Analys
Val 2018
8 november 2017 kl 11:16

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Varför skulle SD plötsligt bli Alliansens änglar?

Det snurrar fort i politiken. Moderaterna byter partiledare och väljarna strömmar tillbaka – både från Centern och Sverige­demokraterna. Och plötsligt verkar blodet börja pulsera igen i den tidigare ganska livlösa Alliansen. Men den stora stötestenen är inte undanröjd.

Första månaden som partiledare blev succé. Moderater jag talat med är själva förvånade. Deras kort­huggna analys är att den tidigare vandringen mot branten helt enkelt berodde på att väljarna ogillade Anna Kinberg Batra.

Ulf Kristersson försöker nu ta igen förlorad tid och gjuta nytt liv i både sitt parti och den hittills förstelnade Alliansen. Han tonar fram som dess ledare och återkommer till att det är med allianskamraterna han vill komma överens om politik och bilda regering. Och han försäkrar att han varken vill samtala, kompromissa eller förhandla med Sverigedemokraterna.

Det kan låta som en ny och hårdare linje jämfört med Anna Kinberg Batras, när Ulf Kristersson använder ord som markerar tydligare avstånd till Sverigedemokraterna. Och precis som Anna Kinberg Batra gjorde upp med stora delar av Fredrik Reinfeldts politik, distanserar sig nu Ulf Kristersson från Anna Kinberg Batras mest kontroversiella uttalanden. Kristersson anser att hennes omdiskuterade utspel i januari i år om ett närmande till Sverigedemokraterna var ett olyckligt sätt att uttrycka sig på.

Han skulle själv inte ha formulerat sig på det ­sättet. Men till syvende och sist kokar det ner till att också Ulf Kristersson är beredd att bilda regering även om Alliansen blir mindre än de rödgröna efter nästa val. Liberalerna och Centern säger nej till det, med hänvisning till att det skulle innebära en beroende­ställning till Sverigedemokraterna.

De fyra alliansledarna har förhandlat i månader kring regeringsfrågan, de är ännu inte överens. Det verkar osäkert om de kommer att bli det. Ebba Busch Thor sa nyligen att det vore önskvärt, men inte nödvändigt. Och hos Liberalerna finns det frifräsare som vill att partiet bryter sig loss från Alliansen och går till val på egen hand.

Jan Björklund har flera gånger uppmanat Moderaterna att sätta ner foten och bestämma sig för om de tänker låta Sverige­demokraterna få inflytande över politiken. Det är lättare för Jan Björklund att inta en mera hårdnackad hållning till Sverige­demokraterna, eftersom varken hans parti­ eller Liberalernas väljare skulle acceptera ett närmande till Sverigedemokraterna.

Ulf Kristersson måste genomföra en svår balansakt, ­eftersom det finns ett tryck på Moderaterna att överta makten när det finns en icke socialistisk majoritet i riks­dagen, om man inkluderar Sverigedemo­kraterna. Allianspartierna har länge varit överens om det första steget: att tillsammans med Sverigedemokraterna peta Stefan Löfven från makten, oavsett om de rödgröna blir större­ eller mindre än Alliansen i valet nästa år.

Sverigedemokraterna lär vara med på det tåget utan större krumbukter. Det är vad som ska hända sedan som gör regerings­frågan till den hetaste potatisen inom Alliansen. Skulle Sverigedemokraterna plötsligt bli Alliansens änglar, som snällt backar upp politiken utan att begära något i utbyte? Så att Ulf Kristersson slipper samtala, kompromissa eller förhandla med Sverigedemokraterna? Varför skulle Sverigedemokraterna, som sannolikt blir tredje största parti, gå med på sådana premisser?

Moderaterna har länge närt förhoppningen att det skulle kunna bli som i Gävle, i enlighet med den så kallade Gävlemodellen. Där styrde Alliansen med Sverige­demokraternas goda minne utan att ställa några­ krav. Men Gävle har ingen Gävle­modell längre. På försommaren i år röstade Sverige­demokraterna ner Alliansens budget. Det skedde efter att alliansstyret avvisat Sverigedemokraternas krav på bland annat ett totalstopp för flyktingmottagande till Gävle. 

För några dagar sedan lanserade Ulf Kristersson ett nytt resonemang, en ny formel för hur Alliansen ska kunna regera utan att ha med Sverigedemokraterna att göra. Han skyfflade över ansvaret i Stefan Löfvens knä och förklarade att det är upp till Social­demokraterna att stödja en allians­regering för att det ska gå att styra Sverige.

Kristersson vill alltså få bort Löfven från makten med hjälp av Sverige­demokraterna. Därefter vill han regera med stöd av Löfven och isolera Sverige­demokraterna. Ett scenario – frågan är hur realistiskt det är?

Trender

HETA

Monarkin. Företrädare för Republikanska föreningen kräver en folkomröstning om kungahuset. De hänvisar till att sex av åtta partier har förslag i republikansk riktning, men att de inte vågar driva frågorna av rädsla för att stöta sig med väljarna.

Personlig assistans. Protester mot att Försäkringskassan beviljar allt färre ansökningar om assistans. Enligt en rapport från myndigheten ökade andelen som fick avslag från 59 till 79 procent 2016.

KALLA

Anna Kinberg Batra. Efter att hon avgått rusade Moderaterna fram i väljarbarometrarna.

Vintern. SVT har för första gången gjort en prognos för flera månader framåt. Den förutspår att vintern blir kallare än normalt för de flesta. Särskilt för dem som bor i södra halvan av Sverige. För övriga landet blir det något mildare än det brukar vara.

 

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.