Nyhet
Arbetsvillkor
12 november 2020 kl 13:12

Viktigt skapa sammanhang om jobbet går förlorat

Över en natt byts fullspäckade dagar mot en tom kalender och tyst telefon. Att lämna arbetslivet kan vara chockartat, både för den som sett fram emot pensionen och för den som oväntat mist jobbet. ”Många företag lägger mycket tid på onboarding, att välkomna nya medarbetare. Kanske de också borde ha något slags offboarding?” föreslår organisationspsykologen Oskar Henrikson.

Berit Rollén har ett imponerande cv. Hon inledde sin yrkeskarriär som journalist och var bland annat chef på Veckans Affärer. Sedan blev hon pressekreterare åt nyblivne statsministern Olof Palme. 

– Jag var den första pressekreteraren i regeringskansliet, säger hon.

Decennierna därefter var hon statssekreterare, generaldirektör och landstingsdirektör. Men landstinget fick hon hastigt lämna när en borgerlig majoritet tog över i Stockholms län efter valet 1998.

Då var Berit Rollén 63 år och fick två årslöner i avgångsvederlag.  

– Jag fick bra villkor. Och jobbet var faktiskt det tråkigaste jag har haft, konstaterar hon.

Ändå tog det henne hårt att bli av med sin tjänst.

– Det blev en identitetsförlust. Jag saknade att ha en arbetsplats, arbetskamrater och att lösa problem tillsammans. 

Med stöd av föreningen Forum 50+ författade Berit Rollén en skrift med titeln ”Inget jobb att gå till”. Där beskriver hon sin egen vilsenhet och sorg och intervjuar andra som tvingats vänja sig vid en tillvaro utan arbetsplats.

– De flesta upplevde precis som jag att de saknade ett sammanhang – även de som helt normalt gått i pension. De kände sig utanför och det kom som en chock för dem. 

Är det möjligt att förbereda sig för denna nya situation? Berit Rollén tvivlar. 

– Det vete sjutton. Det är så svårt att i förväg föreställa sig vad det innebär. Jag tror att man måste dyka ned i det nya och sedan ta sig tillbaka.

Hennes råd till den som har svårt att hantera förlusten av ett arbete är att odla kontakter och försöka få några mindre uppdrag. 

– Man bör ta det som bjuds, även om det inte är ett jobb som liknar det man haft.

Själv fick hon så småningom leda ett par statliga utredningar.

– Då fick jag vara med i debatten igen. Det gav mig självrespekt.

Hur betydelsefullt det är att finnas i ett sammanhang lyfter även organisationspsykologen Oskar Henrikson fram.

– Vi underskattar hur viktigt sammanhanget och andra människor är för att ge motivation och pepp. De som förlorar ett jobb som varit stimulerande och meningsfullt kan uppleva att de inte längre är driftiga och kapabla. De känner inte igen sig själva och undrar om det är något fel på dem, säger Oskar Henrikson, som är vd för Psykologifabriken.

Den som slutat jobba bör fundera noga över vad i arbetet som gav tillfredsställelse och försöka designa sin nya tillvaro därefter, tycker han.

– Att bara grubbla och analysera sig själv kan leda till fel lösningar. Det är svårt att ändra sin personlighet, men det går att skapa positiva situationer och miljöer.

Kan man till exempel bli mentor och dela med sig av sina yrkeserfarenheter? Bygga nätverk med andra i samma situation?

Arbetsgivare skulle kunna stötta medarbetare som snart ska pensioneras genom att arrangera nätverk eller genom att erbjuda konsulterande roller.

– Många företag lägger mycket tid på onboarding, att välkomna nya medarbetare. Kanske de också borde ha något slags offboarding? funderar Oskar Henrikson.

I Köping står kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Salomonsson (S) inför att designa om sitt liv. Vid årsskiftet lämnar hon det uppdrag hon haft i 35 år.

– Jag försöker intala mig att det ska bli skönt. Men det är också en konstig känsla, säger hon.

Elizabeth Salomonsson lämnar dock inte politiken helt utan kommer att ha kvar en del uppdrag.

– Jag vill gärna trappa ned. Jag har sett hur andra som släppt allt har fått det tufft och inte mått så bra.

Hon räknar med att det kommer att ta ett tag innan hon vant sig vid att inte hela tiden kolla mejlen och vara beredd på att omedelbart agera. 

– Jag har ju levt med detta uppdrag en stor del av mitt liv. Och jag har trivts. För det mesta har det varit roligt och intressant, men ibland tufft.

Att inte lägga sig i, utan låta efterträdaren få arbeta ifred, är något Elizabeth Salomonsson tror att hon behöver ”träna på”.

Kommer det att bli svårt?
– Det vet jag inte. Jag har inte tränat på det ännu.

Många som lämnat höga positioner beskriver hur de överrumplats av att telefonen tystnar och att ingen längre bryr sig om vad de tycker. De har blandat ihop sig själva med sin yrkesroll.

Berit Rollén säger att hon varit noga med att inte göra just det.

– Det lärde jag mig när jag arbetade med Olof Palme och journalister gjorde intervjuer med mig. Då var det lätt att tro att jag var märkvärdig – men jag insåg att det var ljuset från någon annan som föll på mig.

Även som pensionär har hon dock synts och hörts offentligt. Under många år debatterade Berit Rollén äldreomsorgens utformning och drev på för mer valfrihet.

– Det var faktiskt en väldigt viktig insats, även om den inte ledde till mycket resultat.

Fakta
5 ingredienser i ett bra (arbets)liv

Hur kan även arbetslösa och pensionärer få de goda effekter som ett jobb kan ge? Inom ”positiv psykologi” finns begreppet PERMA, som står för:

  • Positiva känslor
  • Engagemang
  • Relationer
  • Mening
  • Att åstadkomma något

Ett arbete ger ofta något av detta, eller i bästa fall alltihop. För den som förlorat jobbet är det därför viktigt att skapa sig en tillvaro där så många av de fem punkterna som möjligt finns med.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 12 november 2020 kl 13:12