Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Olagligt kräva kollektivavtal vid upphandlingar

Nu hävdar vissa politiker och fackföreningar att de nya EU-reglerna gör det fritt fram att kräva kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Det stämmer inte. EU-direktiven har ännu inte omsatts i svensk lag, och gäller därmed inte i Sverige, skriver Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert Olof Erixon.

Publicerad: 27 mars 2014, 10:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EUUpphandlingskriterierKollektivavtalVinster i välfärden

I januari i år antog EU nya direktiv om offentlig upphandling. Det viktigaste syftet med EU:s regler för offentlig upphandling är att bidra till den inre marknaden, alltså den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer inom EU. Därför innehåller direktiven regler som ska göra det svårt att särskilt gynna lokala, regionala eller nationella leverantörer.

Den som upphandlar får självfallet ställa krav på bland annat pris, funktionalitet och kvalitet. Det är i princip också tillåtet att ställa miljökrav, exempelvis maxgränser för utsläpp från bilar. Däremot får man i princip inte ställa krav på själva produktionsprocessen, så länge den följer EU-regler och nationella regler. Beträffande leverantören finns det stora möjligheter att ställa krav som är relevanta i förhållande till kontraktsföremålet, till exempel teknisk kompetens, leveransförmåga, ekonomisk soliditet eller möjlighet att lämna service efter leverans.

Under alla omständigheter får den upphandlande myndigheten också ställa krav på att leverantören ska uppfylla alla relevanta lagkrav som är tillämpliga på leverantören inom EU. Anbudsgivare kan, eller ska, uteslutas från att delta i upphandlingen om vissa förhållanden är kända av den upphandlande myndigheten, exempelvis att anbudsgivaren medverkat i en kartell.

Därutöver är möjligheterna att ställa krav relativt små – i annat fall hade ju själva avsikten med upphandlingsdirektiven förfuskats. Enligt nu gällande svensk praxis från förvaltningsdomstolarna är ett krav på att anbudsgivaren ska vara part i ett kollektivavtal, eller tillämpa samtliga dess regler, inte tillåtet. Enligt vår uppfattning framgår av de nya EU-direktiven, att krav på att en anbudsgivare ska ha kollektivavtal för att kunna delta i offentlig upphandling i Sverige också fortsättningsvis är otillåtna.

I de nya direktiven har dock förändringar gjorts för att ge upphandlande myndigheter ökade möjligheter att ställa krav som ska främja politiska målsättningar utöver dem som är aktuella i den konkreta upphandlingen. Sådana målsättningar kan röra miljöintressen eller sociala förhållanden. Men det är fortfarande oklart vilka sociala krav i övrigt som eventuellt skulle kunna ställas på en leverantör, exempelvis om minimilön eller arbetsförhållanden i övrigt.

Vissa påstår att skattefinansierade så kallade välfärdstjänster inte alls omfattas av de nya EU-direktiven. Detta är enligt vår uppfattning helt felaktigt, vilket framgår både av EU-domstolens praxis och de nya direktivens ordalydelse. Däremot finns det en möjlighet för en enskild medlemsstat att, om man så önskar, i framtiden reservera vissa typer av upphandlingskontrakt för vissa organisationer, till exempel kooperativ eller bolag direktägda av de anställda.

Att en anbudsgivare är part i ett kollektivavtal är för övrigt en omständighet som i princip inte påverkar egenskaperna av det som ska levereras. Frånvaro av kollektivavtal är i sig inte ett bevis på att anbudsgivaren är oseriös, saknar tillräcklig leveransförmåga eller erbjuder låg kvalitet. Att som till exempel Olofströms kommun ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling är dock, som framgått ovan, inte tillåtet.

Olof Erixon, expert offentlig upphandling Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev