Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Företag och kommuner måste granskas på olika sätt

En arbetsgrupp inom Moderaterna har föreslagit att de folkvalda revisorerna i kommunerna ska ersättas med yrkesrevisorer. Men att granska en kommun på samma sätt som ett företag ger en dyrare och smalare insyn och en demokratisk förlust.

Publicerad: 19 april 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Revision

En arbetsgrupp inom nya Moderaterna har nyligen lämnat rapporten Ansvar för ekonomin och full sysselsättning. I denna behandlas även frågan om hur kommunal verksamhet skall revideras. Man föreslår att nuvarande form för demokratiskt styrd kommunal revision ersätts med yrkesrevisorer som kontrollerar verksamheterna utifrån en checklista (vilket internationellt vedertagen standard i praktiken är) och sedan rapporterar till fullmäktige.

Förslaget är mycket anmärkningsvärt då en enig riksdag så sent som 2011 ställde sig bakom den nuvarande formen för kommunal revision. Arbetsgruppen är uppenbarligen inte särskilt påläst när det gäller den kommunala revisionen och hur den ingående har utretts och behandlats. Detta visas även genom att man skriver om ”lekmannarevisorer” och tycks omedveten om att sådana endast finns när det gäller offentligt ägda bolag, som kan ha både revisorer och lekmannarevisorer. Kommuner och landsting har endast revisorer.

Förslaget är dessutom än mer förvånande med tanke på att en moderat riksdagsledamot för inte så länge sedan lämnat en motion med förslag om grundlagsskydd för den kommunala revisionen.

I dag har varje kommun eller landsting minst fem revisorer som väljs av fullmäktige. Dessa skall (med obligatorisk hjälp av sakkunniga) granska och bedöma alla verksamheter inom kommunen eller landstinget. De kan arbeta självständigt och behöver inte vara eniga om sina granskningar eller slutsatser. Syftet med denna ordning är att bedöma ändamålsenlighet, effektivitet och laglighet samt om räkenskaperna är korrekta och rättvisande.

Det moderata förslaget innebär en begränsning av uppdraget så att det liknar det slags revision som används i kommersiella sammanhang. Revisionen kommer då att bli ett instrument för att bedöma förvaltningarna operationellt, men inte fråga sig om kommunen agerar ändamålsenligt och effektivt i ett brett samhällsperspektiv. Därmed kommer en väsentlig demokratisk funktion att försvinna.

Om arbetsgruppens förslag genomförs blir resultatet med säkerhet en dyrare och mer begränsad revision med inriktning på formalia. Det är lätt att se att förslaget är inspirerat av den syn på revision som tillämpas inom en del andra EU-länder. Där anses frågor om ändamålsenlighet och samhällelig effektivitet vara politiska frågor som inte skall granskas revisionellt.

Arbetsgruppen kunde i stället ha frågat sig om en bättre kontroll och effektivare användning av kommunala medel skulle kunna åstadkommas genom förstärkning av den interna kontrollen, som ofta är alltför bristfällig. Effektivitetsarbetet blev i så fall en del av den löpande verksamheten med en revisionell granskning som komplement.

Revisionen och den övriga kontrollverksamheten inom kommuner och landsting kan således förbättras, men det bör göras inom ramen för nuvarande form för medborgarnas demokratiska inflytande. Det är inte lämpligt att betrakta kommuner och landsting som företag och granska dem därefter.

Kåre Olsson, förtroendevald revisor Orsa kommun, tidigare även landstinget Dalarna

Lars Munters, fd vd Komrev AB och fd förtroendevald revisor i Falu kommun och Stockholms stad

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Revision

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev