Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Enkät: Få skattehöjningar väntar i kommunerna

Publicerad: 23 november 2022, 08:59

SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ser att många kommuner och regioner planerar för underskott nästa år.

Foto: Maxim Thoré, Henrik Holmberg/TT

Nästan ingen kommun eller region höjer skatten nästa år, visar TT:s enkät. Det trots sämre ekonomiska tider och att SKR pekat på behovet av tiotals miljarder i extra statliga bidrag redan nästa år.

Ämnen i artikeln:

SkatterSKRAnnika WallenskogRiktade statsbidragRegionernas ekonomiSenaste nytt

Ingen av de 17 regioner som svarat på enkäten tänker röra skatten nästa år. Bland de 233 kommuner som svarat är bilden liknande, sex sänker och tre höjer, enligt den enkät som TT skickat ut till samtliga 290 kommuner och 21 regioner.

Under hösten har rösterna från intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) höjts. Det behövs 20 statliga extra stödmiljarder till kommunsektorn för att klara finanserna nästa år.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, ser flera skäl till att politikerna i kommuner och regioner ändå sitter still i båten. Dels har de ett överskott kvar från i år, pengar som de via sin resultatutjämningsreserv flyttar till 2023. Dels är det många nya politiker och nya konstellationer efter valet, som kanske avvaktar och hoppas på att 2023 blir ett mindre hack i kurvan.

– Och så hoppas de på att staten bidrar, säger Annika Wallenskog som ser att väldigt många kommuner och i princip alla regioner räknar med underskott i sina finanser nästa år.

– Men jag är ändå förvånad över att så många säger sig budgetera med underskott, säger hon.

Timrå kommun är en av dem, från ett överskott i år på runt 55 miljoner kronor till ett budgeterat underskott på cirka 75 miljoner 2023. Trots det har den politiska majoriteten (S ihop med V) beslutat att sänka skatten. Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande, pekar på den jämfört med andra kommuner relativt höga kommunalskatten och att den höjdes rätt kraftigt häromåret, som en orsak.

– Våra medborgare har samma krav på service som alla andra, även de som bor i storstäderna, säger Stefan Dalin som tycker att det är rimligt att till exempel rikare Stockholmskommuner bidrar för att hålla ihop landet.

Även Vännäs i Västerbotten sänker skatten nästa år. Kommunen hade under 2022 den tredje högsta kommunalskatten i Sverige, på 23,6 procent.

Socialdemokraten Anna Frej är kommunstyrelsens ordförande och styr kommunen ihop med Vänsterpartiet och Moderaterna.

– När vi budgetförhandlade så var den här skattesänkningen ett önskemål från Moderaterna, och det landade i en skattesänkning på 25 öre, säger hon och fortsätter:

– Vi har god ordning på våra finanser och klarar grunduppdraget ändå, även om det betyder mindre pengar för olika politiska projekt.

Men det är inte kommunerna som är mest utsatta. Annika Wallenskog pekar främst på regionernas pressade ekonomi. I princip alla budgeterar för saftiga minusresultat under 2023. De två stora regionerna Stockholm och Västra Götaland räknar i nuläget med runt 5 miljarder kronor i underskott tillsammans nästa år.

LÄS MER: SKR om budgeten: ”Stor risk för underskott i regionerna”

Det är mot den bakgrunden som SKR gått ut och sagt till rikspolitikerna att det skulle behövas många miljarder i tillskott för 2023.

– För att få ett nollresultat, kan man säga, säger Annika Wallenskog.

Inflationen kommer att sno mycket pengar ur kommunernas ekonomi nästa år. Men sektorn kommer från några riktigt starka år.

– Det är en jätteförsämring jämfört med 2022, men å andra sidan var 2022 väldigt, väldigt starkt, och 2020 och 2021 var också det, säger hon.

SKR brukar återkommande måla upp illavarslande utsikter och kräva mer pengar från staten. På frågan om hon inte ser en risk med att ropa på vargen lite för ofta blir svaret:

– Vi har inte gått ut och definierat ett belopp, vi har mer pratat om realt oförändrade statsbidrag, de urholkas ju mycket nu av inflationen, säger Wallenskog.

Ljusnarsberg är en av få kommuner som höjer skatten nästa år, plus 48 öre. Ewa-Leena Johansson (S), har varit ordförande i kommunstyrelsen i Ljusnarsberg i över 20 år. Efter valet fortsatte hon att styra, i majoritet tillsammans med Vänsterpartiet.

– Vi har inte höjt skatten på 25 år. Men nu gör vi det för att göra en stor satsning på kommunala vägar och komma ikapp med asfalteringen. Det är alltså inte för att få den vanliga kommunala verksamheten att gå runt utan skatteökningen ska i sin helhet gå till vägsatsningen, säger hon.

Ewa-Leena Johansson tror inte att det blir något problem för Ljusnarsberg att klara nästa år.

– Vi har anpassat munnen efter matsäcken. Vi har inte gjort några stora projekt som att bygga hallar, utan vi har förvaltat försiktigt och lagt pengar på hög för sämre tider.

OLLE LINDSTRÖM/TT

JOHANNA EKSTRÖM/TT

LÄS MER: Danderyd i topp bland skattehöjarna – så har kommunernas ekonomi gått sedan valet

LÄS MER: Wallenskogs nödrop till nya regeringen: ”Ge besked om balanskravet”

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev