Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Grunden för tillit läggs i relationer

Vad vill ditt parti göra för tilliten, frågade Dagens Samhälle nyligen, apropå Långtidsutredningen. Kristdemokraternas Jakob Forssmed har plockat upp handsken och pekar ut några viktiga områden för stärkt tillit, däribland reformerad arbets- och bostadsmarknad, men också egenmakt och större tilltro till civilsamhället.

Publicerad: 15 december 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Globaliseringen skapar möjligheter men utsätter också samhället för prövningar som kan skada tilliten.


Ämnen i artikeln:

EkonomiArbetsmarknadOffentlig sektorEffektiviseringRättssäkerhetFlyktingpolitikBostadspolitikCivilsamhället

Tillit är en stor dold tillgång i vårt samhälle och vår ekonomi. Gemensamma lösningar möjliggörs av tillit och sammanhållning. Vår förmåga att hantera kriser stärks genom en hög tillit. Vi har en hög grad av tillit i Sverige men den är inte för alltid given utan utmanas ständigt. Det är därför välkommet att Långtidsutredningen i sitt huvudbetänkande lyfter fram tillitens betydelse, särskilt för den offentliga ekonomin.

Vi ser i dag en stark globalisering som skapar möjligheter men också utsätter samhället för prövningar. Teknisk utveckling, automatisering och digitalisering innebär enorma möjligheter för de flesta på arbetsmarknaden, i synnerhet de med hög utbildningsnivå. Men för andra kan utvecklingen betyda att de förlorar sina jobb och att samhället de bor i förändras snabbt.

Tudelningen av arbetsmarknaden är tydlig, vilket Arbetsförmedlingen senaste prognosen också visar. Denna tudelning riskerar att förstärkas när rekordmånga människor på flykt undan förtryck och krig söker sig till Sverige. Samtidigt som det är en moralisk plikt och en självklarhet att ta emot människor på flykt så ställer det vårt samhälle inför större utmaningar.

Vi som politiker måste möta utmaningarna med verkningsfulla förslag. Vi kan inte stå likgiltiga eller handlingsförlamade. Cementeras en tudelad arbetsmarknad där jobbchanserna för vissa grupper är små eller obefintliga riskerar klyftorna att öka och segregation baserat på detta öka. Och tilliten på sikt sjunka.

Ofta lyfts det fram att den svenska ekonomin är i relativt gott skick för att möta problem och utmaningar, men mer sällan att vår höga tillit också gör det lättare att genomföra förändringar. Och sådana anpassningar och förändringar är i sin tur avgörande, tror jag, för att kunna behålla den höga nivån av tillit i framtiden. Det gäller i synnerhet på arbets- och bostadsmarknaden.

Vi får heller aldrig glömma var grunden för tilliten läggs: i civilsamhället, i relationen mellan människor, i familjen och i skolan. Tillit uppstår inte i ett vakuum utan hämtar sin näring ur de värden samhället vilar på, som tolerans, alla människors lika värde, respekt och solidaritet och att dessa värden återspeglas i det offentliga.

Långtidsutredningen pekar på att det finns tydliga samband mellan tillit och kvaliteten på ett lands offentliga förvaltning, där kvalitet handlar dels om opartiskhet och rättssäkerhet, dels om effektivitet.

Vi kristdemokrater har under långt tid lyft fram vikten av att främja ett offentligt etos för att förstärka medvetenheten kring detta. Också vår ekonomi i stort är beroende av tillit. Det minskar kraftigt transaktionskostnaderna vid alla typer av affärer. Ska vi värna tilliten måste vi säkerställa att förutsättningarna finns på plats.

Därför krävs reformer som breddar arbetsmarknaden och ger människor möjlighet att förändra sin situation. Det krävs bibehållna och utökade valfrihetsreformer som möjliggör för alla att ha inflytande över skola, vård och omsorg oavsett plånbokens storlek eller grupptillhörighet. Det offentliga måste räkna med civilsamhället som en självklar del av samhället. Konsekvensanalyser kring hur politiska förslag påverkar relationer och civilsamhälle bör rutinmässigt göras. Beslut i riksdag, regering, kommuner och landsting ska bygga på en saklig grund och ha ändamålsenliga underlag. Det svenska utredningsväsendet måste värnas.

Kristdemokraterna vill se en politik som stärker tilliten så att vi klarar att göra de anpassningar som krävs i en föränderlig värld.

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD), riksdagsledamot

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev