Nyhet
Artificiell intelligens
3 december 2020 kl 11:59

”Vården och bilindustrin har snarlika behov”

Vården har mycket att lära av andra branscher – inte minst bilindustrin och teknologin bakom självkörande fordon. Det hävdar Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland, nyligen korad till Årets AI-svensk.

AI kan se mönster som på grund av vårdinformationens fragmentering i dag är omöjliga att upptäcka. Markus Lingman tar psykisk ohälsa som exempel. Du kan söka för huvudvärk på vårdcentralen, som inte hittar något konstigt. Du åker in med magont till akuten, där man inte heller hittar något fel. Senare konsulterar du en nätläkare för dina sömnproblem.

– Om man har tillgång till alla tre pusselbitarna samtidigt, då förstår man att det kanske inte handlar om något kroppsligt utan att det är din själ det gör ont i. Svaret ligger i mönstret, inte i varje enskilt problem. 

Med rätt verktyg kan man också hitta mönster på systemnivå – värdefullt i synnerhet under en pandemi, framhåller han.

Det nyinstiftade priset Årets AI-svensk är tänkt att belöna pionjärer inom svensk AI och främja insatser som för teknikskiftet framåt. Enligt juryn har Markus Lingmans arbete med att tillgängliggöra kunskap om AI-användning i sjukvården "potential att rita om hur vård praktiseras". 

I grunden handlar det om att möta de demografiska utmaningarna, förklarar han. Allt fler äldre och en vårdkapacitet som inte ökar i samma hastighet som behoven tvingar helt enkelt fram nya arbetssätt. 

– Samtidigt går den medicinska utvecklingen snabbt framåt. Det kommer fina, dyra, effektiva läkemedel och undersökningsmetoder som vi vill använda oss av. Ekvationen går inte ihop.

Och här kommer den artificiella intelligensen in?
– Exakt. AI kan hjälpa oss att förstå vem som har nytta av vad – dessutom innan behovet uppstår. AI kan användas för att förutspå vad som kommer att hända. Då kan man intervenera tidigare, rikta sina insatser skarpare dit man vet att de gör nytta i stället för att göra många saker på många människor för säkerhets skull. 

Fördelarna med AI i vården är alltså uppenbara: bättre överblick för vårdens beslutsfattare, blixtsnabba jämförelser mellan mängder av patientdata, mer korrekta analyser av symptom, skräddarsydda behandlingar; kort sagt en outtröttlig ”doktor” som hela tiden lär nytt. 

Men även nackdelarna är tydliga, säger Markus Lingman, eftersom AI-lösningar per definition blir skalbara.

– Allt digitalt är kopierbart, så bygger man en sådan här lösning kommer den att göra sitt jobb tusen, kanske miljoner gånger. Programmerar man fel från början blir konsekvenserna väldigt stora. Som patient kan man tycka det är jobbigt att byta läkare, men en fördel är att den andra doktorn ofta kollar vad den första gjorde. Det säkerhetsfiltret, som i dag finns inbyggt i vården, får vi inte gå miste om. 

Vilket slags skalbara fel är det som kan byggas in?
– Bland annat etiska faktorer, etnicitetsperspektiv och sådana högst mänskliga saker. AI gör bara precis det man säger åt den att göra. Så man måste vara noga med att inte bygga in bias, alltså skevheter som att minoritetsgrupper undervärderas eller att ovanliga fall missas för att man tränat den att hitta det vanliga.

Tillbaka till priset. Markus Lingman betonar lagjobbet bakom utmärkelsen och Region Hallands mångåriga arbete med så kallad informationsdriven vård. Utifrån en datadriven, faktabaserad bild har regionen i princip byggt ihop sjukvårdssystemet så att det kan granskas både på detaljnivå och övergripande, ur alla aspekter samtidigt. 

– Patienter, medarbetare, kostnader för enskilda prylar – det mesta. Utan det här förarbetet är det knappt någon idé att ge sig in i AI-världen. Och detta har vi lyckats med eftersom vi byggt upp ett ekosystem av kompetenser på området.

Centralt är samarbetet med Högskolan i Halmstad, som jobbat länge med Volvo och deras intelligenta fordon. 

Vad kan vården lära sig av bilindustrin?
– Programmeringsmetodik, till exempel: hur man använder neurala nätverk för att hitta mönster, analysera vägarna och förutspå faror i trafiken. Vården har ju snarlika behov. Om en självkörande bil gör en miss kanske den kör i diket och någon skadas. Gör vi i vården fel går det dåligt för en patient. Så där har vi intressanta synergieffekter som vi lärt oss av.

Markus Lingman sitter i styrgruppen för regionens, högskolans och kommunernas innovationscentrum Leap for Life, som startats för att smidigare kunna interagera med life science-branschen. Samverkan mellan privat och offentlig sektor är annars ”lite klurigt” i dag, konstaterar han. Behovet är dock stort.

– Det finns kompetenser i privat sektor som inte finns i offentlig och tvärtom. Leap for Life är byggt för att underlätta det gränssnittet, för det är så mycket regler att hålla reda på och offentlig sektor kan inte samverka med den privata utan att ha ordning på torpet. Och det är det vi har skapat!

Målet är att kunna inkludera även kommunerna i utvecklingen av den informationsdrivna vården eftersom dessa i stor utsträckning står med samma utmaningar.

– Kommunerna är ju i nära vård-frågan också sjukvårdshuvudmän och en del av vårdkedjan, trots att de inte är del av regionen. Det vi gör i Leap for Life är att försöka bygga ihop dem med varandra, säger Markus Lingman.

Din viktigaste reflektion sedan du började fundera över farorna och möjligheterna med AI?
– Att ingen enskild aktör eller enskild kompetens kan flytta fältet framåt. Det är så många delar man måste hålla koll på för att det ska bli värde för patienterna till slut, eller effektivitet för skattebetalarna.

Fakta
Markus Lingman

Ålder: 45 år.
Yrkesbakgrund: Civilingenjörsstudier, därefter medicin- och hälsovårdsstudier vid Göteborgs universitet och Harvard. Specialist i hjärtsjukvård med forskarbakgrund från Sahlgrenska akademin. I dag strateg och överläkare i sjukhusledningen i Region Halland.
Fritidsintressen: Familj, kunskapslitteratur, träning.
Dold talang: ”Väntar fortfarande på att den ska avslöja sig.”
Längtar efter att göra när pandemin är över: ”Träffa släkt och vänner.”

Fakta
Årets AI-svensk

Priset delas ut av It & Telekomföretagen och samarbetspartnern Teknikföretagen, och ska gå till en person som bidragit till utvecklingen och synliggörandet av svensk AI nationellt och/eller internationellt. I juryn sitter representanter för bland annat Microsoft, TietoEvry, AI Sweden, SKR och Vinnova. 

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.

Publicerad: 3 december 2020 kl 11:59
Uppdaterad: 3 december 2020 kl 15:38