Kommunal ekonomi
Dagens Nyheter saknar kunskap om riskkapital
Dagens Nyheter kritiserar Dagens Samhälle, som hävdat att DN sprider en felaktig myt om att skatter har förts över till skatteparadis och att Caremas ägare plockar ut miljarder. ”Caremas ägare har hittills inte tagit ut ett öre utan återinvesterat alla vinster i äldreomsorg och sjukvård”, replikerar Dagens Samhälle.
Publicerad: 31 maj 2012, 09:01
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Dagens Nyheters redaktionsledning skriver i ett genmäle hos Dagens Samhälle 30 maj att man i en faktaruta intill en större artikel 9/11 2011 redovisat följande sakuppgifter:
”Carema betalar löpande skatt i Sverige. Det är vid eventuell försäljning som vinsten av den affären delas ut i skatteparadis (DN 9/11) ”. Påpekas bör att detta är själva affärsidén för riskkapitalbolag, nämligen att driva igenom hårda effektiviseringar av ägda bolag som sedan säljs varvid vinsten hamnar i lågskatteparadis. En annan DN-artikel (15/11) med rubriken ”Caremas ägare tjänar halv miljard på räntorna” skildrar hur Carema/Ambea redovisar en rörelsevinst på 400 Mkr men samtidigt betalat 550 Mkr i räntor till ägarna i riskkapitalbolagen KKR och Triton med säte i skatteparadis. Detta bidrog till att Carema gick med förlust. Lånen från ägarna har ungefär dubbelt så hög ränta som banklån. I andra sammanhang skulle det kunna kallas ockerränta. Att ägarna inte plockat ut ett öre är alltså en sanning med modifikation. Det är just det här upplägget med så kallade räntesnurror som regeringen nu vill lagstifta mot”, skriver DN i sitt genmäle.
Torbjörn Carlbom, Dagens Samhälles ekonomireporter och expert på riskkapital, kommentar DN:s uppgifter så här:
Carema ägs av Ambeakoncernen, som i sin tur ägs av riskkapitalfonder, i vilka bland annat svenska och finländska pensionsförvaltare satsat pengarna.
Ambea ägs i realiteten av svenska och finska pensionssparare.
I Ambeakoncernen ingår tre större bolag: Carema Care, Carema Sjukvård samt den finländska vårdkoncernen Mehiläinen (25 procent av koncernomsättningen, 50 procent av vinsten).
I rapportering ger DN bilden av riskkapitalbolag som skattesmitare som tjänar stora pengar.
Den 9/11 skriver DN under rubriken ”Caremas ökande vinster hamnar i skatteparadis” att Caremas rörelseresultat ”steg från 88 miljoner kronor 2005 till 624 miljoner kronor 2009”. Samma dag står rubriken ”Kritiserade Carema – en formidabel vinstmaskin” följt av ”Miljonerna från äldrevården hamnar i skatteparadiset Jersey”.
DN:s faktaruta den 9/11 är korrekt, bortsett från att vinsten inte ”hamnar i skatteparadis”. Den passerar förvisso Jersey bokföringsmässigt, men inte fysiskt, för att sedan överföras till konton tillhörande investerarna i riskkapitalfonderna, däribland Skandia Liv, Länsförsäkringar Liv och finska kommunernas pensionsförsäkring. Omvägen via Jersey är en del i ett, hittills, laglig upplägg för att reducera skatten på lånefinansierade investeringar.
Den 12/11 påstår DN att Triton är ett tyskt riskkapitalbolag och skriver att ”KKR specialiserar sig på att genom hög belåning köpa upp bolag, omorganisera eller stycka dem, för att sedan sälja dem med vinst”. Triton är inte ett tyskt riskkapitalbolag. Triton är ett europeiskt riskkapitalbolag med ägaren registrerad på Jersey som drivs av svenskar. KKR styckade på 1980-talet upp amerikanska konglomerat, då en trend i amerikanskt näringsliv. Tritons och KKR:s köp av Ambea gjordes med små lån, runt 50 procent, jämfört med andra riskkapitalaffärer.
