Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Kommuners godtycke lägger krokben för företagen

Nu måste vi städa upp i krångliga och ineffektiva regelverk. Regler ska vara det ramverk som ger företag stabila och långsiktiga förutsättningar, ändå finns det mängder av exempel på hur tillämpningen skiljer sig åt mellan kommuner som ska följa exakt samma nationella lagstiftning, skriver Jens Hedström på Näringslivets Regelnämnd.

Publicerad: 17 januari 2014, 07:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Företagsklimat

Det finns en begynnande oro över att vi i västvärlden inte längre riktigt klarar av att behålla vår tätposition i välståndsutveckling och företagande. Detta gäller även Sverige. År 2018 beräknas Kina vara världens största ekonomi och den kraftigaste tillväxten sker just nu i en del afrikanska länder. I Världsbankens ranking över olika aspekter av företagsklimat ligger Sverige på plats 14, vilket är sist av de nordiska länderna.

Vad kan man göra för att ändra detta? OECD har nyligen antagit ett antal principer för hur staterna kan arbeta för att effektivisera sin regeltillämpning och sitt tillsynsarbete. För Sveriges del finns här mycket att ta fasta på. Ett tydligare fokus på mer riskbaserad tillsyn är ett exempel på en åtgärd som skulle stärka det svenska företagsklimatet. OECD rekommenderar även att länderna vidgar fokus från att mäta administrativa kostnader till att identifiera företagens totala regelkostnader.

Den ekonomiska krisen har medfört att många länder nu genomför olika reformer för att stärka sin konkurrenskraft. Det är viktigt att vi hänger med och rustar oss för den ökande konkurrensen. Frågar vi svenska företagare i dag så anger de komplexa skatte- och momssystem och en hög skattenivå som problematiskt ur konkurrenssynpunkt, men bland tillväxthindren finns även brist på flexibilitet vid omställning och en alltför komplex arbetsmiljölagstiftning, där det är svårt att göra rätt. Miljöbalken får också kritik för att handläggningstider är mycket långa jämfört med våra konkurrensländer och upplevs hindra viktiga investeringar som skulle kunna leda till ökad tillväxt för företagen och därmed för landet i stort.

Vi lever också i ett av världens mest exportberoende länder och måste även av detta skäl vara mer konkurrenskraftiga än andra. Annars går det snabbt att förlora affärer, vilket snabbt kan leda till en ekonomisk nedgång med ökad arbetslöshet och sämre välstånd och välfärd som följd. Här är även kompetensförsörjningen och matchningen viktiga parametrar jämte reformer som kan skapa ett bättre företagsklimat.

Bland de reformer som måste göras ingår att städa upp i våra krångliga och ineffektiva regelverk. Regler är viktiga och skall utgöra det ramverk som ger företagen stabila och långsiktiga förutsättningar att verka i. Reglerna ska även vara konkurrenskraftiga och får inte stjälpa eller motverka tillväxt, något som tyvärr sker alltför ofta i dag när hälften av förslagen till nya regler saknar en fullständig konsekvensutredning. I Näringslivets Regelnämnds (NNR) stora granskning om hur regeltillämpningen sker på den kommunala nivån finner vi mängder av exempel på hur tillämpningen kan skilja sig åt mellan kommuner som har att följa exakt samma nationella lagstiftning. Resultaten visar bland annat att skillnaden i avgift för tillbyggnad till en industrifastighet varierar från 6 500 kronor till 81 000 kronor mellan den billigaste och dyraste kommunen. Ett ytterligare exempel är att skillnaden i handläggningstid för ett serveringstillstånd kan vara närmare tre månader.

Detta är inte acceptabelt. Ett företag ska inte ha sämre förutsättningar bara för att de råkar finnas i en viss kommun och godtycklighet kan inte få styra ett företags möjligheter att växa. Sverige är ett för litet land för att kunna hantera så stora skillnader. Regler behövs, men de bör utformas till en så låg kostnad som möjligt, så att de inte försämrar svenska företags konkurrenskraft. Regler måste också tillämpas förnuftigt. Enklare förändringar som leder till investeringar, såsom att erbjuda kortare handläggning av olika tillstånd till en rimlig kostnad, är ett sätt. Om intresset och förståelsen för företagarnas vardag ökar är mycket vunnet.

Kanske vi nu, när supervalåret är här, komma att få se kraftfulla reformförslag där utformningen och tillämpningen av regler sker tillsammans med en attitydförändring i synen på vad företagandet ger? Ett annat behov är att våra svenska lagstiftare även bör intensifiera regelförbättringsarbetet på den Europeiska nivån, då ungefär hälften av de regler som styr företagens vardag beslutas gemensamt inom EU. Allt detta för att rusta oss för den ständigt ökade konkurrensen som våra svenska företag möter varje dag.

Jens Hedström, vd Näringslivets Regelnämnd, NNR

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Företagsklimat

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News