Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Datorer för en halv miljard kastas i sjön varje år

Beslutsfattare i offentlig sektor talar ofta om vikten av att utnyttja resurserna bättre för att minska påverkan på klimatet och spara pengar. Men när det handlar om IT-utrustning stannar det vid fina ord. Här råder ett resursslöseri som får klimatvinsten från varje elbil och närodlad potatis i skolköken att neutraliseras.

Publicerad: 18 december 2012, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItAvfall

IT-inköp utgör en mycket stor kostnadspost för kommuner och myndigheter och samtidigt är produktion av IT-utrustning mycket resurskrävande. För att tillverka en enda dator går det åt 1, 8 ton råvaror, metaller, kemikalier och energi (enligt FN).

Flera studier visar att det allra bästa för miljön är att använda datorer så länge som möjligt, även om till exempel nya modeller är mer energieffektiva. EU:s avfallshierarki är glasklar på den här punkten. Återanvändning ska alltid eftersträvas före återvinning/skrotning för att minska resursutnyttjandet, klimatpåverkan och avfallsmängderna.

Men här verkar myndigheterna ha både hörselskydd och skygglappar. 70 procent av de offentliga organisationerna skrotar sina datorer när de byts ut vilket i regel sker vart tredje-fjärde år. Det framgår av en Sifo-undersökning som vi lät göra tidigare i höstas bland IT-chefer i kommuner, myndigheter och företag. Och jämfört med det privata näringslivet är situationen faktiskt något värre i offentlig sektor.

Datorer som är tre-fyra år gamla må vara avskrivna i bokföringen men kan i princip alltid användas i ytterligare minst tre år efter rekonditionering, dataradering och uppgradering. Det skapar konkreta miljövinster och det ger pengar tillbaka till den som säljer utrustningen. Här ska tilläggas att efterfrågan på begagnad IT är betydligt större än utbudet.

Vi gjorde en beräkning på värdet för de datorer som organisationer och företag skrotar bara i år. Det handlar om cirka 300 000 datorer. Värdet på andrahandsmarknaden hamnar på 470 miljoner kronor. Är det resurseffektivt att kasta en halv miljard skattekronor i sjön? Vad tycker medborgarna om det?

Tidigare i år blev vi kontaktade av en stor statlig myndighet. Man skulle fasa ut IT-utrustning och ville att vi skulle sätta en prislapp på produkterna. Vi värderade utrustningen till 964 000 kronor. Vi var alltså villiga att betala nästan en miljon kronor för produkterna som bedömdes attraktiva på andrahandamarknaden. För några månader sedan fattade myndigheten ett formellt beslut: All IT-utrustning ska destrueras och skrotas. I beslutet angavs bland annat att det var svårt att sätta ett marknadsmässigt pris på utrustningen och att bedöma affärsmässigheten. En miljon kronor på kontot eller en kostnad för att skrota produkterna – affärsmässigheten har nog aldrig varit tydligare.

Vi stöter på liknande exempel dagligen. Visst finns det en okunskap om att IT-produkter kan återanvändas och har ett värde. Men lika ofta får vi höra förklaringar som ”vi hinner inte avyttra utrustningen” eller ”vår policy stipulerar att vi ska skrota datorerna”. Ibland får vi höra att ”pengar är inte prioriterat för oss”, som svar när våra inköpare argumenterar för att återanvändning ger pengar tillbaka. Frågan är om man ska skratta eller gråta över en sådan engagemangsnivå. Det krävs inte mer arbete för att skicka produkterna till återanvändning än att forsla utrustningen till skroten.

Glädjande nog finns det flera myndigheter, kommuner och företag som föregår med gott exempel, som satsar helhjärtat på återanvändning av datorerna och stolt visar upp vilka miljömässiga och ekonomiska vinster det genererar. Att återanvända en enda dator i tre år ger en miljöbesparing som motsvarar energin för att driva ett kylskåp i tio år. Multiplicera det med 50, 100 eller 1 000 datorer så skapas en kraftfull miljöeffekt.

Återanvändning av IT räddar måhända inte jorden på egen hand, men är en viktig pusselbit mot ett mer resurseffektivt samhälle. Att inte agera aktivt för det är direkt ansvarslöst.

Jonas Karlsson, vd Inrego

Fredrik Nilsson, marknadschef Inrego

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ItAvfall

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News