En räntesänkning är inte det som får hjulen att snurra nu

För att återskapa ett blomstrande Europa behövs ekonomisk tillväxt. När centralbankerna sänker räntan vill man uppnå just det. Den låga räntan förväntas stimulera investeringar och konsumtion, och bidra till arbetstillfällen. De senaste årens rekordlåga räntenivåer har dock i första hand skapat inflation på tillgångar som avkastar här och nu, till exempel aktier och fastigheter.

När det gäller företagsinvesteringar som kan skapa fler arbetstillfällen är bilden en annan.

När Intrum Justitia nyligen frågade företag i Europa – 8 979 ekonomichefer i 29 länder – om effekterna av det låga ränteläget svarade tre av fyra (73 procent) att räntorna inte har påverkat deras investeringar. Av de som svarar att ränteläget har påverkat dem åt något håll är det ungefär lika många (13 procent) som menar att det medfört lägre investeringar som de 15 procent som menar att det har medfört ökade investeringar.

Bland svenska företag är effekten ännu mindre. Här svarar 82 procent av företagen att ränteläget inte gett någon effekt på investeringarna. Bland de svenska företagen anser något fler (11 procent) att investeringarna har ökat jämfört med de fem procent som uppger att de minskat som en följd av det låga ränteläget. Det är bättre än inget, men får ändå sägas vara en väldigt mild effekt av räntesänkningarna.

Kalkylen för en investering som ska ge avkastning på längre sikt innehåller förväntningar om framtiden. En positiv framtidssyn kräver stabilitet och förutsägbarhet. En rekordlåg ränta signalerar inte stabilitet. För att få hjulen att snurra snabbare och jobb att skapas i en högre takt finns andra faktorer än ränteläget att fokusera på.

På frågor om konsekvenserna av sena betalningar är det tydligt att den ekonomiska potentialen i ökad betalningsdisciplin är rejäl i Europa överlag, medan potentialen i Sverige är mindre men fortfarande betydande. Fyra av tio europeiska företag uppger att sena betalningar bidrar till att förhindra tillväxt i företaget, medan 27 procent av svenska företag säger detsamma.

En tredjedel av företagen i Europa säger att de skulle anställa fler om de fick betalt på avtalad tid, det motsvarar åtta miljoner företag. Om alla dessa företag skulle anställa en person till, skapas alltså åtta miljoner nya arbetstillfällen.

Även i Sverige är siffrorna iögonfallande. Nästan vart fjärde företag (23 procent) uppger att det finns ett samband mellan sena betalningar och att de inte kan anställa fler och 13 procent säger att de skulle kunna anställa om de fick betalt fortare. Det motsvarar 85 000 företag.

Att hålla räntan rekordlåg kan vara taktiskt riktigt under en period för att motverka deflation och bevara konkurrenskraften relativt andra länder.

I vår nuvarande era tycks jakten på inflation vara kostsam, en följd av starka drivkrafter som motverkar prisökningar. Företagens kostnader för att erbjuda sina varor och tjänster kapas drastiskt, samtidigt som kunderna lättare kan göra prisjämförelser vilket skapar en intensiv priskonkurrens.

Enligt vår undersökning innebär stabila och förutsägbara kassaflöden att företagen nyanställer.  Att företagare då pressar varandra till att vara finansiärer är orimligt. Istället bör man avtala om, och respektera, sunda betalningstider.

När vi frågar svenska företag om troliga orsaker till sen eller utebliven betalning svarar 69 procent att de uppfattar den försenade betalningen som avsiktlig. Därtill har 50 procent av de tillfrågade avkrävts längre kredittider än de är bekväma med.

Vi behöver skapa förutsägbarhet genom breda politiska lösningar, som entreprenörer och investerare tror kan gälla under en längre tid. Vi står inför enorma utmaningar med till exempel en åldrande befolkning, en försörjningsbörda på allt färre människor och en arbetslöshet bland unga som är skrämmande hög.

Vi, politiker och företag tillsammans, måste definiera svaren på dessa utmaningar. Då sänker ekonomicheferna sina riskpremier och då blinkar tillväxtkalkylerna grönt.

Lars Wollung, vd Intrum Justitia