”Vi bygger nya fina grejor på murken grund”

Kommuner och regioner jobbar alltmer målinriktat för att ta kontroll över digitaliseringen. Det bådar gott i tider av omställning under pandemin – men Sveriges trögrörliga digitala arv är alltjämt den stora belastningen, visar en ny studie.

Det är Swedish Center for Digital Innovation som har undersökt hur det går med landets högtflygande planer att bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringen.

Enkäten till cirka 1 500 personer i ledande ställning i olika förvaltningar i ett trettiotal kommuner, regioner och statliga myndigheter visar att det går framåt, berättar docent Johan Magnusson vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom rapporten:

– Vi använder ett analysverktyg för att mäta Sveriges digitala mognad, där 100 procent är en total mognad. På ett år har vi rört oss från 41 till 47 procent, inte så illa.

Det som har blivit bättre är själva styrningen, att många kommun- och regionledningar har börjat jobba mer strategiskt med frågorna.

– Det handlar inte om hur mycket artificiell intelligens eller hur många robotar man ska introducera, det handlar om att sätta sig ned och tänka igenom hur man skapar en ändamålsenlig digitalisering. Det handlar om verksamhetsutveckling!

Men än har man långt kvar. Forskarna konstaterar att det största hindret är vårt digitala arv.

– Vi har skapat en stor digital infrastruktur som aldrig moderniserats. Och nu bygger vi nya fina grejer på toppen av en murken grund. Därmed kan vi inte dra nytta av grejerna, vi gör dem till tomtebloss som bara brinner en kort stund.

Han tänker till exempel på it-system inom skolan som inte klarar nya plattformar för att etablera kontakt med föräldrar. Studien visar att de sämsta förutsättningarna för att nyttja digitaliseringens möjligheter finns inom utbildnings- och socialförvaltningarna.

Trelleborgs socialtjänst fick stor uppmärksamhet när man lyckades digitalisera hanteringen av försörjningsstöd. Var inte det ett bra exempel på innovation?
– Jo, absolut, det var ett intressant initiativ. Men sådana initiativ kan vara kortsiktiga, om man inte samtidigt ser över kommunens it-system.

Hela Sverige ligger efter i det här avseendet, menar han, och jämför med Estland:

– Där är tumregeln att ett system inte får vara äldre än fem år, därefter blir det för dyrt och tidskrävande att vidareutveckla på.

Varför går det då så trögt i Sverige? Våra traditionella stuprör i förvaltningarna och det långt gångna självstyret är en del av förklaringen, enligt Johan Magnusson.

– Vi behöver en nationell digital infrastruktur. I dag kan infrastrukturen skilja sig markant även inom en och samma kommun. Jag känner till kommuner som har upp till sju olika ekonomisystem!

En annan flaskhals är bristen på bredband och trådlöst internet.

– Många äldreboenden vill införa nattövervakning med hjälp av sensorer och kameror, en billig investering och ett utmärkt sätt att använda personal till annat än att åka ut till boenden och se om folk sover. Men sådant går inte att installera utan fungerande internet.

Hur tycker du att den offentliga sektorn klarat de gångna månadernas påtvingade digitalisering?
– Jag är imponerad, men har också ett viktigt medskick: lär både av det som gick bra och det som gick mindre bra! Och vässa styrningen.