Ekonomi

Vinstrekord i kommunerna

Rekordvinst för kommunkoncernerna – igen. De kommunala bolagen bidrog med 16 miljarder kronor i vinst 2017 och drev upp det totala överskottet till 40 miljarder. Starka resultat i en stor mängd kommuner ligger bakom.

Marginalen är knapp, kommunkoncernernas samlade vinst var nära 40 miljarder kronor även 2016 (före skatt och extraordinära poster). Men 2017 ligger 300 miljoner högre – så rekord är det. Trots att bolagens bidrag till överskottet sjunker något till 16 miljarder. Den noteringen ligger ändå ett tydligt snäpp upp från vad som varit genomsnittligt tidigare.

Som alltid är bostads- och energibolagen dragloken för vinsterna, detta år bostadsbolagen i hög grad. Flera kommuner har genomfört bostadsförsäljningar som gett reavinster på en halv till en hel miljard och strax däröver.

Stora vinster i kommun-Sverige har ofta varit hårt knutna till storstäderna och deras kundstarka bolag. Så ser det inte ut 2017.

Visst, storstäderna gör vinster. Stockholm som oftast en rejäl sådan: 3,9 miljarder, dryga 4 000 kronor per invånare. Göteborgs 2,7 miljarder ligger ännu högre utslaget per invånare och även Malmö når över 4 000 kronor per invånare. Men mer signifikant är att en bred massa kommuner gör starka resultat – stora som små.

– Det är en jämnare fördelning på överskotten än vi ibland sett, och det stärker sektorn. Resultaten tyder på att man generellt har en ganska sund verksamhet i bolagen. Det är få bolagskoncerner som redovisar underskott, säger Annika Wallenskog, chefsekonom hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Sektorn investerar rekordstort just nu och kommer att göra så i flera år framöver. Välfärden byggs ut och om. Det avspeglar sig i att rekordvinsterna inte räcker till för att hindra låneskulden i kommunkoncernerna från att växa.

Överskotten landar extra bra då alla väntar sig tuffare år framöver. Andelen barn och äldre växer snabbt samtidigt som konjunkturen dämpas och det blir sämre skjuts på skatteintäkterna. 90 procent av ekonomicheferna väntar sig svårare 2019 än 2018 enligt SKL:s ekonomirapport. Så gott som var och en av dem anger att effektiviseringar blir ett måste.

Vad som är tillräckligt stort överskott beror på förutsättningar och måste avgöras i varje kommun för sig. Men överskott om 2 procent per invånare är ändå en veder­tagen tumregel för god ekonomisk hushållning i kommunerna. I genomsnittskommunen motsvarar det i grova drag 1 000 kronor per invånare. Lagstiftningen gäller de skattefinansierade verksamheterna, inte bolagen. Men som vägledning kring gångbara överskott kan tumregeln duga även i koncernerna. Hela 246 kommunkoncerner når resultat över 1 000 kronor per invånare. 186 når det dubbla, 2 000 kronor/invånare.

Ett av de största överskotten 2017 hittas hos Linköping. Här samlar koncernmodern Linköpings Stadshus hela 33 bolag under sitt paraply.

– Jo, vi gillar bolag i Linköping, bekräftar kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).

Bolagsverksamheten omsätter 7 miljarder kronor och resultatet blev 1,25 miljarder, 650 miljoner bättre än året innan. Energikoncernen Tekniska Verken dominerar och hade ett bra år. Men största delen av vinsten hittas hos allmännyttiga Stångåstaden med 880 miljoner kronor. 664 miljoner är reavinst från försäljning av ett bestånd till Heimstaden.

– Vi växer med 2 000–2 500 invånare per år. Stångåstaden har ett ägardirektiv som säger att de ska bygga 500 nya bostäder per år och då behövs kapital, förklarar Kristina Edlund.

Invånarökningen kräver också andra investeringar av Linköping – förskolor, äldreboenden, sim- och idrottshallar. Kommunkoncernens låne­skuld ökar trots vinsterna.

– Det finns utmaningar i att växa, och mer än 2 500 personer per år vore svårt att klara i dagsläget, säger Kristina Edlund.

– Vi har lagt en tioårsbudget för investeringarna. Där vi tidigare legat på 1,2–1,5 miljarder kronor per år går vi nu till 3,5–4 miljarder.

Bolagen bidrar. Kommunen tar enligt avkastningskravet ut 190 miljoner ur kassorna varje år. I år blev det 150 miljoner extra, och extrautdelningar är tänkta även åren framåt.

– Vi har starka bolag som går väldigt bra, det bidrar till våra goda förutsättningar. Alla har inte den förmånen, konstaterar Kristina Edlund.

Mullsjös betydligt mindre bostads- och energibolag gick med god vinst 2017. Men inte så stor som det kommunala välfärdsunderskottet. Mullsjö kommun backade 17 miljoner kronor. Ett ekonomiskt haveri i socialtjänsten, främst individ- och familjeomsorgen, är huvudorsak.

– En placering med skolgång kan kosta 9 000–9 500 kronor/dygn. Antal och pris för platser vi fått köpa runt om i Sverige är högre än tidigare, och i en liten kommun drar det fort i väg då, säger Linda Danielsson (S) ks-ordförande i Mullsjö.

Nu jobbar man hårt mot mer insatser i egna kommunen för att slippa dyra placeringar. Samtidigt konstaterar hon att många yttre tecken är positiva i Mullsjö. Invånarantalet växer. Bostadsbolaget bygger. Andra köper mark och vill bygga. Nya villor poppar upp. Företag likaså.

– Vi blomstrar! säger Linda Danielsson.

Men kommunekonomin gör det inte. Förhoppningsvis blir det bättre, 2018 hoppas man på nollresultat. Och 2019 ser betydligt bättre ut då kommunen väntar effekt på skatte­intäkterna av det växande invånarantalet. Samtidigt ser Linda Danielsson hur tidigare strategier slagit fel för Mullsjös ekonomi.

– Vi behöver renovera, vi behöver bygga. Vi har inte gjort det tidigare, och heller inte sparat och byggt upp en buffert. Det slår hårt när allt nu kommer på en gång.

Resultat saknas för Grums och Arjeplog. Källa: SCB. Siffrorna avser resultat före skatt och extraordinära poster.

Fakta
Verksamheter som slukar kapital

Kommunkoncernen är beteckningen för kommunens förvaltningsorganisation samt de kommunala bolagen tillsammans.

Tumregeln säger att för att leva upp till god ekonomisk hus­hållning behöver snittkommunen ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. När vi här listar resultaten för kommunkoncernerna är de som helhet betydligt högre än 2 procent.

En orsak är att de behöver vara det. Bolagen är kapitaltunga, ägaren behöver avkastning på kapitalet för att det inte ska urholkas i värde. Bolagen står också många gånger för väldigt stora investeringar, i energi, infrastruktur och bostäder inte minst. Vinsterna behöver vara högre för att finansiera investeringarna.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.