Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Balanskravet förstärker den ekonomiska krisen

Utformningen av kommunernas balanskrav är svårbegriplig och kontraproduktiv. Regeln skadar både kommunernas verksamheter och den samhällsekonomiska utvecklingen.

Publicerad: 12 september 2011, 05:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


För närvarande sitter det en statlig utredning som ska se över kommunernas balanskrav. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 september i år.

Enligt direktiven ska utredaren analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och utifrån denna analys föreslå möjliga förändringar av det nuvarande regelverket för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting, till exempel balanskravet. Kommunernas balanskrav infördes år 2000. Balanskravet innebär att varje kommun och landsting måste upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna.

Bakgrunden till utredningen är att regeringen i samband med finanskrisen noterat att balanskravet kan förstärka konjunkturvariationerna. Och så är det ju. Kommunernas intäkter och utgifter är mycket konjunkturkänsliga.

Vid en lågkonjunktur försvagas kommunernas finanser snabbt till följd av vikande skatteintäkter och stigande utgifter för till exempel ekonomiskt bistånd. Om inte statsbidragen till kommunsektorn ökar i motsvarande mån kommer många av kommunerna och landstingen att ställas inför valet att antingen skära ned på kostnaderna, exempelvis genom att minska på antalet anställda, att skjuta upp nödvändiga investeringar eller att höja kommunalskatten.

Oavsett vilket val kommunerna och landstingen gör kommer deras beslut att förvärra lågkonjunkturen. Balanskravet för kommunsektorn är med andra ord procykliskt. Kommunernas besparingar under finanskrisen var ett tydligt exempel på detta dilemma. Denna utformning av kommunsektorns balanskrav är svårbegriplig och skadar såväl kommunernas verksamhet som en god och balanserad samhällsekonomisk utveckling.

Det är positivt att regeringen uppmärksammat problemen med balanskravets nuvarande utformning. Det är dock viktigt att förändringen av balanskravets utformning inte blir alltför krånglig eller en halvmesyr, exempelvis i form av olika typer av fonderingslösningar. Den enklaste och samtidigt den mest rationella lösningen vore att kommunernas balanskrav, på samma sätt som målet för de offentliga finanserna, ska gälla över en konjunkturcykel.

Fotnot: Artikelförfattaren är ekonomisk talesperson för Vänsterpartiet.

Ulla Andersson, riksdagsledamot, ekonomisk-politisk talesperson (V)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News