Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Förlegad kassettbandskatt straffbeskattar ungas kultur

Den tekniska utvecklingen har i grunden förändrat sättet att konsumera medier och kultur. Men förlegade ersättningssystem som kassettbandskatten straffbeskattar ny teknik och den unga generationen som är den största konsumentgruppen.

Publicerad: 31 maj 2013, 09:43

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Skatter

Det förs en diskussion i vår tid om unga som vore de en generation av tjuvar som stjäl musik, filmer och TV-serier. I Sverige har upphovsmakare startat Copyswede, en organisation för att säkerställa sin ekonomiska ersättning vid kopiering. I dag fredag tvingas vi tillverkare skriva på ett förlängningsavtal om ersättning för DVD/Blu-Ray, MP3-spelare och inspelningsbara digitalboxar med Copyswede, ersättningen reglerar skattenivåerna i den så kallade kassettbandskatten.

Den svenska ersättningsordningen bygger på att vi gör upp med Copyswede om ersättningsnivåer, annars kan de sätta vilka nivåer de vill, vilket i sin tur driver upp priserna. Utan att konsumenten vet om det, läggs det i dag en skatt på inspelningsbara digitalboxar, TV med inbyggd hårddisk, mp3-spelare, externa hårddiskar, USB-minnen med mera. Självklart ska upphovsmakarna få betalt för sitt arbete men vi måste byta ut detta förlegade ersättningsystem som straffbeskattar ny teknik och den unga generationen som är den största konsumentgruppen.

Det var 1982 man införde kassettbandskatten för att hindra att den nya tekniken med inspelningsbara kassettband skulle urholka upphovsmakarnas ersättning. Vi var många som gjorde egna blandband till oss själva, till vänner eller kanske till första kärleken, men vi var lyckligt omedvetna om att vi var kassettbandsbeskattade. Ny teknik har i alla tider välkomnats av en förändringsbenägen ungdomsgeneration samtidigt som misstänksamheten och konservatismen varit utbredd bland lagstiftare och äldre generationer som sett hot mot den rådande ordningen.

Det var inte många år sedan diskussionen kring Ipred blev en generationsdelare där en ung generation ställde sig upp och ifrågasatte ett system som man såg som inkonsekvent och omodernt. Vi behöver överbrygga generationsklyftan och skapa logiska och moderna lagar och ersättningsregler där upphovsmakarna får betalt för sitt arbete samtidigt som ny teknik inte straffbeskattas. Diskussionen kring att allt ska vara gratis på nätet leder fel och drivs av en mycket liten del av befolkningen. I motsats ser vi hur vi är benägna att betala allt mer för kultur som konserter med mera. Teknik möjliggör kulturkonsumtion på ett nytt sätt, men vi är många som inte vill ha dolda avgifter på de produkter vi använder oss av.

Det avtal som vi nu tvingas skriva på betyder exempelvis att en inspelningsbar DVD-spelare genom kassettbandskatten får en tilläggsskatt på över 13 procent av totalpriset och bara under 2012 har konsumenter betalat 1,5 miljon kronor i kassettbandsavgift på en så liten produktkategori som inspelningsbara DVD-spelare. En produkt som dessutom för en tynande tillvaro. Få konsumenter vet om detta och ännu färre använder mediespelare eller boxar på ett sätt som förhindrar upphovsrättsmakare att få betalt för sitt arbete. Time-shift, det vill säga att man använder tekniken till att titta på ett program vid annan tid än när det sänds, kan knappast vara det som lagstiftaren avsåg med privatkopiering.

Vi i elektronikbranschen vill tillsammans med politiker och upphovsmakarna finna ett nytt system, men hittills har upphovsmakarna velat vill ha kvar sin kassettbandskatt. Detta samtidigt som vi ser hur mycket nästan allt har förändrats sedan 1982. I dag konsumerar vi TV, film och musik i allt större utsträckningen genom direktuppkopplad streaming. Vi ser nu att tiden har kommit för att tillsammans skapa ett nytt och modernt ersättningssystem, till exempel över skattsedeln på samma sätt som föreslagits gällande TV-licensen.

Kanske är just TV-licensen och dubbelbeskattningen av public service det främsta exemplet på behovet av ett reformerat system. SVT play har blivit en formidabel succé, inte minst hos en yngre generation som gärna ser sina program när de själva önskar. I soffan kan ungdomarna via TV:n surfa in och upptäcka Rederiet, Fem myror är fler än fyra elefanter och andra SVT-klassiker ur det öppna arkivet. Förutom att avgiften på TV:n (licensen) finansierat dessa program, betalar man även en kassettbandskatt för samma TV:s lagringskapacitet, trots att programmen streamas. Det ironiska är att min dotter inte har en aning om vad ett blandband är.

Klas Elm, vd Elektronikbranschen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Skatter

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev