Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Ökat ansvar för kommuner när assistanslag skärps

Publicerad: 28 april 2021, 12:13

Socialminister Lena Hallengren (S) vill skärpa lagen för att sätta stopp för välfärdskriminalitet.

Foto: MAXIM THORE/Bildbyrån

Från den 1 november ska assistansersättning inte längre betalas ut till företag som saknar tillstånd. Det innebär att kommuner får större ansvar.


Ämnen i artikeln:

Personlig assistansAssistansIVOLena Hallengren

Regeringen är nu på väg att täppa till den lucka i lagen som gör det möjligt för assistansanordnare att få betalt för verksamhet som saknar tillstånd, trots att tillstånd krävs.

Om en assistansanordnare får sin ersättning direkt av den assistansberättigade personen spelar det nämligen ingen roll om anordnaren aldrig haft tillstånd eller fått sitt tillstånd indraget. Den som får assistansen kan ändå betala ut ersättningen. 

Assistansanordnare utan tillstånd kan bara nekas ersättning om den betalas ut direkt från Försäkringskassan. Och så betalas ersättningen oftast inte ut. Det vanligaste är att pengarna betalas ut till den assistansberättigade, som i sin tur betalar den anordnare hen valt.

Men från den 1 november blir det alltså möjligt att sluta betala ut assistansersättning till personer som anlitar assistansanordnare utan tillstånd. Regeringen fattade häromdagen beslut om en lagrådsremiss med förslag som ska förhindra att assistansersättning betalas ut till assistansbolag utan giltigt tillstånd.

– Vi måste stoppa den välfärdskriminalitet som riktas mot våra trygghetssystem, säger socialminister Lena Hallengren (S) till SVT.

Det betyder att kommunerna får ett utökat ansvar. De ska dels informera assistansberättigade om att anordnare fått sina tillstånd indragna, dels vara beredda att med kort varsel utföra den assistans som den valda anordnaren inte längre får utföra.

Dessutom blir kommunerna skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om det finns anledning att anta att någon bedriver personlig assistans utan tillstånd. Sedan tidigare ska kommunerna anmäla till Ivo om en anordnares lämplighet kan ifrågasättas, så att Ivo kan utreda och eventuellt dra in tillståndet.

Detta sker dock inte så ofta som Ivo skulle önska, enligt en rapport som myndigheten presenterade i höstas. 

I rapporten tar Ivo upp att kommunernas anmälningar om misstänkta eller konstaterade oegentligheter ”inte fungerar tillfredsställande”. Enligt myndigheten finns ett stort mörkertal kring olämpliga assistansanordnare som får kommunal ersättning.

– Vissa kommuner hör av sig ofta medan andra sällan eller aldrig gör det, sa inspektör Suzana Brandt på Ivo då till Dagens Samhälle. 

LÄS MER: Ivo vill få fler anmälningar om assistansproblem 

Det finns i dag strax under 1 000 privata assistansanordnare som har tillstånd, och det är inte särskilt vanligt att dessa tillstånd återkallas av Ivo. År 2019 återkallades tillstånd från fyra verksamheter och åren dessförinnan 13 respektive 16 tillstånd. 

De vanligaste orsakerna till att tillstånd återkallas är att ekonomin har misskötts eller att bolaget gått i konkurs. Bara två gånger under åren 2017–2019 har tillstånd återkallats på grund av missförhållanden som innebar fara för liv, hälsa eller säkerhet. I något fall har det även funnits kopplingar till brottslighet.

Cecilia Granestrand

Reporter + redaktör Tema

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News