Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Revisorerna behöver göra bättre riskanalyser

En revision i framkant måste ha ambitionen att ge mervärden och nytta och inte bara uppfylla kommunallagens krav på att pröva styrelsers och nämnders ansvar. För att nå det målet är det nödvändigt att riskanalyserna och revisionsinsatserna speglar väsentliga områden där det finns risker.

Publicerad: 23 april 2013, 12:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Revision

En av de större utmaningarna för kommunerna är den demografiska utvecklingen, och den måste finnas med i revisorernas riskanalys. Revisionen kan, genom granskningar av eller dialog med styrelser och nämnder, stimulera till att få upp behovet av en ökad framförhållning på dagordningen i form av långsiktiga ekonomiska kalkyler, scenarier och långsiktig planering. Generellt sett är detta ett mycket stort utvecklingsområde i kommunerna. Pliktskyldigast uppfylls formellt kommunallagens krav på en treårig ekonomisk plan.

Utvecklingen har varit dramatisk både för de kommuner som växer och för de som minskar. Många kommuner har ökat sin befolkning med mer är 10 procent de senaste 10 åren, medan andra har haft en minskning i samma storleksordning. Går vi lägre tillbaka i tiden blir utvecklingen ännu mer dramatisk, och fortsättning följer. Enligt beräkningar kommer det år 2020 att finnas 100 kommuner med färre än 10 000 invånare. Små kommuner i Norrlands inland beräknas förlora 40 procent av sin befolkning fram till 2030.

På andra håll växer det så det knakar. För de som växer handlar det om att matcha ett ökat behov av service och investeringar mot de ekonomiska restriktionerna. För de som minskar handlar det om omprioriteringar och avveckling av verksamhet och anläggningar, vilket kan bli en mycket jobbig process. I båda fallen är behovet av långsiktighet och framförhållning stor. Hur den kommunalekonomiska kalkylen ser ut på lång sikt, 10-15 år, är en berättigad fråga i båda fallen. Den dramatiska utvecklingen utgör också en stor utmaning när det gäller kompetensförsörjningen.

Det är inte detaljplanering på lång sikt som är alternativet. Snarare rör det sig om kalkyler för olika alternativa scenarier och handlingsalternativ på 10-15 års sikt. Det handlar dels om de samlade ekonomiska konsekvenserna, dels förändringen mellan de olika verksamhetsområdena. Resursfördelningen mellan olika områden behöver förändras dramatiskt, på grund av befolkningsstrukturens förändring över tiden. Detta är känsliga frågor som man kanske inte orkar lyfta upp på agendan eftersom den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser innehåller en sprängkraft som kan vara svår att hantera. Ibland saknas också kompetens att göra nödvändiga beräkningar.

Detta är exempel på frågeställningar som revisionen bör fokusera på och som definitivt ingår i styrelsernas och nämndernas ansvar, som revisorerna ska pröva:
• Hur arbetar styrelser och nämnder med omvärldsanalyser i syfte att öka kunskapen om nuläge och utveckling?
• Vilka långsiktiga ekonomiska kalkyler och bedömningar gör styrelser och nämnder?
• Fördelas resurserna mellan verksamhetsområden utifrån objektiva parametrar som befolkningsstruktur?
• Hur arbetar styrelser och nämnder för att säkra kompetensförsörjningen, exempelvis genom samverkan med andra kommuner eller organisationer?

En revision som vill göra skillnad genom att bidra till en positiv utveckling sitter inte still i båten utan sätter fokus de viktiga framtidsfrågorna.

Anders Haglund, partner, PwC

Pär Sturesson, partner, PwC

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Revision

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev