Nyhet
Karriär
17 juni 2020 kl 14:00

”Vi bygger nya fina grejor på murken grund”

Lär av det som gick bra under coronapandemin – men även av det som gick mindre bra. Och vässa styrningen i den digitala omställningen. Det råder en av forskarna bakom en färsk studie av kommuners och regioners digitala mognad. 

Kommuner och regioner jobbar alltmer målinriktat för att ta kontroll över digitaliseringen. Det bådar gott i tider av omställning under pandemin – men Sveriges trögrörliga digitala arv är alltjämt den stora belastningen, visar en ny studie.

Det är Swedish Center for Digital Innovation som har undersökt hur det går med landets högtflygande planer att bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringen.

Enkäten till cirka 1 500 personer i ledande ställning i olika förvaltningar i ett trettiotal kommuner, regioner och statliga myndigheter visar att det går framåt, berättar docent Johan Magnusson vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom rapporten:

– Vi använder ett analysverktyg för att mäta Sveriges digitala mognad, där 100 procent är en total mognad. På ett år har vi rört oss från 41 till 47 procent, inte så illa.

Det som har blivit bättre är själva styrningen, att många kommun- och regionledningar har börjat jobba mer strategiskt med frågorna.

– Det handlar inte om hur mycket artificiell intelligens eller hur många robotar man ska introducera, det handlar om att sätta sig ned och tänka igenom hur man skapar en ändamålsenlig digitalisering. Det handlar om verksamhetsutveckling!

Men än har man långt kvar. Forskarna konstaterar att det största hindret är vårt digitala arv.

– Vi har skapat en stor digital infrastruktur som aldrig moderniserats. Och nu bygger vi nya fina grejer på toppen av en murken grund. Därmed kan vi inte dra nytta av grejerna, vi gör dem till tomtebloss som bara brinner en kort stund.

Han tänker till exempel på it-system inom skolan som inte klarar nya plattformar för att etablera kontakt med föräldrar. Studien visar att de sämsta förutsättningarna för att nyttja digitaliseringens möjligheter finns inom utbildnings- och socialförvaltningarna.

Trelleborgs socialtjänst fick stor uppmärksamhet när man lyckades digitalisera hanteringen av försörjningsstöd. Var inte det ett bra exempel på innovation?
– Jo, absolut, det var ett intressant initiativ. Men sådana initiativ kan vara kortsiktiga, om man inte samtidigt ser över kommunens it-system.

Hela Sverige ligger efter i det här avseendet, menar han, och jämför med Estland:

– Där är tumregeln att ett system inte får vara äldre än fem år, därefter blir det för dyrt och tidskrävande att vidareutveckla på.

Varför går det då så trögt i Sverige? Våra traditionella stuprör i förvaltningarna och det långt gångna självstyret är en del av förklaringen, enligt Johan Magnusson.

– Vi behöver en nationell digital infrastruktur. I dag kan infrastrukturen skilja sig markant även inom en och samma kommun. Jag känner till kommuner som har upp till sju olika ekonomisystem!

En annan flaskhals är bristen på bredband och trådlöst internet.

– Många äldreboenden vill införa nattövervakning med hjälp av sensorer och kameror, en billig investering och ett utmärkt sätt att använda personal till annat än att åka ut till boenden och se om folk sover. Men sådant går inte att installera utan fungerande internet.

Hur tycker du att den offentliga sektorn klarat de gångna månadernas påtvingade digitalisering?
– Jag är imponerad, men har också ett viktigt medskick: lär både av det som gick bra och det som gick mindre bra! Och vässa styrningen.

 

Fakta
Hur har ni klarat den digitala utmaningen under pandemin?

Marcus Matteby, it-direktör i Sundsvall:
– Det har gått förvånansvärt bra! Maskinerna höll. Och även ovana användare har lärt sig tekniken. Vår förstärkta it-support fick mycket frågor i början, men kunskaperna spreds snabbt. Vi lär fortsätta med fler digitala möten även efter pandemin, många som var skeptiska är positiva nu. Skolan? Det rapporteras om högre närvaro än tidigare. För vissa elever funkar det uppenbarligen bättre att jobba hemifrån.

Jakob Algulin, digitaliseringsdirektör i Linköping:
– Vi har gjort enorma framsteg på tre månader! Men inte med sådant som stod i verksamhetsplanen … Nu blev det, förutom e-möten och distansarbete, exempelvis hundratals pekplattor till våra äldre för att främja kontakt med anhöriga och digitaliserade anställningsbevis för att snabbare rekrytera ny personal. Självfallet passar inte digitala arbetssätt alla, men det har gått över förväntan.

Måns Arnrup, it-direktör i Region Halland:
– Digitaliseringen har fått en rejäl skjuts framåt! Visst kunde en del av våra verktyg ha fungerat bättre, till exempel videoutrustningen som först inte var fullt kompatibel med folks hemdatorer. Men vi löste det. Vården har ställt om sina arbetssätt betydligt snabbare än tidigare. I synnerhet psykiatrin har varit snabb på att ersätta fysiska möten med digitala, men den utvecklingen ser vi överallt nu.

Skribent

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 17 juni 2020 kl 14:00
Uppdaterad: 17 juni 2020 kl 14:08