Dramatisk ökning av barn sätter press på kommunerna

Det finns i dag 209 000 fler 6–16-åringar i Sverige än det fanns år 2012. Antalet invånare i grundskoleåldern har ökat med 18,6 procent. Hela befolkningen har under samma tid ökat med 8 procent.

Och ökningen av antalet barn och unga fortsätter. I sin senaste ekonomirapport räknar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med att antalet invånare mellan 0 och 19 år kommer att öka med 8 procent mellan 2018 och 2028. Det betyder 188 000 fler invånare som behöver förskola, grundskola och gymnasium.

SKR betraktar denna väntade ökning som ”dramatisk”. Men det har alltså redan skett en ännu större ökning av antalet barn och unga.

– Antalet barn och unga har ökat kraftigt, men samtidigt har även antalet personer i yrkesverksam ålder ökat, säger Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Annika Wallenskog.

Högre skatteintäkter under högkonjunkturen och extra statsbidrag har gjort att den kraftiga ökningen av barn och unga hittills inte medfört ekonomiska bekymmer för kommunerna.

– Men det har ju blivit stor brist på lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor, påpekar Annika Wallenskog.

Det SKR nu varnar för är att antalet barn och unga fortsätter att öka i snabb takt, medan antalet människor i yrkesverksam ålder ökar långsammare. Dessutom bromsar konjunkturen in och staten trappar ner de statsbidrag som kompenserat kommunerna för kostnader kopplade till migration.

Ökningen av antalet invånare i grundskoleålder skiljer sig inte oväntat åt mellan kommunerna. Det visar färska siffror som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram åt Dagens Samhälle.

På en del håll har 6–16-åringarna blivit drygt 30 procent fler, medan antalet skolbarn på andra håll har minskat med över 10 procent.

Allra mest har antalet 6–16-åringar ökat i Sundbyberg, där de blivit 48 procent fler sedan 2012. Kommunen har under denna tid fått drygt 11 000 nya invånare, så de nästan 2000 nya skolbarnen utgör en femtedel av hela befolkningsökningen.

I Hultsfred står skolbarnen för drygt hälften av kommunens befolkningsökning. Antalet barn i grundskoleåldern är nu 30 procent fler än de var för sju år sedan.

– Vårt utbildningsväsende har inte varit dimensionerat för en sådan ökning, säger Lars Rosander (C), kommunstyrelsens ordförande.

Ökningen förklaras i Hultsfred främst av invandring. År 2016, när Sverige tagit emot ett rekordstort antal asylsökande, fick Hultsfred 250 nya skolbarn. Även dessförinnan ökade antalet med runt 50 barn per år.

Siffrorna gäller folkbokförda kommuninvånare, som alltså har uppehållstillstånd. Därutöver har Hultsfreds skolor elever som är asylsökande och inte ingår i SCB:s befolkningsstatistik. För närvarande går runt 70 asylsökande barn i grundskolan.

För sju år sedan hade 17 procent av eleverna i Hultsfred utländsk bakgrund. Nu är det knappt hälften, 43 procent, som har det.

– Vi har en helt annan elevgrupp nu, säger barn- och utbildningschefen Martin Snickars.

Kommunen har satsat stort på att utbilda personalen i språkutvecklande arbetssätt, hyrt in modulhus och anställt fler lärare. Andelen behöriga lärare har sjunkit, men enligt Martin Snickars är den utvecklingen nu på väg att vända.

– Lärare som slutat har kommit tillbaka. Vi har också en utbildningsplan för dem som inte är legitimerade, säger han.

Tack vare utjämningssystemet och statsbidrag har Hultsfred en ekonomi i balans. Lars Rosander flaggar dock för besparingar.

– Vi har hushållat med pengarna från staten, men 2021 tar de slut. Får vi inte mer statligt stöd kommer vi att tvingas skära ned, säger han.

Allra högst andel invånare i grundskoleåldern har Lomma, där 18 procent av befolkningen är 6–16 år. De har blivit 34 procent fler på sju år.

I Lomma har det inte skett någon större ökning av andelen elever med utländsk bakgrund. Befolkningstillväxten där drivs av en målmedveten satsning på att locka barnfamiljer att bosätta sig i kommunen.

– Vi har byggt skolor och förskolor och moderniserat den tidigare industrihamnen till ett småstadssamhälle, säger Fredrik Axelsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Sedan 2015 har grundskolorna i Lomma fått ytterligare 40 lärare, räknat i heltidstjänster. Men att det råder lärarbrist i Sverige märks inte i Lomma. Andelen behöriga lärare är fortsatt lika hög.

– Lärarlönerna har ökat, och även om det är positivt att yrkets status höjs så är lönekonkurrensen mellan kommunerna en utmaning, säger Fredrik Axelsson.

I Övertorneå och Sotenäs däremot är läget ett helt annat än i Lomma och Hultsfred. Antalet grundskolebarn har minskat med över 20 procent i Övertorneå, och i Sotenäs är andelen 6–16-åringar lägst i hela landet.

– Vi har gjort vår läxa och avvecklat byskolor, säger Tomas Mörtberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå.

Nu finns det två kommunala och en fristående grundskola. Där skulle det enligt Tomas Mörtberg lätt få plats fler elever. Antagligen kommer klasserna att bli färre och större, men någon ytterligare skolnedläggning planeras inte.

I Övertorneå minskar hela befolkningen, men i Sotenäs är det bara de yngre invånarna som bli färre. Personer som nyss gått i pension flyttar gärna till Sotenäs, där de bosätter sig permanent i sitt fritidshus.

– Vi drar ned inom skolan och satsar på äldreomsorgen, säger kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson (M).

Höga fastighetspriser gör det svårt för barnfamiljer att köpa hus i Sotenäs, men med en ny översiktsplan ska kommunen skapa förutsättningar för fler bostäder. Mats Abrahamsson har inte gett upp hoppet om fler unga invånare.

– Vi kommer inte att lägga oss ned och dö!