Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Mjuka upp balanskravet

Kommunerna förtjänar ett mjukare balanskrav. Men det får inte leda till att kommunerna ropar på ökade bidrag så fort en lågkonjunktur slår till, eller att budgetdisciplinen släpar efter.

Publicerad: 24 maj 2011, 12:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Balanskravet förutsätter att kommunerna först bygger upp ett överskott, skriver Mathias Sundin

Foto: Olandsfokus/Colourbox


Balanskravet är ett byråkratiskt ord av stor betydelse. Få svenskar vet nog vad det betyder, men för oss kommunpolitiker är det ständigt aktuellt. Lite förenklat kan man säga att kommunerna inte får gå med underskott.

Det har betytt mycket för att förbättra kommunernas finanser, men är samtidigt aningen fyrkantigt. Vid finanskrisen 2008-2009 var kommunerna tvungna att tvärbromsa, även om de åren innan gått med stora överskott. Det går att göra avsättningar från överskott mot balanskravet, som underskott kan räknas av mot. Men kommunen får inte planera i budgeten att verksamheten ska gå med underskott.

Kommuner som sköter sin ekonomi och har en buffert av pengar borde rimligen kunna använda dessa sparmedel i en lågkonjunktur. Och även få planera in dessa underskott. Därför ses nu balanskravet över i en statlig utredning.

Det är viktigt att det nya balanskravet inte släpper efter på kommunernas budgetdisciplin, samtidigt som välskötta kommuner måste kunna bromsa lite mjukare. En tanke är att under- och överskott ska balanseras ut över en konjunkturcykel. Det låter rimligt, men det får inte vara så att en kommun börjar med underskottet och hävdar att man tar överskotten senare. Det nya balanskravet måste slå fast att kommunen först ska bygga upp ett överskott, avsätta dessa pengar och sedan kunna använda dem.

En annan idé, kanske den som är troligast att utredningen kommer fram till, är en statlig fond som kommunerna betalar in pengar till, som sedan kan användas i en lågkonjunktur. Fonden kommer då troligen kontrolleras av staten, vilket känns märkligt. Lågkonjunkturer behöver ju inte heller drabba hela landet samtidigt.

Får vi ett nytt, aningen mjukare, balanskrav är det också viktigt att tydliggöra kommunerna och statens roll. Kommunerna ska inte börja ropa på ökade statsbidrag så fort en lågkonjunktur slår till. När staten vid finanskrisen pumpade in åtskilliga miljarder i kommunerna tog de också från kommunpolitikernas deras ansvar att sköta ekonomin. Kommunpolitiker hävdade att på grund av balanskravet så kunde de inte ta fullt ansvar för ekonomin och behövde därmed statsbidragen. Med ett nytt, bättre, balanskrav måste de önskemålen upphöra.

Mathias Sundin, oppositionsråd (FP), Norrköping

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev