Krogarnas attityd avgör momssänkningens genomslag

När vi tar upp skatt för att finansiera gemensamma åtaganden i samhället vill vi att detta ska störa ekonomins funktionssätt så begränsat som möjligt. Därför är det bra om skatterna är enhetliga, enkla, överskådliga och skattesatserna måttliga.

Samtidigt vet vi att olika skattebaser är olika känsliga för beskattning. En del skattebaser är rörliga och har blivit mer så med tiden - som kapital och företag. Andra kan vara mer känsliga för att en hög beskattning leder till minskad konsumtion. Väl motiverade differentieringar av skatten gör därför att ekonomin fungerar bättre. Ett exempel är RUT som minskat svartarbetet och sänkningen av restaurangmomsen som gör beskattningen på mat, vare sig den är köpt i butik eller på restaurang, enhetlig. Låga och väl avvägda skatter är förutsättningen för ökad konsumtion och handel vilket är det som lägger grunden för ökad tillväxt och fler jobb.

Sverige har genomfört många förändringar av skattesatser mot, bland annat, denna bakgrund. I en rapport från Skatteutskottets grupp för uppföljning och utvärdering, Uppföljning av undantag för normalskattesatsen för medvärdesskatt, som presenteras i riksdagen i dag onsdag granskas förändringar av en serie momssänkningar som genomförts i Sverige och i närtid.

Ett tydligt resultat från utvärderingen är hur viktigt branschens inställning är för att momssänkningar ska ge effekt för kunderna. Utvärderingen har granskat sänkningen av momsen för skidliftar samt för djurparker. Båda sänkningarna gjorde för att förenkla regler och harmonisera skattenivåerna med liknande tjänster. Momsen för skidliftar sänktes av Alliansregeringen från 12 procent till 6 procent från och med 2007. Momsen för djurparker sänktes från 25 procent till 6 procent från och med 2001 av den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Momssänkningen för skidliftar ledde redan första året till prissänkningar på den överväldigande majoriteten av de svenska skidanläggningarna, för ett antal anläggningar till och med mer än vad som motsvarades av momssänkningen. Majoriteten av de fåtal anläggningar som inte sänkte priset ställde in planerade prishöjningar och lät priset vara oförändrat.

När det gäller djurparkerna blev resultatet snarast det motsatta. Där saknades ett aktivt arbete från branschen för att se till så att momssänkningen kom kunderna till del. Momssänkningen bidrog därför i mycket begränsad utsträckning till att priserna sänktes.

Det ligger således ett stort ansvar på branschen att just se till att så att momssänkningen når ut till konsumenterna. Attityd och aktivitet spelar roll. Detta är inte minst en viktig när det gäller sänkningen av restaurangmomsen. Restaurangpriserna har hittills minskat med fyra procent sedan momsen sänktes enligt Finansdepartementets bedömningar. Detta motsvarar tre fjärdedelar av den förväntade effekten för hela året. Betydande första steg och vi förväntar oss att restaurangbranschen fortsätter sitt arbete med att låta momssänkningen kommer kunderna till dels.

Sänkningen av restaurangmomsen kommer därför aktivt och noggrant följas upp just för att se till så att de förväntade effekterna nås. Den första utvärderingen kommer redan den 1 juli i år och då studerar Konjunkturinstitutet prisutvecklingen sedan årsskiftet. Efter det kommer reformen att fortsätta utvärderas kontinuerligt. Sänkningen av restaurangmomsen kommer att tillhöra en av de mer genomlysta skattereformer som genomförts i Sverige.

Med rätt attityd och arbete från berörda branscher så kan momssänkningar vara ett effektivt verktyg för att få ekonomin att fungera bättre. Vi kommer därför att aktivt följa och utvärdera våra reformer samtidigt som vi fortsätter att vara tydliga om syftet med reformerna. Priserna för konsumenten ska bli lägre och jobben ska bli fler.

Henrik von Sydow, riksdagsledamot (M), ordförande Skatteutskottet

Johnny Munkhammar, riksdagsledamot (M), ordförande i skatteutskottets uppföljningsgrupp

Lena Asplund, riksdagsledamot (M)