Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Dags att lyfta idén om en äldreomsorgsförsäkring

Hur ska framtidens välfärd finansieras? Den bistra sanningen är att det saknas pengar och att partierna på riksplanet duckar i frågan. Nu måste medborgarna kräva besked.

Publicerad: 31 oktober 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialförsäkringarFinansieringsformerSkatter

Det finns många förklaringar till bristerna i äldreomsorgen. Vänsterpartiet anser att bara privatbolagen och vinsterna försvinner så blir det bättre kvalitet. I Ekot i P1 den 24 oktober hade man hittat en annan förklaring till att så många otrygga 90-åringar inte får plats i äldreboende. Biståndsbedömarnas arbetssituation var den nya förklaringen. De är för få för att hinna med alla fall.

Hittills har inget parti vågat säga som det är: Att de ekonomiska resurserna inte räcker till. Men nu plötsligt säger ett enskilt kommunalråd, Malin Appelgren (KD) i Solna (DN 14/10) att äldre inte får den hjälp de behöver därför att socialtjänstlagen inte kräver det. Hon påpekar att politiker, som inte bara vill visa empati med enskilda skandalfall som visas i media, därför måste ”uttrycka vilja att höja ambitionsnivån i socialtjänstlagen och föreslå hur det ska finansieras. Allt annat är krokodiltårar.”

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nya ekonomiska rapport bekräftar Malin Appelgrens syn på tillståndet i äldreomsorgen. ”Kostnaderna för äldreomsorgen sedan år 2000 har ökat i lägre takt än vad som följer av demografiska behov och ökade priser och löner. Kostnaderna för äldreomsorg mätt i fasta priser har ökat med 7 procent medan de demografiska behoven ökat med 16 procent”.

Ordföranden i SKL, Anders Knape, säger nu att kommunernas skatteintäkter inte räcker till för att utveckla välfärden i samma takt som hittills. Samt att det inte finns utrymme för ambitionshöjningar eller att öka investeringarna de närmaste åren om inte en uppskrivning av de generella statsbidragen sker. ”Annars måste kommuner och landsting höja skatten med nästan 1 krona fram till 2017 för att klara av att utveckla skola, omsorg och vård i samma takt som hittills”.

Vad har man då gjort hittills? Jo, andelen äldre med hemtjänst har ökat medan andelen i särskilt boende har minskat. Professor Marta Szebehely är tydligare än Knape med vad som hänt (SvD 12/10). ”Här har nog politikerna ganska cyniskt räknat med att de anhöriga ska kliva in och ta ett större ansvar än tidigare, vilket också har skett. Anhörigomsorgen har ju ökat väldigt kraftigt”.

Det är för oss obegripligt att SKL inte tidigare pläderat för sin utredning Framtidens utmaning om behovet av mer resurser till äldreomsorgen. I den preciserade partierna inom SKL i god enighet att det kan komma att krävas en kommunalskattehöjning på 13 kronor år 2035 om vi då vill ha dagens standard plus en procents förbättring per år. Detta är den mest konkreta beräkning som gjorts.

Att behovet ligger i det häradet har bekräftats av flera fristående forskare. Men SKL har likväl inte drivit frågan om hur finansieringen ska lösas och partierna på riksplanet har varit stötande nonchalanta när det gäller att ta i problemet. Kan vi hoppas att medborgarna vaknar och ställer krav på partierna så att dessa slutar blunda och erkänner att de måsta ta i finansieringsfrågan?

Risken är att debatten inför valet kommer att handla om privata utförare eller mer privat finansiering, som är ett av Appelgrens förslag. Vad valdebatten bör handla om är naturligtvis finansieringen av den basala vård och omsorg som de allra flesta av oss vill se som en offentlig uppgift, solidariskt finansierad. Skattehöjningar – om än nödvändiga – passar dock inte in i det politiska spelet inför valet. Men om man döper om den nödvändiga gemensamma finansieringen av äldreomsorgen till en ny socialförsäkring, Äldreomsorgsförsäkringen, går det kanske lättare? Den skulle vara solidariskt finansierad av alla via en obligatorisk avgift och utgå efter behov med lika bedömning över hela landet.

Positiva effekter av en sådan reform, förutom att äldreomsorgen får sin finansiering, är att vi skulle få ett konkret besked om samhällets åtagande. Vad kan vi räkna med på ålderns vinter? Dessutom skulle vården och omsorgen bli jämlik över hela landet. Små kommuner skulle få ett nödvändigt handtag.

Kommuner som Lycksele skulle inte behöva släcka ned lampor och dra ned på nattpersonalen och få råd att laga trasiga golvmattor. De kanske till och med skulle kunna se till att alla livsfarliga medicinrecept blev åtgärdade (se TV-serien Sveriges bästa äldreomsorg).

Berit Rollén, författare och debattör i äldreomsorgsfrågor

Monika Olin Wikman, författare och debattör i äldreomsorgsfrågor

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News