Nya statsbidrag att hålla koll på – här är regeringens budget

En dyster ekonomisk vinter väntas. Så beskrev finansminister Elisabeth Svantesson (M) läget när hon presenterade regeringens budget i dag, tisdag. Hushåll och företag är pessimistiska, inflationen är hög och osäkerheten om framtiden stor. Dessutom blir det sannolikt lågkonjunktur.

– Budgeten som vi nu lägger är svagt åtstramande, säger hon.

Omkring 35 miljarder kronor läggs på nya reformer. Sänkta drivmedelspriser äter upp en stor bit av kakan, 6,7 miljarder kronor nästa år. Bensin- och dieselsumman motsvarar ungefär det regeringen sparar in på att inte räkna upp biståndet.

Något som inte tydligt framkommit tidigare är att kommuner och regioner i två elprisområden inkluderas i högkostnadsskyddet för elräkningar på 55 miljarder kronor. De ses som vilken elkund som helst och kommer att kompenseras med 50 öre/kilowattimme i elområde 3 och 79 öre i elområde 4. 

Pengarna ska delas med privatpersoner, företag och organisationer för perioden oktober 2021–september 2022.

Dessutom förstärks de generella statsbidragen permanent med 6 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder går till kommunerna och 1,8 till regionerna. Samtidigt slopas många av pandemistöden. 

6 miljarder kronor i riktade statsbidrag ska förbättra kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Dagens Samhälle har tittat närmare på regeringens reformer och besparingar i budgeten och hur de påverkar kommuner och regioner. Här är de viktigaste satsningarna från budgetens reformtabell.

Skola

Regeringen vill öka tryggheten och studieron i skolan – samtidigt ska kvaliteten i skolan öka och betygen höjas.

Nästa år kommer 690 miljoner kronor att gå till bättre läroböcker, den summan sjunker något de två åren efter det.

Det läggs 600 miljoner på ökad tillgång till speciallärare och, specialpedagogiska insatser och särskilda undervisningsgrupper. Summan stiger till 1 miljard till 2025.

Yngre elever ska få möjlighet att ta igen skolarbete under loven. Regeringen vill avsätta 100 miljoner kronor för lovskola i lägre årskurser nästa år.

Så kallade sociala team ska ge bättre trygghet och studiero. Regeringen lägger 575 miljoner kronor över tre år på detta. Det finns även 50 miljoner kronor årligen för att lärare och förskollärare ska kunna fortbilda sig.

Skolinspektionen ska få 8 miljoner kronor mer per år. Specialpedagogiska skolmyndighetens budget ska successivt ökas. 

I budgetens reformtabell ligger under rubriken ”En välfärd att lita på” även satsningar för att motverka ensamhet bland äldre samt fritidskort för barn och unga.

Sjukvård

I budgeten står att vårdköerna ska kortas, tillgängligheten förbättras och att vården ska bli jämlik i hela landet.

Tillgängligheten ska förbättras genom ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården. 3 miljarder kronor avsätts årligen till en fortsatt prestationsbaserad ersättning till regionerna för att korta köer och väntetider. 

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för hur antalet vårdplatser kan ökas. 2 miljarder kronor läggs årligen på att åtgärda bristen på platser.

En nationell statlig vårdförmedling ska inrättas och kosta 100 miljoner kronor per år. Den ska peka ut var i landet det finns lediga vårdplatser till väntande patienter.

Även barn- och ungdomspsykiatrin dras med långa köer. 380 miljoner kronor om året går till tidiga insatser och bättre tillgänglighet.

Från 2023 går dessutom 3 miljarder kronor årligen för omställningen till en nära vård med primärvården som bas.

I budgeten finns också reformer för att stärka förlossningsvården. En nationell plan ska tas fram för ökad tillgänglighet och minskade skillnader mellan regionerna. 4,7 miljarder kronor under tre år läggs på förlossningsvård och kvinnors hälsa.

A-kassa, jobbskatteavdrag och bostadsbidrag

Nästa år avsätte 5,8 miljarder kronor för att hålla a-kassan på samma nivå som i dag. Regeringen vill också att tillfälliga lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring förlängs.

Nästa år höjs reseavdraget för bilister till 25 kronor milen, till en årlig kostnad på 1,81 miljarder.

Regeringen lägger drygt 800 miljoner på förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Nästa år tillförs 500 miljoner till barnfamiljer med bostadsbidrag.

Prissänkningen på drivmedel är budgetens största satsning. Den tillfälligt sänkta skatten kostar nästa år 6,73 miljarder. 

Kriminalitet och rättsväsende

Polisen, rättsväsendet och Säpo tillförs medel. Nästa år läggs 900 miljoner kronor på förebyggande insatser. Summan stiger något till 2024 och sjunker sedan 2025.

Allt fler sympatiserar med våldsbejakande extremism, står det i budgeten. Center mot våldsbejakande extremism, CVE, tillförs därför permanenta medel från 2024. Även Brottsoffermyndigheten får mer pengar, syftet är att förbättra situationen för brottsutsatta.

Andra åtgärder som ska stärka det förebyggande arbetet är fler föräldrastödsprogram och ökat stöd till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden, till det senare tillförs 20 miljoner.  

Klimat och miljö

Bonusen för klimatsmarta bilar avskaffas. Den är enligt Elisabeth Svantesson dyr och fyller dessutom inte samma funktion längre, eftersom försäljningen av elbilar tagit fart. Finansministern trycker också på att det läggs över 2 miljarder kronor på att bygga ut laddinfrastrukturen.

Det läggs pengar på att avskaffa skatt på avfallsförbränning och koldioxid i kraftvärmerverk. Energieffektivisering av småhus och installering av solceller subventioneras. 

Regeringen har fått skarp kritik för bristande klimat- och miljöpolitik, bland annat för att reduktionsplikten ska avskaffas. I reformtabellen avsätts drygt 800 miljoner årligen på åtgärder för återställning av våtmarker, bättre havs- och vattenmiljö samt sanering av förorenade områden. 

Försvar

Satsningar på det civila försvaret, 900 miljoner kronor. Den ”väsentligt försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen” i Sveriges närområde kräver en bättre krishanteringsförmåga, enligt regeringen.

Kommunernas sjukvård och socialtjänst tillförs nästa år 100 miljoner kronor. Regeringen beräknar att öka den summan kommer att ökas till 300 årligen. Det tillförs 100 miljoner även till regionernas sjukvård.

249 miljoner av tidigare reserverade medel ska tilldelas myndigheter som får ytterligare arbete med att införa den nya strukturen för krisberedskap och det civila försvaret.

Landsbygd

Regeringen hävdar att den stärker villkoren för att leva i hela Sverige och lyfter fram 600 miljoner per år till bredbandsutbyggnad och två extra miljarder till vägunderhåll (750 miljoner tas från järnvägens upprustning). Därutöver ska en utredning se över formerna för en jakt- och viltvårdmyndighet.

Mer om Tidöavtalet

Läs mer om innehållet i Tidöavtalet här. 

LÄS MER:

SKR:s fyra kriskrav på regeringen: ”Vi behöver snabba besked”