Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Alla förlorar när kommunpolitikerna begränsar valfriheten

I flera kommuner med olika politiska färger har man under de senaste månaderna påbörjat avveckling av LOV mot invånarnas vilja. I bland annat Boden, Ystad och på Gotland ser vi olika exempel som motverkar en sund konkurrens inom välfärden.

Publicerad: 19 december 2012, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LOV

När man väljer skola, vårdcentral eller äldreboende frågar man sällan: Lever den här verksamheten under samma villkor som sin konkurrent? Det är heller inget åtagande som ska ligga på den som använder välfärden - att sunda konkurrensförhållanden råder är något som kommunpolitikerna ansvarar för.

Därför är det skrämmande när det nu dyker upp allt fler tecken på att kommuner runt om i landet inte klarar av uppgiften att se till att privata utförare får möjlighet att konkurrera på lika villkor. Det blir allt tydligare att bakom de löftesrika orden om valfrihetens betydelse och införandet av LOV frodas en diskriminering av företagen som verkar inom vård, skola och omsorg. Långsamt minskar valfriheten.

I flera kommuner med olika politiska kulörer har man i skymundan under de senaste månaderna påbörjat avveckling av LOV mot invånarnas vilja. Boden är ett talande exempel på ett kommunalt beslut som kunnat få stora konsekvenser för det lokala näringslivet. Under förevändningen att de privata företagen kostade för mycket påbörjade kommunledningen en process med att avveckla valfriheten. Men när planerna avslöjades och man konfronterades med faktumet att det inte alls blivit dyrare med privata utförare, som dessutom hade ett brett folkligt stöd, hindrades man från att realisera ett avvecklande.

Också på Gotland har lokalpolitikerna sneglat på möjligheten att ta över driften av ett populärt privat äldreboende, Pjäsen. Detta har väckt reaktioner hos lokalborna som inte förstår varför något som de tycker fungerar bra ska återtas.

Runt om i landet finns det dessutom ett otal exempel på "standardförfaranden" som knappast underlättar för en sund konkurrens. På många håll är det praxis att om inget aktivt val görs så tillfaller de ”passiva” patienterna, omsorgstagarna och eleverna automatiskt det kommunala alternativet.

Men - detta att steg för steg, nästan i det dolda, begränsa valfriheten är på intet sätt ett fenomen isolerat till Socialdemokratiska politiker eller vänsterstyrda kommuner. I Alliansens och Miljöpartiets Ystad, har kommunalråden varit särskilt kreativa med att motverka att de egna skolorna utsätts för konkurrens genom att flytta över hyreskostnader för skolan till kommunen - för att som det heter "slippa skicka iväg mer pengar till de fristående skolorna". Samma kommun har dessutom i sin senaste upphandling av ett större äldreboende (omfattas av LOU: Lagen om offentlig upphandling ej LOV) gett så pass orimliga förutsättningar att inget företag ansett sig kunna ta ansvar för driften, och kommunen kommer därmed kunna återta boendet i egen regi.

Alla dessa exempel på hur kommunerna gynnar de egna välfärdsalternativen på bekostnad av de privata företagen tyder på att det knappast är en nationell politisk process som kommer avgöra välfärdsföretagens framtid.

Faktum är att på många håll har de privata alternativen vuxit fram trots ett passivt motstånd från både politiker och – kanske ännu oftare – tjänstemän inom kommun och landsting. Det vi nu ser är hur många av dessa krafter som egentligen alltid velat behålla sitt kommunala monopol fått luft under vingarna. Steg för steg – som ovan illustrerat – förändrar man regler och försvårar upphandling av privata alternativ.

Det är logiskt att när framtidens spelregler ter sig ovissa så minskar intresset från entreprenörerna snabbt. För vem vågar teckna ett längre hyresavtal för en skollokal när man vare sig vet vilka ekonomiska regler som kommer att gälla för friskolor om några år, eller ens hur skolpengen kommer se ut nästa läsår?

Om man på allvar vill skapa de bästa förutsättningarna för kvalitet och långsiktighet i välfärden måste man göra upp med kommunpolitikens kortsiktiga egenintresse. Utan rättvisa spelregler riskerar många livskraftiga och uppskattade skolor, vårdcentraler och omsorgsutförare runtom i landet att gå ett dystert öde till mötes. I ett sådant scenario kommer inte heller bara företagarna bli de stora förlorarna, men också alla patienter, skolelever, föräldrar och äldre som berövas möjligheten att själva få välja.

Lars-Göran Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LOV

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev