Kommunal ekonomi

Ingenstans möter de äldre i hemtjänsten så få olika medarbetare som i Emmaboda. Samtidigt har kommunen varit den mest kostnadseffektiva under senaste decenniet. Personalkontinuiteten är central i Emmabodamodellen.

Kommunsektorns låneskuld ökade med 5 procent förra året till 768 miljarder kronor. Det är en mindre ökning än snittet för de senaste tio åren. Pandemin dämpade investeringstakten samtidigt som god ekonomi i kommunerna har minskat lånebehovet.

Östhammar köpte datorer till alla politiker i fullmäktige för pengar från Kärnavfallsfonden. Nu kan Riksgälden kräva återbetalning på cirka en halv miljon kronor om inte kommunen kan visa att datorerna används för arbete med slutförvaret av kärnbränsle.

Landets kollektivtrafiknämnder har ansökt om 4,8 miljarder kronor i ersättning för förlorade intäkter under första halvåret i år. Men det finns bara tre miljarder att dela ut.

När politiker fattar beslut som innebär kostnader överväger de sällan om pengarna kunde använts på ett bättre sätt. Det anser forskaren Gustav Tinghög som presenterar ny rapport.

De flesta kommuner har drabbats. Enligt uppgift även hälften av regionerna. Ransomwareattackerna ökar explosionsartat och utomlands har angrepp mot vårdsektorn fått dödlig utgång. Men det går att skydda verksamheterna.

Regeringens utredare Clas Olsson konstaterar att somliga kommuner inte skött sin ekonomi enligt lagens intentioner och att reglerna behöver skärpas. Samtidigt bjuder han på en godsak i utredningen: en friare resultatreserv för dem som sköter sig.

Kommunerna måste bli mer långsiktiga och ska hädanefter styra sin ekonomi med en rullande tioårsplan, föreslår den statliga utredningen av balanskravet. En statlig myndighet ska följa hur kommunerna sköter ekonomin och kunna gripa in ”med vägledning och stöd”.

Att undvika bolag som producerar fossila bränslen är numera standard i kommunsektorns finanspolicyer. Nu väntar nya steg: att kommunalt kapital kan riktas mot att stimulera bolag som bidrar till klimatomställningen.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar budgetens stora satsningar på välfärden. Men oroas samtidigt över ”omfattande, kortsiktiga och detaljerade” statsbidrag som man anser inte är effektiv styrning.

Regeringens budgetförslag är sprängfyllt med reformer för kommunala välfärden. Det är samtidigt sprängfyllt av ny, detaljerad statlig styrning. Tillitsbaserat? Inte så värst.

Regeringen vill införa familjeveckan, extra föräldraledighet, till våren. Men det blir också nya miljarder till vården.

Styrande M är överens med största partiet SD om en skattesänkning i Munkedal med 25 öre. Kommunen har landets näst högsta skattesats – en position man gärna slipper, medger kommunstyrelsens ordförande Christoffer Rungberg (M).

En tjänsteman i Södertälje kommun har fått sparken sedan det kommit fram att han sålt kommunens tjänstebilar till för låga priser, skriver Länstidningen Södertälje.

Två statsbidrag till förskolan slås ihop till ett och ska fördelas efter socioekonomiska kriterier. ”Där behoven är störst är det ofta problem med bemanningen” säger utbildningsminister Anna Ekström.

Regeringen vill ge ytterligare tre miljarder kronor i bidrag till kommuner och regioner 2022. Dessutom ska äldreomsorgen stärkas med 2,5 miljarder kronor.

Rekordöverskott i Katrineholm förra året - trots det får kommunen mest när regeringen föreslår nytt krisstöd. 88 kommuner får dela på 300 miljoner. ”Det här är ett försök att stödja de mindre kommunerna”, säger kommunminister Lena Micko (S). DS har hela listan.

En ny myndighet ska skapas för kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, berättar finansminister Magdalena Andersson (S).

Kommunsektorn ser inte ut att få det utlovade bidraget för pandemins merkostnader i år. Nu går kommuner ut i ett upprop till finansministern och varnar för att uteblivet stöd slår mot kvaliteten i hela välfärden. ”Vi har redan en tuff ekonomi”, säger Malin Svanholm, kommunstyrelsens ordförande (S) i Kramfors.

Kommuner med ”särskilda utmaningar” får extra pengar i budgeten. Ett särskilt stöd på 300 miljoner kronor per år ska fördelas till 88 kommuner 2022-2024.

569 miljoner kronor. Det blir slutnotan för regionernas krislägesavtal under pandemin. ”Utan avtalet hade vi varit tvungna att välja vilka patienter vi skulle kunna vårda”, säger Patrik Wallnor Fundin, gruppchef för thoraxintensiven på Akademiska sjukhuset. Men han varnar för att personalen nu är så utsliten att de funderar på att sluta jobba.

Ansökningstiden för återhämtningsbonusen förlängs med tio dagar. Samtidigt bekräftar Socialstyrelsen att kommuner och regioner har ansvar för privata utförares del av statsbidraget.

Kommuner och regioner tvingas hasta fram nya arbetsmiljöprojekt i höst för att få del av ett nytt riktat statsbidrag på 295 miljoner. Kritiken mot statens hantering är skarp. ”Det här är detaljstyrning från staten som gör det väldigt svårt att använda pengarna på ett viktigt område”, säger Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på SKR.

Drygt en miljon kronor tvingas en före detta enhetschef och hennes son betala i skadestånd till Falu kommun efter den så kallade löneskandalen, rapporterar SVT Nyheter Dalarna.

Markant färre resande i kollektivtrafiken hela året, men samma trafikutbud. Så ser prognosen för 2022 ut, visar DS kartläggning. Det innebär ett tredje år med kraftigt minskade intäkter och ett statligt stöd som inte täcker förlusterna. ”Staten tar en springnota”, anser Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons.

Valet av stödkriterier hindrar kriskommuner som Eda och Vilhelmina från att söka stöd hos kommunakuten. Men kommunminister Lena Micko (S) försvarar hanteringen och de nya kriterierna.

Besvikelse och genuin förvåning. Det är reaktionen från kommunalråd i Eda och Vilhelmina på nyheten att deras ekonomiskt hårt prövade kommuner inte kan söka statens akutstöd hos kommundelegationen.

25 kommuner och 13 regioner uppfyller de nya kriterierna för att söka stöd hos kommundelegationen som regeringen inrättar. Men flera uppenbara kriskommuner faller nu utanför stödramarna.

Trots pandemin bidrog de kommunala bolagen med 13 miljarder i vinst förra året, vilket skickar upp kommunkoncernernas totala resultat till rekordhöga 49 miljarder kronor. Bolagen gick med vinst i 245 kommuner och överskotten är spridda över hela landet.

När glesbygdskommuner ska stötta det lokala näringslivet är de dåliga på att definiera vilka problem som ska lösas – vilket gör att åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.