Nyhet
Upphandling
28 januari 2020 kl 10:35

Varningslista växer snabbt i popularitet

I somras lanserades en lista som varnar för oseriösa företag. Sedan dess har antalet upphandlare som använder den fyrdubblats.

Sveriges offentliga varningslista (Svvar) öppnades för landets alla upphandlare i augusti förra året. Den ska förhindra oseriösa aktörer eller företag med ”bristande yrkesmässig förmåga” att vinna kontrakt.

Upphandlare kan frivilligt registrera nya företag på listan. Sedan är det upp till varje upphandlande myndighet att avgöra om leverantör ska uteslutas från upphandling eller inte. Svvar ger inga rekommendationer.

Initiativtagare är Morgan Jansson, som driver listan som bisyssla vid sidan av sitt arbete som inköpschef på ett kommunalt bostadsbolag. När varningslistan drog i gång anslöt sig ganska snart omkring 45 användare. Nu har de blivit fler.

– Vi har 118 organisationer registrerade. Sedan är det fler användare, omkring 160, säger Morgan Jansson.

Är det en bra siffra?

– Ja, jag tycker att det har gått fort, vi har inte annonserat.

Upphandlare från en tredjedel av regionerna och var femte kommun finns bland användarna.

– Det är både stora och små kommuner, både Malmö, Göteborg och Stockholm finns med, säger Morgan Jansson.

Hur många företag finns registrerade på listan?

– Det är bara tre. Om inte det kommer i gång ordentligt kommer inte listan att vara så värdefull.

En av användarna är Daniel Lindgren, upphandlingskonsult på Ecenea, som gör upphandlingar framför allt inom bygg och anläggning åt kommuner, regioner och myndigheter. Han tycker att listan behövs.

– Det är svårt att veta vilka bolag som är seriösa, det finns ingen vettig sammanställning. Det blir lite av en slump om man upptäcker oseriösa anbudsgivare, säger han.

Rutinmässiga kontroller, som att företag betalar skatter och avgifter, räcker inte alltid.

– Det finns så mycket annat. Jag råkade exempelvis ut för ett företag som lämnade anbud som var dömt i domstol till att betala företagsbot. Företaget hade gjort affärer med en person som hade näringsförbud, säger Daniel Lindgren.

Har du haft någon nytta av varningslistan?

– Nej, inte än. Men jag har själv matat in entreprenören som var dömd att betala företagsbot.

Daniel Lindgren betonar att listan måste vara rättssäker.

– Det är viktigt att den information som samlas in kvalitetssäkras. Syftet får inte vara att bli en databas som talar illa om olika leverantörer som gjort lite småfel. Helst ska det finnas en dom som fastställt om ett bolag gjort fel. Jag uppfattar att den här listan drivs på ett seriöst och bra sätt.

– Viktigt är också att den över tid gallras, så att gamla förseelser inte ligger kvar allt för många år och att företag som rättat sina fel inte hängs ut på ett sätt som strider mot gällande rätt.

Fakta
Varningslistan

Sveriges offentliga varningslista (Svvar) drivs av företaget Evoluu. Ägare och vd är Morgan Jansson, Svvar smyglanserades i mars 2019 och öppnades för alla offentliga upphandlare den sista augusti samma år. Endast upphandlande myndigheter och enheter har rätt att registrera företag i varningslistan.

Listan stöder sig på lagen om offentlig upphandling (LOU), kapitel 13, som listar huvudorsaker till uteslutning av leverantörer: brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter eller missförhållanden i övrigt. Svvar rekommenderar inte om leverantörer ska uteslutas.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 28 januari 2020 kl 10:35
Uppdaterad: 30 januari 2020 kl 13:37

Nästa artikel

Nyhet
Skola
27 januari 2020 kl 12:26

Så banar kommuner väg för digitala läromedel

Marknaden för läromedel har blivit mer digital. Då fungerar inte gamla ramavtal, insåg fem kommuner som vill göra en banbrytande upphandling av e-läromedel. ”Skolan måste hänga med”, säger Ulrika Jonson, samordnande IKT-pedagog i Södertälje kommun.

– Det här är en hävstång för att få till ett lärande i en skola i en digital samtid. Vi måste se till att det finns resurser, arbetssätt och verktyg som fungerar. Skolan måste hänga med, säger Ulrika Jonson, samordnande IKT-pedagog i Södertälje kommun.

IKT står för information-kommunikation-teknik, och en IKT-pedagog har i uppgift att inspirera till och utveckla användningen av digitala möjligheter i undervisningen.

Vägen mot en skola i en digital samtid blev i Södertälje, Nykvarn, Salem, Flen, Katrineholm att gå ut i en gemensam upphandling av en leverantör av läromedel som är i första hand digitala.

Ulrika Jonson har suttit i projektgruppen från början. Hon och ansvarig it-upphandlare från Telge Inköp, Sven-Olof Stark, är entusiastiska över den upphandling som gick i mål i oktober.

– Jag är jättelycklig, jäklar vad vi sparar pengar, säger Ulrika Jonson.

Det var dock inte det främsta målet, utan att upphandlingen skulle förenkla användningen av digitala läromedel: appar, interaktiva verktyg, ljudböcker med mera.

