Demokrati

"Vi måste lyfta omvårdnadsfrågorna"

I 40 år har Eva Sving jobbat inom vården. Nu blir hon Region Gävleborgs första chefsjuksköterska.

Chefläkare har funnits i regionerna sedan länge. Nu inrättar fler också en tjänst för en chefsjuksköterska på övergripande nivå.

– Det här har stor symbolisk betydelse. Det är också den signal jag får från verksamheten. Äntligen! utropar många, säger Eva Sving som blir först på posten i Region Gävleborg

Hon ska jobba med vården i hela regionen.

– Tanken är att vi ska lyfta omvårdnadsfrågorna så att det blir jämställda med de medicinska frågorna.

Vad tror du det beror på att det varit självklart med chefläkare men inte med chefsjuksköterskor på övergripande nivå?

– Det handlar om tradition och kultur. Chefläkare har vi haft i många år. De har varit medicinskt rådgivande till högsta ledningen och har sysslat med vårdskador, anmälningar och sådana saker. Nu har man tänkt sig att omvårdnadsbiten ska vara lika viktig. Och det är den ju.

– Läkarna ger den medicinska behandlingen, men omvårdnaden är viktig så att patienten får sitt optimala hälsotillstånd när den lämnar sjukhuset och vården.

Eva Sving arbetar på enheten för patientsäkerhet och sitter inte, som chefläkaren, i högsta ledningen för sjukvården. Hon har med andra ord inte fullt ut samma status som en chefläkare.

– Nej, inte ännu. Men i ledningen diskuterar man nu den här frågan.

Tycker du själv att du borde finnas på samma nivå som chefläkaren?

– Ja, forskningen visar att om vi har representanter för både det medicinska och omvårdnaden i högsta ledningen så får vi den riktiga styrkan.

Vilken blir din viktigaste uppgift?

– Om organisationen ska fungera bra krävs det att det finns någon som ser till hela regionen och är dedikerad omvårdnaden. Mycket av den gäller ju alla patientgrupper. Det behövs någon som tänker övergripande så att saker som görs bra ska kunna gälla i alla verksamheter. Jag kommer också att fokusera på vårdskador.

Eva Sving började sin karriär 1978 i Region Gävleborg som undersköterska. Därefter utbildade hon sig till sjuksköterska och har bland annat arbetat som specialistsjuksköterska på intensivvårdsavdelningen. Hon har deltagit i uppbyggnaden av det kliniska träningscentret på Gävle sjukhus och varit verksam som samordnare på enheten för patientsäkerhet. Dessutom har hon forskat om trycksårsprevention.

– Jag har i grund och botten hela tiden drivits av tanken på att vi ska ha så god vård som möjligt för patienten.

Hon anser att det skett en enorm utveckling inom vården under de år hon varit verksam.

– När jag började fanns till exempel inte patientsäkerhet på samma sätt som i dag. Man såg saker som komplikationer i största allmänhet. Nu är mycket inriktat på frågan: Är det vi som har orsakat komplikationen?

Fungerar svensk vård bra?

– Ja, det tycker jag. I vården tas oerhört många beslut hela tiden. Sjuksköterskor och läkare ska göra snabba bedömningar. Och de allra flesta sådana beslut är alldeles utmärkta. Men ibland händer något i det här bruset som gör att det inte blir rätt. Då tycker jag att man måste titta på systemet. Alla individer vill göra saker så bra som möjligt, men systemet kanske inte stödjer så att rätt beslut kan tas.

– Jag tycker ibland att fokus ligger alldeles för mycket på allt som inte funkar. Inom patientsäkerhet tittar vi på varför något blev fel. Men vi tittar också på varför något blev rätt. Om man även fokuserar på det skapar man större arbetsglädje.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.