Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Avregleringen av välfärden antar utopiska dimensioner

Svenskt Näringsliv försöker få alla som vill ha någon form av reglering av vinstuttaget inom välfärden att framstå som fullständigt orealistiska – ett gammalt väl beprövat grepp. Men hur utopisk är egentligen en reglering av vinstuttag? Egentligen borde väl frågan ställas tvärtom – hur utopisk är den svenska avregleringen av välfärden?

Publicerad: 11 februari 2013, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Vinster i välfärden

Sverige har i dag Europas mest oreglerade välfärd. Det låter ofta på Svenskt Näringsliv som om Sverige vore den sista bastionen i världen som har en reglerad skattefinansierad välfärd. Men Sverige är i stället först ut med att konsekvent genomföra en total konkurrensutsättning av skattefinansierad välfärd med full rätt att plocka ut vinst för privata företag. Och dessutom lagreglerar den rätten på riksdagsnivå. Så extrema är man inte i andra jämförbara länder.

Storbritannien brukar inte annars betraktas som ett utopiskt socialistiskt land, men där regleras den skattefinansierade välfärden betydligt hårdare än i Sverige. Där kan man också hitta en motsvarighet till den bolagsordning som LO just föreslagit; Community Interest Companies – som över 6000 företag anslutit sig till. I Storbritannien kan man även hitta Kunskapsskolan. De är ju i Sverige ett stort vinstsyftande skolföretag, men i Storbritannien – där det är förbjudet med vinstsyftande företag inom skattefinansierad utbildning – har de ombildat sig till ett nonprofitföretag.

Stockholms läns landsting – som är en föregångare inom vården när det gäller konkurrensutsättning, privatiseringar och så kallade valfrihetsreformer – har en alltmer likriktad vård. Konkurrensneutral, säger de borgerliga. För att några inte ska gynnas mer än andra så får alla lika mycket pengar för exakt samma uppdrag. Vårdcentralerna i Stockholms läns landstings vårdval blir som en sorts franchiseföretag i stil med Seven Eleven som alla ser likadana ut fast de har olika ägare.

Vänsterpartiet tycker att alla ska få välja till exempel en vårdcentral som har en speciell inriktning. Vi tycker att alla patienter ska kunna vara delaktiga i så hög utsträckning som de själva vill i sin vård. Det är helt möjligt att ha valfrihet utan vinstsyftande företag. Det är dags att avliva myten om att avregleringar och utförsäljningar i välfärden har gett oss valfrihet. Mångfalden bland utövare är större i länder där vinster regleras hårdare, som Danmark, Finland, Norge, Nederländerna.

Den svenska valfrihetsparadoxen är att när vi fritt tillåter alla bolagsformer så reglerar vi istället verksamhetsinnehållet. I Stockholms län hade vi före vårdvalet vårdcentraler med olika inriktning, distriktssköterskeledda vårdcentraler, äldrecentraler, vårdcentraler integrerade i familjecentraler, vårdcentraler organiserade i hemsjukvårdsteam och i andra samverkansformer med kommunerna. I dag är allt detta borta för att konkurrensneutraliteten i ersättningssystemet till de olika bolagen kräver detta.

Den kampanj som Svenskt Näringsliv nu kastat sig in i till riskkapitalbolagens försvar - och till försvar av vinstsyftande företag i allmänhet - handlar istället om att säkra framtida vinster för de stora bolagen. Riskkapitalbolagens främsta lönsamhet uppnås genom att få andra investerare att tro på att lönsamheten i den svenska välfärdsbranschen kommer att öka. Därför är det viktigt för ägarna att vända debatten. Inte för att de ska få behålla sina bolag – det är ju inte syftet med ett riskkapitalbolag– utan därför att det politiska motståndet mot dem underminerar de framtida möjligheterna till avyttring.

Håkan Jörnehed, landstingsråd (V), Stockholms Läns landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vinster i välfärden

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev