Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Riskfyllt önsketänkande bakom kommunal vindkraft

Sigtuna, Upplands Väsby och Sollentuna som köper egna kommunala vindkraftverk tar risker med skattebetalarnas pengar och förvillar kommuninvånarna när de försvarar investeringarna, replikerar Lydiah Wålsten. Vår granskning visar att Upplands Väsbys investering realistiskt sett bara blir hälften så lönsam som kommunens egna beräkningar visar. Lönsamheten i Sigtunas investering faller med 75 procent.

Publicerad: 17 maj 2013, 09:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Vindkraft

Erik Lakomaa är forskare vid Handelshögskolan och har för Timbros räkning granskat de underlag som finns för kommunalägd vindkraft. Slutsatsen är att kommunernas investeringsunderlag är riskfyllda. Samtidigt diskuterar nu många fler kommuner om de ska investera i egna verk. Bara förra året uppgav drygt 60 kommuner att de var intresserade av ett eget inköp. Över 50 kommuner har redan investerat.

Sigtunas, Upplands Väsbys och Sollentunas argumentation i deras artikel i Dagens Samhälle den 14 maj tycks ha bytt fokus från att tidigare ha hävdat att investeringarna är lönsamma till att numera handla om oro för svängningar i elpriser, klimatnytta och att Timbros kalkyl påstås använda 2012 års elpriser i beräkningarna. Det är positivt om de ledande kommunföreträdarna upphör att hävda att de gjort bra affärer, men då blir också frågan om vad man i stället kunde använt skattepengarna till intressant.

Ett alternativ hade varit att fortsätta köpa ”grön el” på marknaden och ha 40-50 miljoner kronor per kommun över till andra investeringar som hade kunnat göra större nytta. Flera av vindkraftskommunerna har stora lån och kvalitetsbrister i välfärden så det är knappast så att det inte finns alternativa användningsområden för resurserna.

Argumentet om att just kommunala vindkraftverk skulle vara mer miljövänliga än andra vindkraftverk är märkligt. På annat sätt kan de tre kommunernas påstående om att det skulle bli bättre för klimatet genom att just de äger egna vindkraftverk inte tolkas. Påståendet om att kommunala vindkraftverk ökar utbudet av grön el i norra Europa och därmed skulle pressa elpriserna missar en väsentlig poäng: Det är skattebetalarna i vindkraftskommunerna och svenska hushåll som betalar höga elskatter som står för kostnaderna när elöverskott exporteras till andra länder. Priset på el kan bli marginellt lägre men den totala kostnaden blir högre.

Att kommuner skulle oroa sig mycket över att elpriserna varierar beroende på väder, säsong och andra faktorer förefaller märkligt. Rimligen är ledande kommunföreträdare medvetna om att sett till de totala utgifterna i en kommun är kostnaderna för elektricitet inte större än att de kan jämföras med hushållselen för en liten lägenhet där en normalinkomsttagare bor. Vill man ändå minska risken för variationer kan man, precis som det redan görs i dag, även som kommun teckna avtal om fasta elpriser. Det verkar som att köpa ett eget vindkraftverk är en något mer riskfylld och krånglig lösning på det problem som man påstår sig vilja lösa. Tvärt om mot vad kommunerna hävdar ökar osäkerheten då fler omvärldsfaktorer, både certifikatspris, elpriser och nu också en rad politiska faktorer, påverkar projektens bärkraft.

De tre kommunföreträdarna skriver att Timbro skulle använda enbart 2012 års priser på el och elcertifikat som antaganden för tjugo år framåt. 2012 års priser är inte unikt låga utan snarare genomsnittliga jämfört med hur priserna sett ut under den period data finns. Vår granskning omfattar också utfallet om priserna på el och elcertifikat blir exakt så som kommunerna själva antagit. Till exempel räknar vi för Upplands Väsby med deras angivna elpris om 480 kronor per megawattimme. Det är 70 procent högre än 2012 års elpris och dessutom 20 procent högre än vad Sigtuna kommun räknar med. Det är med dessa priser vi kommer fram till att lönsamheten halveras för Upplands Väsbys vindkraftverk och faller med 75 procent för Sigtunas.

För att alla ska kunna ta del av beräkningarna och kunna göra egna har vi tagit fram hemsidan Kommunalvind.se där man kan pröva olika antaganden och se vilka ekonomiska konsekvenser de får. Exempelvis framkommer att ofta är skillnaden mellan en investering som går runt och en som går med stora underskott den särskilda energiskattebefrielsen för förbrukning av egenproducerad el.

De tre kommunalråden skriver också att de är medvetna om att energiskattebefrielsen kan tas bort men att det vore “en mycket olycklig utveckling”. Vid en så stor investering menar vi att det inte räcker att politiskt ansvariga önskar en viss marknadsutveckling, eftersom någon annan – skattebetalarna – får stå för notan om önskningarna inte slår in. Istället bör beslut föregås av solida kalkyler med goda säkerhetsmarginaler, utförda av professionella aktörer. Det gäller oavsett om kommunen investerar i vindkraft, arenor eller stora äventyrsbad.

Lydiah Wålsten, ansvarig för tillväxt- och miljöfrågor, Timbro

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vindkraft

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News