Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Debatten om skatteutjämningen bygger på ohållbara (m)yter

Inget visar bättre är förskolan hur omodernt och ohållbart det kommunala skatteutjämningssystemet är. Felaktiga antaganden från förr tillåts fortfarande sätta villkoren för dagens kommunala budgetar landet runt.

Publicerad: 26 november 2012, 05:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Utjämningssystemet

På förskolan Abborren på Lidingö utanför Stockholm går ett 30-tal barn i åldrarna ett till fem år. En vanlig dag ägnas åt allt ifrån lek i det stora piratskeppet på gården till tid i den gemensamma ateljén där barnens skapande anpassa efter intresse och säsong.

På förskolan Kohagen i Eda kommun, i västra Värmland, finns 27 barn uppdelat på två avdelningar, Kohagen och Kalvdansen. Här har man valt att fokuserar mycket på att vara ute i naturen och en vanlig vecka spenderar barnen minst en heldag ute i skogen. Detta är bara två exempel på hur förskolor runt om i landet arbetar med att rusta våra barn och vår framtid på bästa sätt. Trots att befolkningsunderlaget och de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt i landet är personalens engagemang och ambition densamma.

Dock finns det en sak som skiljer Abborren på Lidingö och Kohagen i Eda åt. Dagens utformning av det kommunala skatteutjämningssystemet ger Lidingö kommun mer ersättning per barn än vad Eda kommun får. Trots att beläggningen inom barnomsorgen är i princip densamma får Lidingö kommun 100 597 kronor för varje barn mellan 1-3 år på Abborrens förskola samtidigt som Eda kommun bara får 60 687 kronor för sina 1-3 åringar på Kohagen.

Det här är bara ett exempel på hur ett omodernt och ohållbart skatteutjämningssystem skapar problem. Felaktiga antaganden från förr tillåts fortfarande sätta villkoren för dagens samhälle.

Centerpartiet har arbetat länge och intensivt för att vi ska få ett reformerat, modernt och hållbart utjämningssystem i Sverige. Ett system som förbättrar förutsättningarna för att hela Sverige ska leva och som gör det möjligt för kommunerna att planera långsiktigt. Därför var det väldigt glädjande att se hur Alliansen tillsammans med S i finansutskottet, i somras, gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag på nytt utjämningssystem under hösten 2012. Bakgrunden till det beslutet var den historiskt eniga utjämningskommitténs förslag från april 2011, där samtliga riksdagspartier var överens om ett förslag på hur ett nytt system skulle kunna se ut.

Frågan ligger för närvarande hos finansdepartementet på det moderata statsrådet Peter Normans bord. När vi ser hur hösten övergår i vinter för varje dag och när vi har lyssnat på Peter Norman de senaste dagarna är vi minst sagt oroade över att frågan har fastnat hos Norman. Vi är också högst oroade över att diskussionen kring frågan, från moderat hål, verkar styras av myter snarare än fakta.

Från flera tunga, moderata kommunpolitiker runt om i landet hör vi att utjämningssystemet är tillväxthämmande och därför bör skrotas helt. Det har upprepats så pass ofta att det tycks ha blivit en sanning i de moderata leden. Detta är helt fel. Det finns ingenting som tyder på att ett utjämningssystem skulle vara tillväxthämmande för de kommuner som är mottagare i systemet. Både den parlamentariska utredningen och lättillgänglig fakta talar emot detta. Tittar vi på hur bruttoregionalprodukten har utvecklats mellan 1996-2006 ser vi exempelvis att den har ökat i kommuner som Gällivare (12,2 procent), Jokkmokk (8 procent) och Avesta (6,5 procent), kommuner som alla är nettomottagare i utjämningssystemet. Moderaternas fördomsfulla schablonbild av hur välmående, driftiga och framgångsrika storstadskommuner håller glesbygdskommunerna under armarna är alltså helt fel.

Ska vi kunna utveckla Sverige och rusta oss för morgondagen krävs det att vi från politiskt håll gör allt för att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för landets kommuner. För att nå dit måste vi börja med att diskutera frågan utifrån fakta och inte gamla vanföreställningar. Centerpartiet jobbar på alla politiska nivåer för att Sverige ska få ett nytt, modernt och hållbart skatteutjämningssystem. Vi vill se ett reformerat system på plats senast den 1 januari 2014. I det arbetet har vi en helt enig parlamentarisk utredning plus en majoritet i riksdagen med oss. Vi har dessutom stöd av tusentals kommunpolitiker, från Haparanda i norr till Ystad i söder, som alla väntar på att få långsiktiga spelregler att förhålla sig till i sitt arbete med att utveckla landet.

Vår fråga nu är - när vi får med oss Moderaterna i arbetet med att skapa ett hållbart skatteutjämningssystem som ger Abborrens och Kohagens förskola samma förutsättningar att rusta våra barn för framtiden?

Mari-Louise Wernersson, Kommunstyrelsens ordförande (C) Falkenberg, ordförande i Centerpartiets kommunala sektion

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Utjämningssystemet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News