Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

LO: Eliten drar iväg – på väg förlora kontakten med verkligheten

Publicerad: 9 februari 2022, 14:57

När nu vissa grupper drar i väg så här oerhört mycket förlorar de kontakt med verkligheten”, säger LO-ordföranden Susanna Gideonsson.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Inte på 70 år har maktelitens inkomster varit så höga jämfört med industriarbetarnas, visar en LO-rapport. En ”extrem” utveckling för storbolagens direktörer, anser organisationen. ”Det värsta är att skillnaderna bara ökar”, säger LO-ordföranden Susanna Gideonsson till TT.


Ämnen i artikeln:

LönerTopparnas löner

LO definierar ”makteliten” som en grupp om knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden.

Inkomstutvecklingen 1950–2020 för makteliten och industriarbetarna är kartlagd och LO konstaterar i sin årliga rapport att skillnaden 2020 är den högsta som uppmätts under perioden.

Maktelitens genomsnittliga inkomst före skatt motsvarade 21,1 industriarbetarlöner, en ökning från 2019 när faktorn var 19,9.

Skillnaden 1950, undersökningens första år, var 11,1 gånger. Som minst var den 1980 då makteliten tjänade 4,9 gånger så mycket som industriarbetarna.

TT: Vad är skadligt med så här stora skillnader?
– 
Sverige ansågs för ganska många år sedan vara världens mest jämlika land. Vi byggde upp ett välfärdssamhälle som var till för alla. När nu vissa grupper drar i väg så här oerhört mycket förlorar de kontakt med verkligheten. Hur ska de kunna förstå hur verkligheten ser ut för en människa som tjänar 25 000–30 000 kronor brutto? Detta sliter sönder samhället, svarar Susanna Gideonsson.

LÄS MER: Kartläggning: Kommunchefernas löner drar ifrån – så mycket tjänar de

LO har räknat ihop arbetsinkomst och inkomst från kapital. Makteliten hade 2020 i genomsnitt 8,24 miljoner kronor i inkomst före skatt, jämfört med en genomsnittlig industriarbetarlön på 390 256 kronor.

Om man inte tar med kapitalinkomster låg maktelitens genomsnittliga inkomst av tjänst på drygt 6,87 miljoner kronor 2020, motsvarande 17,6 industriarbetarlöner.

Av de tre undergrupperna inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska – sticker den förstnämnda ut. 50 verkställande direktörer på svenska storföretag har rusat i väg i löneutvecklingen.

Det jämlikaste året, 1980, tjänade direktörsgruppen i genomsnitt 9,1 industriarbetarlöner.

”Inkomstutvecklingen i gruppen har sedan dess varit extrem. År 2020 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en genomsnittlig inkomst motsvarande 64,8 industriarbetarlöner. Detta är den högsta relativinkomsten som uppmätts i rapportserien om maktelitens inkomster”, skriver LO-ekonomen Anna Almqvist som är rapportförfattare.

Vid undersökningens startår 1950 var skillnaden 26,1 gånger.

För de andra elitgrupperna är skillnaderna mindre.

Den demokratiska eliten, mestadels folk- och förtroendevalda, hade i genomsnitt en inkomst på motsvarande 4,3 industriarbetarlöner 2020. Året före var kvoten 3,9.

Bland den byråkratiska eliten, högt uppsatta tjänstemän i bland annat offentlig sektor, låg siffran på 7,4 vilket var oförändrat jämfört med 2019.

LÄS MER: Lönekartläggning: Regiontoppen Svenonius i en klass för sig

På frågan om vad som vore en rimlig inkomstskillnad mellan maktelit och industriarbetare, pekar Susanna Gideonsson på 1980:

– Då var det nio industriarbetarlöner och det kanske är rimligt, beroende på vad man har för roll.

– Men det värsta med utvecklingen är att skillnaderna bara ökar.

Som LO ser det är ett nytt, mer progressivt skattesystem lösningen på de vidgade klyftorna. I form av en rättviseskatt på inkomster över en miljon kronor, återinförd arvsskatt på högre belopp och höjd kapitalskatt till 35 procent.

– Vi har en välfärd om inte levererar och inte har resurser tillräckligt, säger LO-basen.

Lars Pedersen/TT

Fakta: De ingår i makteliten

I LO:s granskning ingår 197 positioner i näringslivet, politiken och samhället i övrigt. Personerna i ”makteliten” innehar positioner eller befattningar som LO anser ha störst makt och inflytande över det svenska samhället.

Näringslivets verkställande direktörer (50 positioner).

Politiker och höga tjänstemän i regering och riksdag (22).

Representanter för arbetsmarknadens parter (25).

Generaldirektörer och verkställande direktörer i statliga myndigheter och bolag (10).

Politiker och höga tjänstemän i de tio största kommunerna (20).

Chefer i kommunala eller landstingskommunala bolag och verksamheter i de tre storstadsområdena (12).

Representanter för det traditionella ”överhetssamhället” det vill säga hovet, domstolarna, kyrkan, militären och utrikesförvaltningen (11).

Mediechefer/redaktörer och inflytelserika journalister (16).

Representanter för universitets- och forskarvärlden (10).

Chefsekonomer inom näringslivet och hos arbetsmarknadens parter (10).

Representanter för folkrörelseorganisationerna (11).

Källa: LO-rapporten ”Makteliten – slår rekord trots pandemin”

 

Ämnen i artikeln:

LönerTopparnas löner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev