Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Driv på arbetet med sociala investeringar

SKL måste ta på sig ledartröjan då det gäller sociala investeringar. Genom att ta ett samlat grepp över frågan får sociala innovationer och investeringar i Sverige en bättre grund att stå på.

Publicerad: 3 juli 2013, 09:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Sociala investeringar

Att social innovation är en av lösningarna på våra samhällsutmaningar är en central tanke i hela Europa. Inom EU har man därför breddat det traditionella innovationsbegreppet till att också inbegripa social innovation och man räknar med att det i dag finns cirka 2 miljoner så kallade ”social economy enterprises” vilket motsvarar ungefär 10 procent av Europas företag.

Begreppet social innovation brukar förklaras som initiativ som strävar efter att möta samhällets utmaningar, och som innefattar innovativa idéer och metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på nya sätt. Men sociala innovationer kräver också finansiella innovationer och utvecklingen och etableringen av sociala investeringsfonder är en sådan innovation. Sociala investeringar brukar förklaras som kostnaden för en åtgärd i dag som ställs mot förväntade vinster i framtiden, om insatsen är framgångsrik. Begreppet sociala investeringar i Sverige, har så här långt präglats av två egenskaper, långsiktigt tänkande och helhetssyn. Sociala investeringsfonder är ett verktyg som blivit alltmer populärt för att kunna arbeta med ett socialt investeringsperspektiv.

Nu är begreppet sociala investeringar inget nytt, men de senaste åren har det tagit fart, inte bara i Sverige där vi i dag har upp emot 70 sociala investeringsfonder i olika regioner och kommuner, utan även inom EU som bland annat presenterade deras social investment package under våren. Nyligen lanserade även G8-gruppen med David Cameron i spetsen en task force på temat sociala investeringar. Det svenska innovationsrådet har i sitt slutbetänkande presenterat ett förslag på en svensk nationell social investeringsfond.

Men det finns såklart fallgropar med den här utvecklingen. Den första risken är att man fastnar i begreppet ”social investeringsfond”. Det blir en teknisk diskussion kring regelverk för bokföring istället för att man fokuserar på målet, att frigöra resurser för långsiktiga investeringar för att undvika ökade kostnader i ett senare skede. Det är därför bättre att prata om socialt investeringskapital.

En annan risk är att man frigör och använder sig av socialt investeringskapital utan att sätta det i ett strategiskt sammanhang. Vad vill man göra? Vad är målet och varför? Ett flertal kommuner har i dag etablerat sociala investeringsfonder utan att ha klart för sig vad man operativt och strategiskt vill uppnå. Det finns en risk att sociala investeringsfonder blir en universallösning på kommuners svåra ekonomiska situation vilket alls inte är fallet. En fond är endast ett verktyg för att etablera ett annat synsätt, det vill säga det sociala investeringsperspektivet där långsiktighet och helhetssyn ska höja resurseffektiviteten i offentlig sektor.

Det finns i dag ingen samlad statistik på hur många fonder som finns, vilken inriktning de har eller hur de ska följas upp. Arbetet bedrivs i dag i informella nätverk vilket inte underlättar ett gemensamt lärande eller etablering av en best practice.

Vi anser det vara en självklar uppgift för en aktör som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att koordinera detta arbete och se till att det finns information tillgängligt på nationell bas. Vi föreslår därför att SKL mer aktivt tar på sig ledartröjan kring dessa frågor. En av de viktigaste frågorna att driva bör vara att förändra dagens regelverk för bokföring av sociala investeringar. Samt att verka för en mer regelbunden användning av sociala investeringskalkyler och socioekonomiska bokslutsmodeller som gör det möjligt att mer heltäckande utvärdera effekter av sociala investeringar.

Eva Engquist, ordförande i Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola

Ingvar Nilsson, nationalekonom, Institutet för socialekologisk ekonomi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Sociala investeringar

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News