I Södertälje och grannkommunerna insåg man att det ramavtal för läromedel som fanns egentligen inte kunde hantera digitala läromedel på ett smidigt sätt.

Adam Wrafter, Bildbyrån

Det påtalades också från inköpsbolaget Telge Inköp att befintligt ramavtal för läromedel faktiskt handlade uttalat om tryckta läromedel, och att det alltså egentligen inte var okej att handla e-läromedel genom det.

– Vi tryckte på från vårt håll att vi ska följa LOU, det är vårt uppdrag, säger Sven-Olof Stark, it-inköpare på Telge Inköp.

Betyder det att det finns många andra kommuner i samma sits?

– Ja, jag tror att många andra sitter med samma utmaning, och det är säkert många som inte ens känner till det.

Inför upphandlingen arbetade de fem kommunerna intensivt med att komma fram till vad det är pedagogerna och eleverna behöver när det gäller e-läromedel.

En sak var att kommunerna ville ha ett annat system för hur man betalar för och använder digitala läromedel.

– Vi köper ju inte en tryckt bok till bara en elev. Vi köper boken till skolan och flyttar böckerna mellan klasser. Men så har det inte fungerat med de digitala licenserna, utan man har köpt licensen låst till just den här eleven i tolv månader, säger Ulrika Jonson.

Kommunerna ställde krav utifrån sina behov och hoppades att marknaden skulle kunna möta dem, bland annat i fråga om ett flexibelt licenssystem.

– Med det nya avtalet kan vi flytta licenserna och pausa dem, till exempel när det är lov, säger Ulrika Jonson.

– Så vi har påbörjat en process bland e-läromedelsleverantörerna att förändra sina licensmodeller, säger Sven-Olof Stark.

Och det kravställde ni?

– Ja, fast vi kunde inte kravställa det skarpt, som ett skallkrav. Då hade vi inte fått några anbud. Vi ställde upp det som ett önskemål, ett strävansmål, att vi vill ha en förändring gemensamt med upphandlad part.

Upphandlingen är uppdelad i två delar, där kommunerna kan välja att använda en eller båda.

A-delen handlar om att leverera en beställningsplattform där skolor kan köpa e-läromedel och välja leveranssätt av dem.

B-delen innehåller också en leveransplattform där pedagoger och elever kan gå in och hitta alla sina e-läromedel samlade.

Ulrika Jonson

– Eleverna har tidigare kunnat få massor av olika inloggningar. Vi ville ha en inloggning till den plattform där eleverna kan hitta sitt bibliotek av e-läromedel, säger Ulrika Jonson.

Här lämnade man öppet för att även om leverantören inte hade en plattform klar, fanns öppenhet att få tid på sig att utveckla den. För projektgruppen insåg att de de ville ha, inte riktigt fanns på marknaden än.

Även krav på tillgänglighet, alltså att leverantörerna ska garantera att läromedlet går att använda utan större avbrott som inte aviserats i förväg, fick man lämna som ett önskemål och inte ett skallkrav.

– Vi hade kunnat kravställa mycket hårdare och djupare. Men vi ville inte det, utan i stället öppna för marknaden att komma in. Samtidigt kan jag känna att varför har man inte gjort det här centralt från Skolverket, SKR eller Inera? De upphandlar flera andra nationella plattformar, säger Sven-Olof Stark.

Till sist blev det bara en leverantör, Skolon, som uppfyllde alla skallkrav. Lite av en besvikelse, enligt Sven-Olof Stark, men både han och Ulrika Jonson tycker sig se en rörelse i branschen nu. Till nästa upphandling hoppas de att det finns betydligt fler leverantörer som kan leverera det skolorna behöver.

Nu är uppföljningen viktig. Varannan vecka har kommunerna möte med leverantören.

– Sedan får vi se om vi gjort rätt eller inte, det får framtiden utvisa. Ingen vet heller var marknaden kommer att landa, så det är också något att följa upp, säger Sven-Olof Stark.

Upphandlingen är en sak. Nu ska pedagoger och elever börja använda portalen och köpa e-läromedel. Kommunerna håller utbildningar, och hur långt man kommit är lite olika.

– En del jublar, andra säger att jag behöver lära mig en sak till – som det är med allting. Men tröskeln till att börja använda det här är inte jättehög när jag träffar lärare, och för elever är det ingen tröskel alls, säger Ulrika Jonson.

 

Fakta
Avtal på 2 år

Telge Inköp AB är ett kommunägt upphandlingsbolag som ansvarar för alla upphandlingar inom Södertälje kommun och de kommunägda bolagen i Telge AB. Telge Inköp gör även upphandlingar åt kommunerna Salem, Flen, Katrineholm, Gnesta, Vingåker, Nykvarn och kommunala Nykvarnsbostäder AB.

Telge Inköp arbetar med kategoristyrning av inköpsprocessen och upphandlar varor och tjänster till ett värde av cirka fyra miljarder kronor per år. 

Avtalet med Skolon är skrivet på två år med möjlighet till förlängning och har ett beräknat värde på 15 miljoner kronor per år.

Källa: Telge Inköp AB

 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 27 januari 2020 kl 12:26
Uppdaterad: 29 januari 2020 kl 11:01