Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Risk att Sverige missar digital miljardindustri

Norden är högintressant för företag som vill bygga datacenter och vi jobbar stenhårt för nya stora etableringar likt den som Facebook gjort i Luleå. Men vi behöver draghjälp från våra folkvalda politiker på nationell nivå så att vi inte tappar mark i den internationella konkurrensen, skriver representanter för kommunledningarna i Luleå, Skellefteå och Östersund.

Publicerad: 17 december 2013, 13:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItInfrastrukturinvesteringar

Cloud computing, samlingsnamnet för hårdvara och mjukvara som levereras över internet, är en framtidsindustri som inom några år kan öka sin omsättning med flera hundratals miljarder euro inom EU. För att göra tillväxten möjlig behövs nya datacenter, likt de som Facebook bygger i Luleå. Sverige har utmärkta grundförutsättningar, men konkurrensen från våra nordiska grannländer är knivskarp. Där har regeringarna agerat kraftfullt för att vinna fler etableringar, bland annat genom att sänka energiskatten. Vi vill att den svenska regeringen tydliggör förutsättningarna för den digitala tjänsteindustrins infrastruktur.

Norden är högintressant för företag som vill bygga nya datacenter. Särskilt sedan Google byggt om ett pappersbruk till ett datacenter i finska Hamina 2009 och Facebook valt att etablera i Luleå 2011. Enbart Google kommer sammantaget att investera 6 miljarder i Finland. I takt med att vi använder allt fler digitala tjänster ökar behovet av lagring och många nya datacenter kommer att byggas. Striden står nu om var det blir.

EU-kommissionären Megan Richards har bedömt att industrins omsättning inom kort kan uppgå till 700 miljarder euro, bara inom de fem största europeiska ekonomierna. Det är lätt att förstå att möjligheterna för Sverige är stora.

Vi är också en vinnare sett till yttre faktorer. Det amerikanska fastighetsbolaget Cushman & Wakefield rankar Sverige som världens tredje och Nordens främsta land gällande säkra platser för datacenter. Vårt svala klimat är perfekt för elintensiva datacenter och vi har en bra infrastruktur, med driftsäkra elnät och ett av världens mest utbyggda fiberbaserade kommunikationsnät. Vi kan också erbjuda arbetskraft till de kunskapsintensiva jobb som skapas av satsningarna.

Så, varför står då inte företagen på kö? Den främsta anledningen är den hårda internationella konkurrensen. I Danmark har regeringen sänkt elskatten för hela industrin, med några undantag, till 0,5 öre per kWh, som är den lägsta tillåtna nivån inom EU. Den finska regeringen har även de agerat kraftfullt genom att lägga fram förslag för att likställa energibeskattningen för digitala tjänsteindustrier och traditionell tillverkningsindustri. Om det finska förslaget blir verklighet innebär det en nivå på 8 öre/kWh, att jämföra med 19 öre/kWh i norra Sverige och 29 öre i resten av landet. För en anläggning med en effekt på 100 MW per år blir skillnaden mellan Finland och norra Sverige närmare 100 miljoner kronor per år.

Då många företag är nära beslut om var de ska bygga sina datacenter måste frågan om deras villkor lyftas av regeringen. Vi vill att de ger en tydlig signal till marknaden om vad Sverige kan erbjuda. Om de liksom vi anser att detta är ett område med stor tillväxtpotential, så är en rimlig slutsats att villkoren bör likställas med dem i andra nordiska länder. Handlar det enbart om yttre förutsättningar har vi stora möjligheter att vinna – vår tillgång på förnybar energi och infrastruktur är bättre än det som våra konkurrenter kan erbjuda i dag.

Enbart nivån på investeringarna är nog för att göra området intressant. Årliga driftkostnader, som lågt räknat utgör ungefär en tiondel av investeringskostnaden, tillkommer och består till mer än hälften av löner och kostnader som tillfaller regionalt baserade verksamheter. En rimlig ambitionsnivå för Sverige vore att vinna minst hälften av alla etableringar i Norden, vilket kan innebära investeringar på över 20 miljarder kronor och årliga driftkostnader på mer än två miljarder kronor. Därtill kommer dynamiska effekter i form av nya tjänster och verksamheter.

Vi jobbar stenhårt för nya storskaliga etableringar. Men vi behöver draghjälp från våra folkvalda politiker på nationell nivå. Frågan måste hanteras nu för att vi inte ska tappa mark i den internationella konkurrensen.

Karl Petersen, kommunalråd (S) Luleå

Anne Karlenius, kommunchef Luleå

Matz Engman, näringslivschef Luleå

Lorents Burman, kommunalråd (S) Skellefteå

Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Skellefteå

Bengt Ivansson, näringslivschef Skellefteå

AnnSofie Andersson, kommunalråd (S) Östersund och ordförande Jämtkraft

Bengt Marsh, kommunchef Östersund

Magnus Lindgren, näringslivschef Östersund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News