Kommunal ekonomi

SKR går nu ut och varnar lokala politiker som vunnit valet på löften om höjda löner och sänkt arbetstid. ”Gör inte satsningar som på kort sikt kan verka lockande men på lång sikt är förödande”, säger SKR-chefen Caroline Olsson.

Bara 6 miljarder i generella tillskott innebär att de generella statsbidragen realt sett urholkas nästa år. Även skatteintäkterna krymper i värde i den höga inflationen. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ser stor risk för underskott i ekonomin, särskilt i regionerna.

Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en något åtstramad budget för en osäker, ekonomisk framtid.
DS har gått igenom reformtabellen för att se hur kommuner och regioner påverkas – bland annat tillförs 6 miljarder kronor i generella statsbidrag.

Barnsjukdomarna för regionernas eget nystartade flygbolag fortsätter. Nu visar det sig att budgeten för 2022 inte håller och att en krisplan behövs, skriver Dagens Nyheter.

Lågkonjunkturen kommer att slå hårt mot den kommunala sektorn och nu behövs besked om statliga stödåtgärder, enligt SKR. I en hemställan begär man bland annat att regeringen ser över statsbidragen och ger stöd för höjda elpriser.

Det ska bli enklare att bryta innovationskritiska metaller och mineral i Sverige, enligt en statlig utredning. Ett steg i detta är en ”gruvpott” för lokalsamhällen. Kommuner ska kunna få upp till 200 miljoner kronor per år.

Peter Danielsson (M), ordförande för SKR, saknar tydliga signaler från regeringen om hur landets kommuner och regioner ska klara sig igenom lågkonjunkturen och den påtagliga kompetensbristen i välfärdssektorn. ”Om vi ska ta oss igenom krisen på ett bra sätt så behöver vi kroka arm med staten”, säger han.

Hög ränta och inflationschock – ett tufft 2023 väntar kommunsektorn. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog varnar för att balanskravet kan slå orimligt hårt, vill att regelverket ändras och kräver nu besked av nya regeringen. ”Hur ska man annars någonsin klara en lågkonjunktur?”

Samhällsfastigheter – äldreboenden, skolor, idrottshallar – är mer i fokus än någonsin och privata bolag står i kö för att få hyra ut fastigheter till kommuner. Nu ökar kostnaderna för att hyra samtidigt som de kritiska rösterna blivit fler. Vem ska bygga och äga kommunernas hus?
• Kommunchefen som räknat på bästa lösningen.
• Därför tycker Hemsös vd att kommunerna ska äga det mesta.
• Så skulle kommunerna kunna bygga billigare..

Samhällsfastigheter har varit en stekhet sektor i flera år. Nu väntar troligen en avmattning, men samhällsfastigheter spås ändå ha en stark framtid.
• ”Vissa kommuner kanske blir tvungna att sälja”.
• Därför kommer priserna att sjunka.
• Dagens Samhälle listar de viktigaste bolagen på marknaden.

Tack vare samarbetet med en entreprenör som garanterar lönsam energieffektivisering står Söderhamn väl rustat när elkostnaderna skjuter i höjden.
Så gjorde kommunen för att minska sin miljöpåverkan med 600 000 kilo koldioxid.

Inflationen i oktober sätter nivån för nästa års hyror för kommuner som hyr sina fastigheter. En mångmiljonsmäll väntar dem – utöver allt det som redan prövar ekonomin: höjda priser på mat, byggvaror och skenande elnotor.
• Kan bli upp till 10 procent dyrare.
• Så drabbas kommunen som hyr för 1 miljard.

Skolor och äldreboenden fredas när kommunerna ser över sin användning av el och värme. ”De yngsta och de äldsta måste ha den inomhustemperatur de behöver”, säger Monica Skagne, kommunchef i Växjö.

Riksidrottsförbundet varnar för att kommunernas höjda kostnader i skuggan av elkrisen kommer att gå ut över föreningarna, i form av högre hyror. SKR tror att oron är obefogad.

