Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Hög tid införa ett modernt utjämningssystem

Dagens skatteutjämningssystem bygger på ålderstigna och numera felaktiga antaganden om hur kommunernas ekonomi ser ut. Dessa fel måste åtgärdas så snart som möjligt.

Publicerad: 29 maj 2012, 09:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Utjämningssystemet

För första gången i den svenska statliga utredningshistorien så lade en helt enig kommitté fram ett förslag till nytt kommunalt utjämningssystem. Det förekom inga reservationer eller särskilda yttranden. Det enastående med detta är inte bara enigheten från kommitténs sida, lika enastående är det att det, trots total politisk enighet, ännu inte kommit någon proposition från det ansvariga Finansdepartementet.

Kärnan i kritiken från motståndarna till systemet med utjämning har varit att för långtgående utjämning uppmuntrar till ett bidragsberoende och därtill ligger företagsamheten i farozonen. Kort sagt den berömda Pomperipossaeffekten där kommuner som fick bidrag skulle förlora på att invånarna höjde sina inkomster. Det må vara att det kan finnas någon aspekt av systemet som behöver belysas ytterligare, dock pekar all forskning på området på att det inte existerar några tillväxthämmande effekter.

Vi ser dock allvarligt på det faktum att nuvarande system bygger på direkta felaktigheter som det inte finns någon som helst anledning att inte genast åtgärda. Detta blir särskilt tydligt i systemets barnomsorgsmodell.

Sedan nuvarande utjämningssystem infördes 1996 har modellen varit oförändrad, bortsett från mindre justeringar – till exempel till följd av att förskoleklass infördes som en ny skolform. En standardkostnad beräknas där den genomsnittliga standardkostnaden för riket är 6 027 kronor per invånare år 2011. Standardkostnaden varierar mellan 3 055 (Ljusnarsberg) och 10 311 (Sollentuna) kronor per invånare.

Under 2000-talet har en rad reformer genomförts i syfte att öka tillgängligheten inom förskolan, fritidshem och pedagogisk omsorg. Bland annat handlar det om rätt till förskola för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med yngre syskon (2001–2002), maxtaxereformen (2002) samt införandet av allmän förskola för fyra- och femåringar (2003). Sedan den 1 juli 2010 är kommunerna även skyldiga att anordna allmän förskola för treåringar. Dessa reformer har bidragit till att inskrivningsgraden i förskola och fritidshem har ökat.

Resultaten har blivit att vissa kommuner kraftigt överkompenseras för sin barnomsorg medan andra inte får ett ekonomiskt utfall per barn som motsvarar den faktiska inskrivningsgraden. Utfallet i dagens modell ger storstäderna och speciellt förortskommunerna till dessa en standardkostnad som överstiger redovisad nettokostnad medan förhållandet är omvänt för alla andra kommungrupper. I utredningens betänkande redovisas en Jämförelse mellan standardkostnad och redovisad nettokostnad utjämningsåret 2011. Ett exempel är att förortskommuner till storstäder som grupp har en standardkostnad på 7 692 kr/invånare men en nettokostnad på 6 983 kronor. Resultatet blir alltså 709 kr/invånare i positiv differens. I andra ändan har gruppen glesbygdskommuner en standardkostnad på 3 791 kr/invånare men en nettokostnad på 4 854 kr/invånare, alltså en negativ differens på 1 063 kr/invånare. Att modellen slår snett beror på att modellen i sin nuvarande omfattning baseras på att glesbygdskommuner ska ha en mindre eller minskande inskrivningsgrad än storstäder som ska ha en ökande. Så är i dag inte fallet.

Oavsett vad man anser slår fel eller inte slår fel med Utjämningskommitténs förslag så är en sak helt glasklar: Nuvarande utjämningssystem bygger på direkt felaktiga antaganden sett till hur verkligheten ser ut. Dessa fel måste åtgärdas snarast.

Mari-Louise Wernersson, Kommunstyrelsens ordförande (C) Falkenberg, ordförande i Centerpartiets kommunala sektion

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Utjämningssystemet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News