Kommunal ekonomi
Barnen glöms bort i debatten om barnfattigdomen
Politikers lösningar på barnfattigdomen handlar om jobb och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men barns behov är omedelbara och det tar lång tid att få effekt av åtgärderna.
Publicerad: 9 juni 2011, 08:45
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Endast tio svenska kommuner har en plan för att bekämpa barnfattigdom, konstaterar Majblommans riksförbund i årsrapporten för 2011.
Ämnen i artikeln:
BarnfattigdomMajblomman får drygt femtiotusen ansökningar varje år som beskriver verklig barnfattigdom och det ger oss ett ansvar att beskriva vad vi ser. Det gör vi bland annat i årsrapporten ”Alla kunde följa med – utom jag”. Vi lyfter särskilt frågor som borde vara politikers bord. Det handlar om barn som saknar glasögon, dolda avgifter i skolan och sommarlovet. Det är frågor som blossar upp i media men sedan dör ut efterhand. Frågorna är delar i en helhetssyn som måste till för att barn ska ha det gott.
Att barnfattigdom har lyfts högt upp på den politiska agendan är mycket viktigt. Men debatten i media handlar mest om siffror och definitioner av familjens inkomst. Det är bra att politiker och media försöker fånga en bild av hur stort problemet är. Politikers lösningar handlar om jobb och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men barns behov är omedelbara och det tar lång tid att få effekt av arbetsmarknadspolitiska frågor. För vissa kommer det aldrig att ge någon effekt.
De berättelser Majblomman får ta del av beskriver ofta en vardagens vanmakt i familjen och barn som ställs utanför i skolan och på fritiden.
Majblommans bidrag till barn gör en stor skillnad. Det är enkelt att förstå att Majblommans bidrag till glasögon gör att barnet kan hänga med i undervisningen eftersom landstingen inte betalar ut något bidrag till skolbarns glasögon. Det vill Majblomman ändra på och menar att man måste jämställa barns behov av glasögon med barns behov av en hörapparat.
Skollagen säger tydligt att skolan ska vara kostnadsfri för eleven och tanken med det är att skolan ska vara kompensatorisk för att ge alla barn en chans att göra sin egna sociala resa. Det betyder också att alla barn ska inkluderas. Men Majblomman ser att det fortfarande förekommer dolda avgifter i skolan.
Är det media eller politiker som bara klarar att ta upp en fråga i taget? Än lyfts barns allt sämre tandhälsa upp eller unga kvinnor som skadar sig själva, barn som inte får glasögon, bristen på aktiviteter på sommarlovet, barns som stängs ute från undervisningen på grund av dolda avgifter i skolan. Frågorna avlöser varandra. De blossar upp var och en för sig och dör efter ett tag. Forskarsamhället och Majblomman med många organisationer menar att man måste ha en helhetssyn på utsatta barns livssituation.
Till sist – när nu våra politiska partier vill lyfta barnfattigdom högt upp på den politiska agendan, då måste även myndigheter ta detta på allvar och tillse att det finns experter på barnfrågor som kan uttala sig i media. Det skulle ge frågorna den tyngd som behövs i landsting och kommuner som ansvarar för att organisera välfärden och service till barn.
Vi hoppas med denna rapport belysa barns behov och att det ska innebära verkliga förändringar. Låt oss föra in barnets perspektiv i debatten om barnfattigdom.
Lena Holm, generalsekreterare Majblommans Riksförbund
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Barnfattigdom