Dagens transportsystem är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt, inte bara för det svenska näringslivet, utan också för Sverige. Ett inslag av privata aktörer, via OPS-projekt, har stor potential att leda till bättre kostnadskontroll och kortare byggtider, konstaterar Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv och Mårten Bergman, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

Anmärkningsvärt att en samling kommunföreträdare kan åstadkomma så många fel på ett så begränsat utrymme, skriver Arne Müller som bevakar gruvfrågor.

Valår har gärna dämpande effekt på kommunala skatterörelser och nu syns det tydligt: bara fem kommuner och ett landsting gör skattehöjningar 2018.

Fastighetsbolaget Victoria Park hävdar att stegvis renovering av miljonprogramsområden minskar segregationen. Vi håller inte med: modellen leder till kraftigt höjda hyror och stor oro hos hyresgästerna.

Alen Musaefendic (C) beskyller Allianspartierna för muslimhat, men som argument används sverigedemokrater och ledarskribenter. Det är lika orimligt som de beskyllningar han riktar mot mig, skriver Hanif Bali (M).

Regeringen låter kortsiktiga populära utgiftsökningar gå före strukturreformer för hållbar tillväxt, anser Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro och doktorand i nationalekonomi.

Malcom Kyeyune ställer i sin senaste krönika frågan om vi vill att politiker ska fatta beslut grundat på moraliska överväganden. Jag skulle med eftertryck vilja besvara den frågan jakande. Svaret kommer lätt, för hur skulle ett samhälle se ut som inte byggde på värderingar, eller låt oss kalla det moral?

Automatisering av välfärdstjänster kan ge betydande samhällsvinster. Kommuner som bejakar utvecklingen kommer att vara de som i framtiden kan leverera en bra och tillgänglig välfärd. Växjö kommun har därför inrättat en digital investeringsfond, skriver Oliver Rosengren (M).

Riksdagen har just fattat beslut om en ny kommunallag som ska träda ikraft den 1 januari 2018. Det är välkommet. Men en viktig åtgärd saknas i den nya lagen - en oberoende och professionell kommunal revision.

Sara Skyttedal skräder inte orden när det gäller kommunsveriges utveckling. Att kalla investeringar i välfärd och goda livsvillkor för lyxkonsumtion är verkligen att ta i så man spricker, skriver Linköpings kso i en replik.

Att alla kommuner ges förutsättningar att lyckas samtidigt som de har ekonomiska drivkrafter att ta tag i de problem som finns borde ligga i allas intresse, oberoende av politisk färg. Att som Koliev påstå att utjämningssystemet inte har någon betydelse är att göra våra kommuner en björntjänst.

Toppchefer i kommun- och landstingsägda bolag tjänar betydligt mer än både kommundirektörer och politiker. Men bolagens storlek avgör inga lönenivåer och männen har högre löner än kvinnorna, visar Dagens Samhälles lönegranskning. Mest tjänar Kommunivensts vd Tomas Werngren.

På onsdagen beslutar landstingsfullmäktige i Stockholm om budget för 2018 och om ramar åren därefter. Alliansen genomför effektiviseringar på över en halv miljard kronor. Vi visar nu tydligt vad vi prioriterar: Fler sjuksköterskor och mindre byråkrati. Mer kollektivtrafik och färre konsulter.

Det saknas belägg för moderaters påstående att utjämningssystemet är tillväxthämmande. Det har en utredning som tillsattes av Alliansregeringen kommit fram till. Och att dessutom utmåla kommuner som Malmö och Göteborg som "misskötta" är missvisande.

De fyra åren med Trump som president för USA riskerar att bli en katastrof för mänskligheten. Trots att han genom sina argument för att lämna Parisavtalet implicit erkänner att klimatet förändras väljer han att låta sig styras av egoism och cynism. Det är djupt oansvarigt.

Svenska kommuner tar inte ansvar för sina vidlyftiga investeringar och prestigeprojekt. Likt de medverkande i tv-programmet Lyxfällan måste de välja bort glamouren för att ha råd att bekosta det som är betydelsefullt på riktigt.

Utjämningsskatten är min hemkommun Solnas största utgift på drygt 700 miljoner kronor varje år. För Stockholms läns landsting försvinner 8 av 10 tillkommande skattekronor i utjämningen. Det skapar utmaningar för att klara den växande befolkningens välfärdsbehov.

Det kommunala utjämningsysstemet är åter uppe till debatt. De rikaste kommunerna oroar sig över att de får behålla för lite av "sina" pengar, vilket påstås drabba företagen. Visst, systemet har sina brister - men är ett sätt att hålla ihop landet. Och de där med "sina" pengar kan starkt ifrågasättas, skriver Britta Flinkfeldt (S), kommunalråd Arjeplog.

För att säkra ekonomin framöver behöver kommuner undersöka alternativ till traditionella lånefinansierade investeringar, och se anpassningsbar långtidshyra som en del av lokalstrategin.

Dagens allt mer automatiserade industri lockas inte nödvändigtvis till länderna med lägst lönenivåer, utan till dem med bra näringspolitik och god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Att den industriella utvecklingen i Sverige är så svag ger skäl till oro.

För att Sverige ska lyckas med en framgångsrik nationell livsmedelsstrategi måste våra politiker börja lära sig att använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, skriver LRFs ordförande.

Oändlig sorg och förstämning, men också djup stolthet över Sverige och tacksamhet gentemot polisen. Per Holfve fick uppleva några osäkra timmar i Stockholm city i fredags och samlar här några tankar och intryck.

Hård global konkurrens, brist på kompetent arbetskraft och en snabb digitalisering i omvärlden kräver omställningsförmåga i de svenska företagen. Omvärlden satsar på smart specialisering och testbäddar. Nu måste vi ta oss samman och vässa våra svenska industriella miljöer.

En sammanhållen trygghetsförsäkring är enkel att förstå och lätt att administrera. Möjligheterna till fusk minimeras, ingen faller mellan stolarna och vi får en ökad acceptans för samhällets ansvar för stöd.

Det kommunala utjämningssystemet fungerar inte, och vi som bor i skogslänen betalar nära sju miljarder kronor mer i skatt än motsvarande antal människor i övriga delar av landet. Att låta fastighetsbeskattningen på vattenkraftanläggningar gå till kommunerna istället för till staten skulle ge rättvisare villkor.

De som motverkar frihandel biter sig själva i svansen. Trots det går både Donald Trump och Theresa May i den riktningen. Nu måste Sverige ta täten och försvara frihandeln som basen för tillväxt och välstånd.

Timbros utjämningssystem skulle innebära att den enskilda kommunen står sämre rustad mot plötsliga och drastiska ändringar som den inte rår för.

Kommunernas drivkraft är att skapa ett välfungerande och attraktivt lokalt samhälle. Inte, som Kupersmith och Karreskog verkar vilja framhålla i en replik, att verka för att maximera kommunens bidrag från utjämningssystemet. Det vore snarare ett säkert recept för ett kommunalråd att inte bli omvalt.

I en replik till Nima Sanandaji bemöter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kritiken mot det kommunala utjämningssystemet. I artikeln påstår SKL att utjämningssystemet inte har några negativa effekter på kommuners drivkrafter och att det inte har någon påverkan på kommunernas växande ekonomiska utmaningar. Båda dessa påståenden vilar på en mycket skakig grund.

Det är möjligt att reformera systemet med kommunal utjämning, men tyvärr saknas både tillräcklig probleminsikt och tillräckliga drivkrafter för förändring, skriver Nima Sanandaji i en slutreplik.