Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Låt kommunerna låna av staten

Genom att låta kommuner och landsting låna pengar i Riksgälden till vägbyggen kan pengar sparas och satsningarna tidigareläggas. I ett vikande konjunkturläge gynnar det ekonomin, jobben och Sveriges framtida tillväxtmöjligheter.

Publicerad: 17 juni 2013, 07:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Infrastrukturinvesteringar

Transportinfrastruktur som vägar och järnvägar är ett statligt ansvar och finansieras därför normalt av staten genom anslag via statsbudgeten. Det innebär att det i första hand är statens budget och utgiftstak som begränsar möjligheten att genomföra nödvändiga infrastruktursatsningar. Att använda anslag istället för att genomföra investeringar med lånade medel är i grunden god politik, även när det rör sig om projekt som har lång ekonomisk livslängd och därmed väntas ge ett långsiktigt bidrag till samhällsekonomin. Att låna till denna typ av investeringar riskerar nämligen bli både vilseledande och kostsamt, vilket exempelvis Grekland är ett tydligt exempel på.

Det finns dock viktiga avsteg från anslagsprincipen där svenska infrastruktursatsningar i praktiken lånefinansieras. Det gäller exempelvis kommunal medfinansiering och så kallad förskottering. Kommunal medfinansiering innebär att kommuner eller landsting lämnar bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för medan förskottering innebär att kommuner eller landsting lämnar ett räntefritt lån till staten för att tidigarelägga en viss väg- eller järnvägsinvestering som annars skulle genomföras vid ett senare tillfälle.

Konsekvensen av medfinansiering och förskottering är samtidigt att den samhällsekonomiska kostnaden för investeringen blir högre. Kommuner och landsting har nämligen en högre finansieringskostnad för lån än staten. Följaktligen blir investeringen dyrare för den samlade offentliga sektorn jämfört med om staten hade finansierat investeringen i sin helhet genom anslag.

Ett sätt att motverka de ökade kostnader för den offentliga sektorn som kommunal medfinansiering och förskottering medför är att låta kommunerna låna i Riksgälden, alternativt få en statlig lånegaranti, för sådan medfinansiering av väg och järnväg som staten ansvarar för. Vi menar att det i grunden är rimligt och god hushållning med skattemedel om staten via Riksgälden bidrar med billig finansiering för sådana åtaganden som i grund och botten är ett statligt ansvar.

Hur stor är då besparingspotentialen? Riksgälden har studerat skillnaden i upplåningskostnad mellan staten och Kommuninvest och kommit fram till att det skiljer mellan 0,2 - 1,0 procentenheter beroende på lånets löptid, valuta och vid vilken tidpunkt lånet tas. Vad innebär då detta i realiteten?

Det beror givetvis på hur stor del av planerade infrastruktursatsningar som finansieras med kommunal medfinansiering eller förskottering. Enligt nuvarande plan för trafikinfrastruktur för 2010-2021 bedöms det uppgå till drygt 20 miljarder kronor, men siffran kan förstås bli större givet att många av landets tillväxtregioner ser behov av att tidigarelägga ytterligare investeringar för att möta behoven. Sammantaget handlar det alltså lågt räknat om mellan 400 miljoner och 2 miljarder kronor som kan sparas över en tioårsperiod bara genom att låta staten fungera som låneförmedlare. Notera att betalningsansvaret enligt vårt förslag skulle vara oförändrat – det är bara finansieringen som skulle ändras.

Förutom en besparingspotential för den samlade offentliga sektorn så skulle en förbättring av kommunernas möjligheter till medfinansiering också göra det möjligt att tidigarelägga flera viktiga infrastrukturprojekt som bedöms som samhällsekonomiskt lönsamma. I ett vikande konjunkturläge kan det också ge ett välkommet bidrag till tillväxt och sysselsättning. Det är kort sagt ett bra förslag både för ekonomin, för jobben och för Sveriges framtida tillväxtmöjligheter.

Björn-Owe Björk, gruppledare (KD) Knivsta

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Infrastrukturinvesteringar

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News