Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Jämställd tillväxt - en svensk innovation

Jämställdhet handlar om att bryta gamla normer. Innovation handlar om att bryta ny mark. Det finns ett tydligt samband mellan ökad jämställdhet och hållbar ekonomisk tillväxt, visar exempel från Hälsingland, Umeå och Hudiksvall.

Publicerad: 5 februari 2013, 11:14

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JämställdhetTillväxtInnovation

Sverige befinner sig sedan länge i det internationella toppskiktet som en av de mest jämställda, produktiva och konkurrenskraftiga ekonomierna i världen. Att vi är bland de bästa i världen på jämställdhet och innovation är ingen nyhet för de flesta. Men att det skulle finnas ett samband däremellan har nog inte lika många tänkt på.

Ett antal olika undersökningar från bland annat World Economic Forum visar på ett tydligt samband mellan ökad jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Ökad jämställdhet på chefsnivå, i ledningsgrupper och företagsstyrelser leder till en ökad grad av kreativitet och innovationsförmåga och därmed ökad konkurrenskraft och sysselsättning.

Men hur jämställt är egentligen det svenska innovationssystemet? Man kan ju undra när vi år efter år kablar ut bilden av idel manliga nobelpriskandidater över världen. En sak är säker, det är inte samma sak att vara världens mest jämställda land som att vara ett jämställt land. För det är ganska tydligt att Sveriges innovationskraft än i dag bromsas upp av föråldrade normer och strukturer.

Trots att fler kvinnor än någonsin tar högskoleexamen var 2011 enbart 23 procent av landets professorer kvinnor. Enligt rapporten Hans Excellens utgör kvinnor 20–30 procent av forskarna inom medicin och naturvetenskap, men får endast 12,7 procent av excellensmedlen inom dessa områden. Forskningrapporten Kvinnors företagande visar att 15 procent av de som startar eller utvecklar sin affärsidé med hjälp av inkubatorsverksamhet är kvinnor och att bara 22 procent av de som går entreprenörsutbildningarna är kvinnor.

Vi måste ta ”the leaking pipeline” på allvar. Det var tydligt vid European Gender Summit, som nyligen samlade 450 deltagare från 32 länder i Bryssel för att diskutera behovet av jämställdhet och genusperspektiv inom EUs forsknings- och innovationspolitik. Det är inte försvarbart att uppmuntra unga kvinnor att satsa på en karriär inom innovationssystemet när vi sedan låter så stor andel falla ifrån på vägen.

Vinnova har genom åren genomfört många olika insatser för ett jämställt innovationssystem. Vi erbjuder karriärutveckling till forskare med flera kvinnliga professorer som resultat och vi gör internationella utvärderingar av våra innovationscentrum och deras jämställdhetsarbete.

Ett område som vi direkt kan koppla till ökad tillväxt är tillämpad genusforskning för att stärka företag att bli mer innovativa. Hälsinglands Sparbank med cirka 90 anställda fördelade på sju kontor har deltagit i ett av Vinnovas genusprojekt. Sparbankens vd Anders Thorson menar att banken därigenom tjänat mer pengar än någonsin. ”Vi har blivit mer effektiva – vi har breddat våra yrkesroller, människor trivs, vi är mer kreativa. Sammantaget hade det aldrig gått så bra om vi inte hade integrerat bankens förbättringsarbete med genusprojektet.”

När Indexator i Vindeln utanför Umeå skulle bygga en ny fabrik hade man akut brist på kompetent arbetskraft. Det var inte ekonomiskt försvarbart att missa halva den potentiella rekryteringsbasen. Man gjorde arbetsplatsen mer attraktiv för kvinnor och gick på två år från tio till femtio procent kvinnliga sökande. Indexator är världsledande på sitt område med mer än 40 marknader över hela världen. Genom sitt genusarbete har de även förbättrat mätetalen inom leveranssäkerhet och takthållning.

Samma sak på Ericsson Cable i Hudiksvall där man med en mer genusmedveten organisation fick betydligt lättare att attrahera den mest kompetenta arbetskraften.

Det här är tre exempel på insatser där kunskap om genus använts för att skapa organisatoriska innovationer som vänder upp och ned på våra föreställningar om vem som kan jobba vid vilken maskin, vem som är bäst lämpad att vara chef och vem som bäst kan möta kundens behov.

Om vi i Sverige inte förmår att vända upp och ned på bilden av en professor, en innovationsledare eller en entreprenör som en vit, medelålders, heterosexuell man som aldrig vabbar kommer vi aldrig bli det innovationsland vi måste vara för att stå oss i den globala konkurrensen.

I årets forskningsproposition har Vinnova tilldelats 32 miljoner kronor att investera i forskning för jämställdhet. Med hjälp av dessa medel bygger vi vidare på ett område där vi är världsledande; jämställd tillväxt. Genom att bryta normer bryter vi ny mark. Därför kommer vi att använda de 32 miljoner vi får från Regeringen till att bygga vidare på den svenska innovationen jämställd tillväxt.

Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA – Verket för innovationssystem

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev