att kommunerna måste visa handlingskraft för att minska antalet fattiga barn. I Örebro sjösätter vi nu ett gediget program för att halvera barnfattigdomen.

Publicerad: 29 mars 2012, 05:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Barnfattigdom

Den 14 mars presenterade Rädda Barnen årets barnfattigdomsrapport. Den visade en sorglig verklighet i vilken fattigdomen bland barn i Sverige fortsätter att öka. 248 000 barn lever i fattigdom och i sina rekommendationer pekar Rädda Barnen på vikten av kommunernas politiska engagemang och handlingskraft. Örebro kommun tar både rapporten och rekommendationerna på högsta allvar.

Siffror från 2009 visar att 16,8 procent av alla barn i Örebro kommun lever i ekonomiskt utsatta familjer. Det är familjer som inte nödvändigtvis svälter, men som kämpar stenhårt för att få varje månad att gå ihop. Under de senaste åren har klyftorna ökat mellan dem som har och de som inget har. Örebro tänker vi göra något åt det och den 21 februari tog vi det första steget för att nå vårt mål. Då gick startskottet för att ta fram en handlingsplan för hur vi ska halvera barnfattigdomen till år 2020.

Vi kommer att genomföra ett sektorsövergripande arbete för att vi tillsammans inom kommunen ska kunna uppnå målet. Mycket gott arbete görs redan av både kommunen, föreningar och företag. Men det räcker inte – utvecklingen är fortsatt negativ i landet och Örebro. Därför är det oerhört viktigt att vi nu är öppna för ny kunskap och tar del av aktuell forskning för att komma fram till vilka åtgärder som krävs för att vi ska kunna motverka barnfattigdomen. Till hösten ska dessa åtgärder presenteras i en handlingsplan.

Vi ska skapa verkliga förändringar som kommer att märkas i barnens vardag. Vi tror att det handlar om att arbeta både genom att försöka lösa strukturella problem med arbetslöshet och bristande utbildningsbakgrund bland vuxna och genom att verka konkret för att lindra fattigdomens symptom i barnens vardag. Som vi ser det handlar det framförallt om tre områden: att skapa jobb, att förbättra förskola och skola och att satsa ännu mer på barn och ungdomars möjligheter till en rik fritid.

Örebro kommun har valt att investera 2 miljarder kronor i sin investeringsbudget för 2012, vilket motsvarar cirka 2 000 arbetstillfällen inom byggsektorn. Det är en betydligt större investeringsbudget än normalt. Vi väljer att lägga pengar på fler förskolor, renovering av skollokaler, anläggning av nya konstgräsplaner och satsningar på förbättrade utomhusmiljöer i barnens närhet. Kommunpolitiken kan göra skillnad och för den politiska majoriteten i Örebro, som utöver Socialdemokraterna består av Centerpartiet och Kristdemokraterna, har detta varit viktigt.

Vi har också ingått ett samarbete med ÖSK, Företagarna och Handelskammaren Mälardalen för att se till att så många ungdomar som möjligt ska få en feriepraktikplats i sommar. Vidare har kommunledningen tagit beslut om att bilda ett nytt kommunalt bolag, Västerport. Bolagets uppgift ska vara att utveckla fastigheter för att skapa nya arbetsplatser i de västra stadsdelarna. Det är en viktig satsning med ambitionen att öka sysselsättningen i Örebro. Våra kommunala bolag kan generellt i mycket högre utsträckning än tidigare vara ett medel för att sätta människor i arbete. Det är också viktigt att vi i våra upphandlingar vågar ställa sociala krav på de företag som kommunen samarbetar med.

Även skolan spelar en avgörande roll. Vi håller nu på att skapa en skolutvecklingsenhet med syftet att se till att fler barn och ungdomar klarar skolan med godkända betyg. Ens förutsättningar att gå ut skolan med betyg som gör det möjligt att läsa vidare ska vara lika för alla barn, oavsett hur familjens ekonomi ser ut. Vi vill också se över avgifter som förekommer i skolorna för att barn ska slippa bli utpekade och uppdelade i kategorier om vem som har råd och vem som inte har råd att delta på olika aktiviteter.

Det allra viktigaste för att barnfattigdomen i vår kommun ska vara halverad vid år 2020 är dock att arbetslösheten sjunker. Det är inte barnen som tjänar pengarna, men det är barnen som drabbas hårdast av föräldrarnas uteblivna inkomst. Om våra ungdomar inleder sina vuxna liv i arbetslöshet och bildar egna familjer i ekonomiskt instabila förhållanden, kommer antalet barn som växer upp i fattigdom bara att öka.

För en del människor är själva begreppet barnfattigdom ett begrepp som provocerar. En del erkänner det inte och går så långt som att hävda att fattiga barn inte existerar i Sverige.

Vi, och cirka 4 688 barn i Örebro, blir varje dag påminda om att de har fel.

Lena Baastad, Kommunstyrelsens ordförande (S), Örebro

Lena Beime, Socialdemokraternas talesperson i barnfattigdomsfrågor i Örebro

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Barnfattigdom

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News