Livsmedelsproduktion slås ut. Matpriserna ökar. Arbetslösheten växer. Risk för social oro. Åtta landshövdingar varnar nu för konsekvenser av höga elpriser och kräver snabbt besked om högkostnadsskydd. ”Läget är akut och allvarligt”, säger samhällsbyggnadsdirektör Patrik Åkesson på länsstyrelsen i Skåne.

Höjda elpriser slår hårt mot idrottsrörelsen och många föreningar varnar för nedläggningar om man inte får extrapengar. Nu går Växjö kommun in med ekonomiskt stöd till föreningar. Men beslutet är inte okomplicerat. ”Det här blir inte hundra procent rättvist”, säger Jon Malmqvist (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Kalmar skärper sitt arbete mot välfärdsbrottslighet och rekryterar Södertäljes säkerhetschef Anna Flink. ”Vi ska se till att skattemedlen går till rätt personer”.

De kraftigt ökande elpriserna slår hårt mot landets kommuner. Nu ska många av dem släcka julbelysningen, sänka temperaturerna eller stänga sporthallar för att spara energi i vinter, rapporterar Dagens Nyheter.

”Engagemanget är stort och de som arbetar med offentliga måltider har kommit längre än hushållen”, säger Livsmedelsverkets expert som berättar om metoder som kan minska matsvinnet.

Sveriges bästa företagsklimat finns i Vårgårda, konstaterar Svenskt Näringsliv i sin årliga rankning av lokalt företagsklimat.

Drygt 250 miljoner kronor delas ut till nio kommuner och tre regioner i form av riktade statsbidrag, enligt ett beslut från den så kallade Kommunakuten. 100 miljoner går till lilla Bräcke, som säger att beskedet är ”positivt men inte okomplicerat”.

Efterfrågan på energirådgivning skenar och i många av Sveriges kommuner läggs samtalsförfrågningar på hög. Nu ber nästan hälften av kommunerna om mer pengar för att hantera rådgivningen, inför en vinter som kan bli ekonomiskt tuff för många hushåll.
– Många är mer eller mindre desperata, säger Jon Andersson, enhetschef på hållbarhetsenheten i Lunds kommun.

Den kommunala låneskulden ökade 2021 med 30 miljarder kronor och landade på 799 miljarder. Det är en ökning med 3,9 procent – en låg siffra jämfört med det gångna decenniet.

Riksbankens stora räntehöjning påverkar kommuner och regioners ekonomi på både kort och lång sikt. Men det finns ett hot som är betydligt värre än räntorna.

Hur det än går i valet kommer de riktade statsbidragen att bli färre. Eller? De flesta riksdagspartier anser att de är för många, visar DS-enkät. Men nya är också på förslag.

Kommunala storproducenter av el som Jämtkraft och Skellefteå Kraft gör goda affärer när priserna är höga. Men riskerna i elhandeln ökar för alla bolag. Öresundskraft behöver större kapitalgarantier i vinter från ägarkommunen Helsingborg.

Bjurholms framtid som kommun står och faller med jätteinvesteringen i ”Diamanten”, enligt kommunstyrelsens ordförande Christina Lidström (M). Hon hade svårt att tro att det rekordstora bidraget från den statliga kommunakuten var sant.

Halva potten gick till Bjurholm när nya kommunakuten delade ut sina första krisbidrag. Pengarna till minsta kommunen motsvarar 1 miljard i Lindesberg eller 4 miljarder i Gävle. Bjurholms ansökan är bra, motiverar Clas Olsson, ordförande för Delegationen för kommunal ekonomi i balans.
• Lista: Kommunerna som får bidrag

Regiondirektören i Skåne, Alf Jönsson, tar time-out. Anledningen är att han är aktuell i en polisutredning.

Under 2022 och 2023 kommer Sveriges ekonomi att bromsa in, vilket kan tvinga landets kommuner att höja skatterna. I en rapport från SKR spås en återhämtning tidigast 2024.