Den 14/12 skriver DN att ”skatteupplägget gjorde det möjligt för ägarbolagen Triton och amerikanska KKR att föra ut vinster ut Sverige i form av räntor på lån”. Den 15/12 har DN rubriken ”Caremas ägare tjänar halv miljard på räntorna”.
Sanningen är att inga pengar har delats ut till ägarna. Räntorna har stannat i Ambeakoncernen, där de återanvänts till investeringar, förvärv och amorteringar.
Det är en del av riskkapitalmetoden att återinvestera alla vinster för att få bolagen att växa och bli mer värdefulla vid en senare försäljning.
Att den tidigare ägaren 3i – som härstammar från en av de gamla löntagarfonderna –ökade vinsterna beror på att det Carema man sålde var större än det de köpte. År 2005 omsatte Ambea 4,3 miljarder kronor. År 2009 var omsättningen 7,3 miljarder kronor. Vinsten år 2005 var inte 88 miljoner kronor (vilket DN skriver), utan 226 miljoner kronor. Vinsten räknat i procent av omsättningen ökade 2005-2009 från 5,3 procent till 8,6 procent.
Men hälften av Ambeas vinst kommer från finska Mehiläinen, som inte berör svenska skattebetalare alls. Det har DN inte brytt sig om att upplysa läsarna om över huvud taget.
Svenska Carema Care ökade sin rörelsevinst från 246 miljoner år 2008 till 322 miljoner år 2011. Svenska Carema Healthcare minskade från 138 miljoner kronor år 2008 till 59 miljoner kronor år 2011.
I Sverige har alltså rörelsevinsterna minskat med 3 miljoner kronor under perioden 2008 till 2011. Carema är inte en ”formidabel vinstmaskin” och inga ”ökande vinster” hamnar i skatteparadis.
Affärsidén för ett riskkapitalbolag är att köpa bolag och utveckla verksamheten i syfte att kunna sälja till ett högre pris inom 5–10 år, ibland mer. Det kan innebära effektiviseringar, men oftare köp av fler bolag och förbättringar som ökar vinsterna. Ekonomisk forskning visar att riskkapitalägda bolag blir mer produktiva och minskar risken för arbetslöshet.
Räntorna på ägarlånen, som eliminerar bolagsskatten, är höga. ”Ockerräntor” kan dock diskuteras. Man betalar ju räntan till sina egna ägare och pengarna stannar kvar i bolaget. Andra och Sjätte AP-fonden har till exempel lånat ut pengar till sina fastighetsbolag till 16 procents ränta, som Dagens Samhälle tidigare rapporterat. Det är något högre än i riskkapitalsektorn.
Staten har med de legala ränteavdragen försett alla bolag med en så kallad ”skattesköld” som räddar pengar från skatt och kan investeras, användas till amorteringar på banklån eller till köp av nya företag.
I bokföringen adderas räntorna till ägarlånet och räntepengarna hamnar därför i det ägda bolagets kassa. Ränteavdrag är skattetradition sedan 30-talet och används ofta vid köp av företag i Sverige. Franska Pernod Ricard köpte till exempel statliga Vin & Sprit för 55 miljarder kronor varav 50 miljarder kronor var ägarlån. Räntorna hanteras inte via ”skatteparadis” förrän den dag ett bolag säljs. Ägarna ”plockar” inte ut räntorna.
Den administrationsavgift som riskkapitalbolagen tar ut för sin förvaltning, så kallad management fee, är ett förskott på eventuella framtida försäljningsvinster. Vinsterna genereras till 75 procent av förbättringar i ägda bolag. Men inga pengar flyttas fysiskt. Fonder i skatteparadis är en konstruktion som gör att investerarna bara betalar skatt i sina hemländer.
Är det snårigt? Frågor på ovanstående kan besvaras av Dagens Samhälles reporter Torbjörn Carlbom.
Torbjörn Carlbom, Reporter
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.