Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Hemtjänsten har nyckeln till välfärdens finansiering

Det är många som lyfter ett varningens finger för framtidens svenska välfärd och samtidigt försöker visa på lösningar. Förslagen på hur vi ska klara finansieringen av välfärden är många gånger orealistiska, men det finns undantag. Förnyelsen och omorganisationen av hemtjänsten är ett konkret exempel.

Publicerad: 9 maj 2014, 12:28

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FinansieringsformerSkolorganisationHemtjänst

SNS konjunkturråd ifrågasätter möjligheterna att möta välfärdsutmaningarna. Skräckscenariot med 13 kronor högre kommunalskatt om 20 år, enligt beräkningar gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förefaller måhända lite väl drastiskt. Dock förskräcker framtiden med att de yrkesaktiva år 2030 bara ökar med några få procent medan åldergruppen över 75 år ökar med 60 procentenheter!

SNS pekar bland annat på lösningar genom att fram ramverk för att mäta produktiviteten och den frågeställningen är enligt min mening högst berättigad. Inom vården kan en sjukhusläkare erbjuda 18 timmars patienttid i veckan, en högstadielärare i bästa fall 19 timmars elevtid. Välfärd är även lika med trygghetsupplevelse. Statliga polisens arbetsschema är inte direkt relaterat till behoven, det vill säga då brotten begås. Uppklaringsandelen för brott ligger numera bara runt 15 procent.

Vägvisaren mot framtiden finns inom hemtjänsten. Där låg kundtiden tidigare vanligtvis under 20 timmar per vecka, men flera kommuner och privata vårdgivare har genom förbättrat kundfokus, optimerad kringtid och förbättrad logistik nått runt 30 timmar, en förbättring med 50 procent. I en liten kommun med 500 heltidstjänster innebär detta till exempel en ekonomisk potential runt 75 miljoner kronor per år. Vad skulle det innebära för välfärdens möjligheter om till exempel vården och skolan på liknande sätt kunde nå runt 50 procent förbättrad kundtid? Är det orimligt att begära att en sjukhusläkare har 27 timmars patienttid, eller att en lärare undervisar lika länge per vecka?

Tid till kund, det vill säga kärnuppgiften, är (inte den enda) men viktigaste enskilda möjliggöraren för att skapa ekonomisk hushållning, resultat och kvalitet. Inom skolans värld vet vi att elevtid till undervisning inklusive för- och efterarbete är avgörande för bra resultat. I äldreomsorgen är tid till kund som regel en kvalitetsfaktor i sig. Yrkesgrupper med kundnära arbete som lärare, undersköterskor och läkare har fått nya administrativa uppgifter i takt med att de dokumenterade kvalitetskraven ökat för att gynna dem man är till för.

Det paradoxala har då inträffat att strävan efter det bästa har blivit det godas fiende. Olika intressenters krav var för sig på rapportering, möten och avskaffandet av stödpersonal som till exempel läkarsekretrare har splittrat arbetsdagen och gjort det svårt att fokusera på huvuduppgiften, det vill säga att åstadkomma resultat för dem man är till för.

Vi behöver mäta och rapportera (med sans) för att kunna bli bättre, men rapportering och andra pålagor har trasat sönder fokus på kärnan i jobbet. Varje arbetstimme per vecka som förloras per anställd i ej värdeskapande arbete ger sammantaget oändliga kostnader för samhället och leder till frustration bland medarbetarna.

De kommunanställda lärarna är uppbundna av kollektivavtal med max 19 timmars undervisning av en 45-timmarsvecka. Det med tanke på att möjliggöra teamarbete (som inte förverkligats trots avtalet) medan friskolorna har en flexiblare avtalskonstruktion. Följden har blivit att det åtgår i genomsnitt 8 lärare på 100 elever i den kommunala skolan medan friskolan klarar sig med 5 lärare. Ersättningssystemet till friskolorna baseras på kommunernas kostnad. Det är lätt att inse varför det är intressant att bedriva friskolor bland riskkapitaliser.

Den frigjorda tiden för kärnuppgiften kan användas till att förbättra resultatet och/eller för att klara de ekonomiska åtagandena i framtiden. Att professionella yrkesgrupper inte kan kommenderas till framgång borde vara ett känt faktum! Det är märkligt att så lite sagts och gjorts kring den låga utväxlingen av det som betyder mest - tid till kund. Låt hemtjänsten vara förebild för en effektivare välfärdssektor både inom stat och kommun!

Bengt Wellermark, Utvecklingsstrateg Vetlanda kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News