Vinstrekord för kommunerna

De kommunala bolagens vinster adderar 12 miljarder till kommunernas överskott och lyfter det samlade resultatet för kommunkoncernerna till rekordstora 27 miljarder kronor. Många kommuner samlar kraft inför stora investeringar närmaste åren.

2007 investerade kommunerna för drygt 32 miljarder. I år budgeteras investeringar för över 65 miljarder. Ropen landet runt efter nya skolor, nya äldreboenden, nya bostäder och ny infrastruktur är ett av flera starka skäl till att kommuner behöver kraftsamla ekonomiskt. Och många gör det. 

2015 gör kommunkoncernerna, det vill säga kommunerna och bolagen tillsammans, sitt starkaste år hittills resultatmässigt: +27,5 miljarder före extraordinära poster och skatt. Detta trots att kostnadstrycket inom kärnverksamheten är högt, kostnaderna steg 5 procent.

Att året ändå slutade i rekord­stort överskott beror till del på positiva överraskningar. Överlikviderade AFA Försäkring betalade exempelvis åter­igen tillbaka tidigare års inbetalda premier, nu knappa 4 miljarder. 

Men ren strategi ligger också bakom – flera kommuner gjorde bostads- och fastighetsförsäljningar, vilket starkt bidrar till att hela tolv kommunkoncerner når överskott på över 500 miljoner.

Absolut största vinsten i kronor finns som brukligt i huvudstaden, 2,9 miljarder. Men i relation till invånarantalet är det Norrland i topp för stora delar av slanten. Kiruna, Luleå och Skellefteå gör landets största överskott per invånare.

Bakom Kirunas överskott på 2,3 miljarder ligger naturligtvis något högst extraordinärt. Det är tidiga plus i räkenskaperna för stadsflytten som ger det extrema utslaget, LKAB har betalat ut skadeersättning för sådant som behöver rivas. Utan stadsomvandlingen gör Kiruna ett mer normalt plus på 45 miljoner.

Luleås samlade vinst på 1 115 miljoner utgörs till dryga miljarden av rea­vinster från en större försäljning av bostäder och kommunala verksamhetsfastigheter till Rikshem. Affären ledde till mycket diskussion ­lokalt kring att den gjordes och hur den gjordes. Färske ekonomichefen Jan Öström konstaterar att kommunen i alla händelser behöver pengarna.

– Vi har en klassisk tillväxtproblematik: stora eftersatta behov i befintliga verksamhetsfastigheter som skolor och sportanläggningar samtidigt som vi utvecklar nya bostadsområden med skolor, förskolor, idrottsplatser. 

Investeringarna behöver upp i 700–800 miljoner per år den närmaste tiden. 

– Vi jobbar intensivt med att klara ut vad vi har råd med. Men jag tycker utgångsläget är gott. Vi har en viss skuldbörda, men den är inte dramatisk, säger Jan Öström.

Jan Öström, Luleås ekonomichef.

Stärkt av försäljningarna är Luleås eget kapital nu i kommunala toppskiktet, 88 000 kronor per invånare. 

Skellefteå är sedan många år en av landets allra kapitalstarkaste kommuner med dryga 125 000 kr/invånare i eget kapital. Mycket tack vare att både kommunen och energibolaget Skellefteå Kraft lyckats slå mynt av älvarna. Resultatet för 2015 blev just över miljarden. Men just detta år är inte vattenkraft den största orsaken. Försäljning av främst kontorsfastigheter har gett 600 miljoner i reavinster. Därut­över har Skellefteå sålt bostäder både 2014 och 2016.

Orsaken är kapitalbehov. Skellefteå slog investeringsrekord med 1,8 miljarder 2015, och även framöver väntar stora projekt. I planerna ligger till exempel skolor för 1,3 miljarder, investeringar i vattenförsörjning för 600 miljoner, kulturhus för en halv miljard. Plus bostadsbyggande, 1 400 nya bostäder är planerade. Kommunen ska öka invånarantalet med drygt 10 procent till 80 000 till 2030, är det tänkt.

– Vi behöver frigöra kapital. Vi har inte lånat i kommunen ännu, utan bara i bolagen, men trots de här försäljningarna kommer vi att behöva göra det 2017, säger ekonomichefen Samuel Lundqvist.

I andra änden finns kommuner som nära nog saknar eget kapital, nästan undantagslöst kommuner där befolkningen minskat. Surahammar är en av dessa, men den ekonomiska trenden är positiv.

– Vi håller på att hämta hem lite, vi har haft positiva resultat hela 2000-­talet, säger ekonomichefen Christina Sandin.

Kommunen ligger på sparlåga sedan man insett sin ekonomiska knipa. Å andra sidan är inte behoven så stora, under frejdigare år gjordes mycket av de investeringar som andra nu är mitt uppe i, påpekar ekonomichefen.

– I dag är alla väldigt medvetna om vårt läge, att vi måste få pengar över och inte kan låna mer. Vi har koll på ekonomin nu och kan blicka framåt!

                      

Fakta
Så uppstår vinster och förluster

Upplands Väsby

Vinst: 9 969 kr/inv. (425 Mkr)

Kommunen sålde bostads­bolaget Bo i Väsby till Rikshem och reavinster förklarar det stora överskottet.

Lindesberg

Vinst: 5 196 kr/inv. (122 Mkr)

Många bäckar små ligger bakom Lindesbergs resultat. De flesta hör kärnverksamheten till: AFA-pengar, flyktingstöd, överskott i nämnder samt en tomtförsäljning ger cirka 40 miljoner. Därutöver plussas resultatet med 46 miljoner genom en bokföringsteknisk upplösning av en intern fond. Bolagen bidrar med 26 miljoner.

Hammarö 

Förlust: 4 059 kr/inv. (62 Mkr)

Kommunen klarade sig fint. Bolagen sämre. Nedskrivningsbehov tyngde energibolaget och bostadsbolaget till sammanlagt 56 miljoner back. Därutöver gick de mindre bolagen Sätterstrand Business Park och Vindpark Vänern Kraft med vardera cirka 5 miljoner i förlust.

Dorotea 

Förlust: 8 733 kr/inv. (24 Mkr)

Underskottet är självvalt, kommunen är en av dem som löst in pensionsåtaganden i förtid. Bortsett från det: +4 miljoner.

Härjedalen  

Förlust: 8 770 kr/inv. (90 Mkr)

Kommunen har gjort sig känd för att ha björnkoll på kommunekonomin. Det stora underskottet 2015 beror främst på att bostadsfastigheter i kommunala Härjegårdar med nya redovisningsregler behövde skrivas ned med 93 miljoner. Bolagets aktiekapital är därmed förbrukat, vilket kom­munen måste åtgärda. Samtidigt gav ett underskott i socialnämnden upphov till stor politisk turbulens i somras och kommunstyrelsen avgick sedan den inte beviljats ansvarsfrihet för 2015.

Hedemora

Förlust: 13 642 kr/inv. (207 Mkr)

Kommunen har använt likvida medel till att lösa in stora delar av sin pensionsskuld för äldre pensioner. Detta belastar resultatet med 229 miljoner. I praktiken var Hedemoras resultat helt okej. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.