Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Många frågetecken i nya bokföringslagen

Lagstiftaren silar mygg och sväljer kameler i den nya kommunala bokföringslagen. Exempelvis görs inget åt den kommunala traditionen att ogenerat bortse från såväl lagstiftning som från revisorskritik, skriver revisionsbyrån PwC.

Publicerad: 20 december 2018, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det finns ett antal frågetecken gällande den nya kommunala bokförings- och redovisningslagen.

Foto: Colourbox/Serhii Bobyk


Den 1 januari 2019 träder en ny kommunal bokförings- och redovisningslag i kraft. De sakliga förändringarna, jämfört med tidigare lag, är marginella. Reglerna har dock blivit fler eftersom delar av tidigare normering har införts i lagstiftningen. Motivet har varit att den bristande följsamheten till den hittillsvarande normeringen skulle förbättras om denna byggs in i lagstiftningen.

Den nya lagen innehåller några principiella frågetecken. Det första är att den lämnar pensionsredovisningen och reglerna om bidrag till statlig infrastruktur oförändrade. Detta är beklagligt och även ologiskt. Beträffande bestämmelserna rörande redovisning av bidrag för medfinansiering innebär dessa att man fortsatt kan välja mellan att redovisa bidragen på ett korrekt sätt, som en kostnad, eller alternativt som en tillgång. Denna valmöjlighet i redovisningen försvårar jämförelser mellan kommuner.

Möjligheten att få redovisa en tillgång som man inte har kontroll över går också emot grundläggande redovisningsteori. Här införs ett stort antal nya lagregler som, var och en, syftar till att bidra till en rättvisande redovisning. Det kan dock konstateras att de nya lagreglernas bidrag i detta avseende är marginellt jämfört med vad en korrekt redovisning av pensionsåtagandena och infrastrukturbidrag skulle innebära. Lagstiftarna silar mygg och sväljer kameler. De uppvisar dessutom en ambivalens kring lagens syfte – god redovisningssed och en rättvisande bild så länge detta inte stör det politiska beslutsfattandet.

Den andra frågetecknet är att det på sina håll finns en tradition av att ogenerat bryta mot såväl lagstiftning som normering. Vissa kommuner och landsting överprövar helt enkelt lagstiftningen utan att något händer. Ett särskilt stort problem är när kommunstyrelse och fullmäktige bortser från revisorernas kritik när redovisningen inte är rättvisande, och då överprövar såväl lagstiftning, normering som revisorernas bedömningar. En rimlig åtgärd hade varit att hantera detta förhållande innan man inför ytterligare lagregler.

Det är inte ovanligt att de som förespråkar en rättvisande redovisning möts av bristande förståelse och argument om att inte vara tillräckligt pragmatiska. Till och från argumenteras det för att om fullmäktige har beslutat om ett visst sätt att redovisa en händelse, i strid med lagstiftning eller god sed, måste detta accepteras, även av revisionen.

Detta är ett synsätt som i bästa fall handlar om kunskapsbrist. Revisionens roll är svår eftersom det varken finns något formellt yrkesansvar för de verksamma inom sektorn eller något skarpt politiskt ansvar i denna typ av frågor.

Förhållandena ovan har skapat legitimitetsproblem vilka riskerar att öka med den nya lagen eftersom antalet lagregler har ökat samtidigt som lagstiftarens ambivalens kring syftet kvarstår. Vi har respekt för att lagstiftaren valt att inte organisera någon form av statlig tillsyn eller införa sanktioner, utan förutsatt att kommunerna och landstingen själva tar ansvar för följsamhet mot lagen. Detta ingår i den svenska traditionen av kommunalt ansvarstagande.

Men, det ställer stora krav, inte minst på oss yrkesrevisorer.  Vi är beredda att dra vårt strå till stacken för att det nuvarande systemet ska uppfattas som legitimt. Vi skärper vår kvalitetskontroll och vi som verkar inom revisionsbyråer står även under tillsyn. Dessutom håller en standard för den finansiella revisionen på att utarbetas av parterna inom sektorn.

Vi behöver dock mer support från ekonomiprofessionen. Vi menar att det är viktigt att vi står på samma sida när det gäller att hävda god redovisningssed. Vi måste tillsammans visa på integritet och professionalitet och tydliggöra våra uppfattningar visavi våra respektive uppdragsgivare. I grunden handlar det om att öka transparens och tilltro till den kommunala verksamheten hos medborgare och hos andra intressenter.

Anders Hägg, partner PwC

Lena Salomon, partner PwC

Anders Haglund, fd partner PwC

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev