Nytt kanonresultat väntar för kommunerna

Delårsboksluten per sista april med prognoser för helåret 2021 är munter läsning för alla som gillar starka resultat i kommunekonomin. Fjolårets rekordresultat på 55 miljarder kronor, varav 35 miljarder i kommunerna, är en väldebatterad historia. När delar av verksamheten är satt under extrem belastning är rekordresultat kontroversiella och utmanande att förklara orsakerna till.

2021 kommer inte att väcka lika stor förvåning, men resultaten blir mycket starka hos de allra flesta och den pågående pandemin är en delorsak. En summering av kommunernas prognostiserade resultat landar på 19,5 miljarder kronor. 

Men Stockholm råkar vara en av nio kommuner som inte rapporterat in till Statistiska centralbyrån, och därifrån finns i normalfallet överskott att vänta som skulle föra upp totalen över 20 miljarder. Det motsvarar cirka 3,5 procent av skatter och statsbidrag – en klart hög notering historiskt. 

– Vi ser väldigt höga resultatprognoser i många kommuner och bara ett fåtal med underskott. En av orsakerna är att statsbidragen ligger kvar på en hög nivå. En annan att skatteunderlaget växer hela tiden i jämförelse med de prognoser som budgetarna bygger på, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Så sent som i april väntade sig regeringen en BNP-tillväxt i år på dryga 3 procent. Beskedet från finansministern häromdagen var klart starkare: 4,7 procent. Så stark samhällsekonomi har kommunerna inte räknat med i sina bedömningar av skatteunderlaget, vilket betyder att resultaten kan bli ännu bättre.

– Antagligen blir det så. Pandemin har inte påverkat som någon prognosmakare trott. Vi höll huvudet kallt och har haft bland de bästa prognoserna men även vi var för negativa, särskilt i början av pandemin, säger Annika Wallenskog.

När skatteunderlaget överträffar budget slår det igenom direkt på kommunernas resultat. En annan avgörande pusselbit till stark kommunekonomi är som sagt själva pandemin. Inom stora verksamhetsområden som äldreomsorgen och förskolan har den inneburit lägre efterfrågan. Lägre efterfrågan betyder lägre kostnader. SKR beräknade den här effekten till 13 miljarder kronor för 2020 och ett lägre kostnadstryck hänger kvar i år, bland annat i äldreomsorgen.

LÄS MER: Sju regioner på väg mot minus i år.  

De förväntat högsta resultaten hittas som synes i tabellen i växande städer som Nacka, Järfälla och Solna kring huvudstaden och exempelvis Helsingborg, Mölndal och Örebro på andra håll. Det är normalt. Men resultaten får dessutom en extra skjuts i snabbväxande kommuner av nya redovisningsregler kring exploateringsmarken.

Bara ett fåtal kommuner uppvisar bekymmer med ekonomin. Men hos vissa av dem är de djupa. I Bräcke lyder prognosen på minus 24 miljoner kronor. På bara 6 000 invånare är det ett tufft underskott.

– Vi har kämpat med att anpassa kostnaderna efter stadigt minskande befolkning, och lyckats ända till i fjol. Men när covid kom kunde vi inte röra skolan eller omsorgen och kostnaderna drog i väg, säger Jörgen Persson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Nu väntar ett stålbad, berättar han.

– Inom två år behöver vi kapa i stort sett en tiondel av kommunens verksamhet.

Går det?

– En del går att göra. Men en kommun av vår storlek behöver ha invånarna på en ort. Vi har över 100 byar, 76 procent av befolkningen bor utanför tätorten. Och de vill också ha service, säger Jörgen Persson.

Sundbyberg är ett särfall. Somliga år ligger kommunen i toppen tack vare mark- och bostadsaffärer. I år i botten. Kommunen har vuxit och investerat stort. Kostnaderna i den kommunala verksamheten överstiger i nuläget intäkterna. Förra året nådde Sundbyberg balans tack vare realisationsvinster, i år ser det ut att bli minus att döma av prognosen.