Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Låg a-kassa är dyrt för kommunerna

Anders Borg mjölkar a-kassan på miljarder. Samtidigt innebär låga ersättningsnivåer och fler oförsäkrade att kommunernas nota för försörjningsstödet växer. Nu måste Moderaterna se att det är dags att höja taket i a-kassan, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Publicerad: 3 april 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialförsäkringarArbetsmarknad

Staten övervältrar kostnader för arbetslösheten på kommunerna. Det är effekten av många års ovilja att förbättra arbetslöshetsförsäkringen. Bortfall av skatteintäkter och ökade utgifter för försörjningsstöd är den direkt synliga notan som staten skickar till kommunerna, pengar som i stället borde användas till annat som vård, skola och omsorg.

Sveriges exportberoende och den globala konkurrensen sätter starkt tryck på omställningen på arbetsmarknaden. Varje år försvinner 400 000 jobb och nästan lika många nya jobb skapas. Omställningen på arbetsmarknaden är hög, vilket är en förutsättning för välstånd. För att omställningen skall fungera måste människor känna en viss ekonomisk trygghet. I dag hotas denna genom det låga taket i a-kassan. De kompletterande ersättningarna som kommer via kollektivavtal (omställningsavtalen) eller via fackens inkomstförsäkringar ligger ”ovanpå” a-kassan. Urholkas denna så blir kostnaderna för de kompletterande ersättningarna snart för höga. Redan i nästa lågkonjunktur kan problem komma att uppstå. Då hotas a-kassans funktion som smörjmedel i ekonomin. Då blir det besvärligare för den enskilde att växla över från ett jobb till ett annat därför att tappet i hushållsekonomin riskerar bli för högt.

Men a-kassans täckningsgrad har också minskat. Det beror på att antalet människor som är på arbetsmarknaden har ökat kraftigt under ett antal år samtidigt som kraven för att få ersättning har skärpts. Det betyder att en lägre andel arbetslösa får överhuvudtaget ersättning i dag jämfört med för åtta år sedan.

I februari i år var 215 763 personer inskrivna som öppet arbetslösa. Bara drygt hälften, eller 122 748 personer, fick ersättning från a-kassan. Övriga var tvungna att söka hjälp hos kommunen eller på annat håll för att klara uppehället. Socialstyrelsens statistik visar att den andel av de som fick ekonomiskt bistånd, som var arbetslösa utan ersättning, ökade med tio procentenheter mellan 2007 och 2011. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) noterar de ökande kostnaderna för försörjningsstödet och hur detta gröper ur de kommunala budgetarna. SKL:s principiella hållning är att staten, inte kommunerna, bör stå för arbetslöshetens kostnader. Det är också TCO:s hållning. Att så inte sker är en nitlott för kommunerna.

Det skall genast sägas att TCO på intet sätt vill ändra försörjningsstödets roll som ett yttersta skyddsnät i samhället för människor som hamnar i nödlägen. Tvärtom är detta stöd en viktig del i ett humant välfärdssamhälle. Men tillfällig arbetslöshet kommer inte att vara ett undantag framöver. Människor kommer i ökande utsträckning att vara arbetslösa en tid mellan två jobb eller innan man helt har etablerat sig på arbetsmarknaden.   Det är inte rätt att de individer som har en anknytning till arbetsmarknaden ska försörjas genom bidrag. De bör i princip få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Försörjningsstödets villkor är också sådana att den enskilde måste göra sig av med alla tillgångar för att få del av det. Det är stigmatiserande, tar fokus från jobbsökandet och ger negativa incitament att arbeta.

Om den arbetssökande är berättigad till ersättning från a-kassan, så har personen även automatiskt tillgång till aktiviteter och service i Arbetsförmedlingens regi. Jag vet att många kommuner också försöker ge den som får försörjningsstöd samma anknytning till Arbetsförmedlingen, vilket är bra. Dock visar studier att de arbetslösa som får a-kassa och tillgång till statlig arbetsmarknadspolitik fortare kommer ur arbetslösheten än de arbetslösa som lever på försörjningsstöd.

En av orsakerna till att många hamnar i kommunernas försörjningsstöd är att kvalifikationskraven i a-kassan skärptes samt att studerandevillkoret avskaffades 2007. I dag krävs minst halvtidsarbete i minst 6 månader för att få någon a-kassa. Principen för grundförsäkringen bör i stället vara att en människa som har en anknytning till arbetsmarknaden ska ha a-kassa, inte försörjningsstöd.

En försämrad a-kassa, både utifrån hur många som kan få a-kassa överhuvudtaget och på vilken nivå ersättningen ligger, betyder också lägre skatteintäkter för stat och kommun. Arbetslöshetsersättningen är till skillnad från försörjningsstödet beskattningsbar inkomst. Växlas kostnader över från försörjningsstöd till arbetslöshetsersättning så minskar kommunernas kostnader för försörjningsstöd samtidigt som skatteintäkterna från arbetslöshetsersättningen ökar. Cirka en tredjedel av de ökade kostnaderna för a-kassan går tillbaka till kommunerna.

I dag är arbetslöshetsförsäkringen en kassako för finansdepartementet. Finansieringen av försäkringen sker från två källor. Dels tas en arbetsgivaravgift ut, arbetsmarknadsavgiften, och dels betalas en individuell medlemsavgift till den a-kassa man är medlem i. År 2013 gav finansieringen staten 10 miljarder i överskott. TCO menar att dessa medel bör användas för att restaurera försäkringen genom högre tak och ökad täckningsgrad.

Nyligen har ordförandena i LO och Saco tillsammans med mig välkomnat ett nytt frihandelsavtal mellan Europa och USA. Ett sådant avtal kommer att sätta ännu högre omvandlingstryck på vår arbetsmarknad. Då behövs en arbetslöshetsförsäkring som fungerar och en bättre balans i ansvarstagandet mellan staten och individen och mellan stat och kommun.

Nu är det bara Moderaterna som i Alliansen motsätter sig en förbättring av arbetslöshetsförsäkringen sedan KD-ledaren Göran Hägglund nyligen sagt att det är dags att höja a-kassans nivå. Finansminister Anders Borg har uttalat sig för att arbetslöshetsförsäkringen förr eller senare måste höjas. Professor Lars Calmfors kommer till samma slutsats, liksom många andra bedömare av arbetsmarknad och ekonomi.  Vi vet också att 67 procent av de moderata väljarna vill se en höjning av a-kassan.  Nu borde partiet ge ett tydligt besked om att en höjning av taket i a-kassan ska genomföras snarast!

Eva Nordmark, ordförande TCO

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News