Var tredje skadas i hemsjukvården

Mer än var tredje patient som får sjukvård i sitt hem drabbas av en vårdskada. Det visar de första resultaten från en granskning av journaler i hemsjukvården.

Fallskador, läkemedelsproblem, infektioner och trycksår drabbar en stor andel av de patienter som får hemsjukvård. Och i de allra flesta fall går skadorna att undvika.

– Det är oroande att det är så mycket problem, säger Mirjam Ekstedt, patientsäkerhetsforskare vid Karolinska institutet. 

Hon medverkar i ett forskningsprojekt där 600 journaler från vård i hemmet har granskats. Tio team med sjuksköterskor och läkare har letat efter vissa ord, markörer, som indikerar att patienten kan ha drabbats av en skada inom 90 dagar efter inskriving i hemsjukvården. Teamen har sedan bedömt om en skada har inträffat och om den hade kunnat undvikas. I så fall klassas den som en vårdskada.

Materialet analyseras av en grupp forskare vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet och Linnéuniversitetet. 

De ska inom kort presentera resultatet av hela granskningen, men en preliminär analys av 200 journaler visar att vårdskador är vanliga inom hemsjukvården. 

Nästan varannan patient (43 procent) hade drabbats av en skada och de allra flesta skadorna bedömdes vara undvikbara. Mer än var tredje patient (38 procent) fick en vårdskada. 

Ändå tror forskarna att många skador inte upptäcks.

– Allt som händer i patienternas hem dokumenteras ju inte. Det finns säkert ett stort mörkertal, säger Mirjam Ekstedt. 

– Men trots det har vi hittat så mycket, påpekar Marléne Lindblad, doktorand i forskningsprojektet. 

Inom sjukhusvården drabbas en mindre andel, knappt var tionde patient, av en undvikbar skada. Det har en liknande, men betydligt större, journalgranskning vid 60 svenska sjukhus tidigare visat.

– De som arbetar i hemsjukvård har inte samma möjlighet som personal på sjukhus att till exempel se hur patienter tar sin medicin eller hur de reagerar på den. De är bara hemma hos patienten korta stunder och måste lita mer på patienten själv, närstående eller personal i hemtjänsten, som ju inte är utbildad i att observera läkemedels effekter, biverkningar och interaktioner, säger Marléne Lindblad. 

Någon strukturerad granskning av journaler i hemsjukvården har inte tidigare gjorts, vare sig i Sverige eller utomlands. Så riskerna inom hemsjukvården är fortfarande ganska okända, vilket Socialstyrelsen också konstaterar i sin senaste årliga lägesrapport om patientsäkerheten, som i år för första gången även tog upp hemsjukvården.

Arbetet med att göra vården säkrare för patienterna har hittills mest riktats mot sjukhusvård. Men mer och mer sjukhusvård flyttar nu hem till patienterna.   

– Alltmer avancerade behandlingar utförs i hemmen av patienterna själva, eller av assistenter, närstående och personal i hemtjänst. Och det finns ju särskilda risker när man ska hantera läkemedel och medicinsk-teknisk utrustning i hemmen, säger Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.

För att få en bild av riskerna i den kommunala hälso- och sjukvården har Socialstyrelsen gjort en enkät som besvarats av framför allt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i en stor majoritet av kommunerna.

De bedömer att läkemedelshantering och fallskador är de största riskområdena i den kommunala vården. Även informationsöverföring och överflyttning mellan vårdenheter pekas ut som riskfyllda situationer.

Det stämmer väl överens med journalgranskningen inom hemsjukvården, som visar på många läkemedelsrelaterade risker. Medicinering glöms bort, doser dubbleras och det sker förväxlingar. Även fallskador är vanliga.

– Fall kan vara svåra att undvika. Patienterna vårdas ju i sina hem och där finns det trösklar, trappor och mattor. Men vissa läkemedel kan också ge sämre balans och det får patienterna inte alltid tillräcklig information om, säger Mirjam Ekstedt.   

Mirjam Ekstedt.

Att så många av dem som får hemsjukvård drabbas av vårdskador kan tyckas dystert, men Mirjam Ekstedt pekar på att undvikbara skador är just undvikbara, det vill säga går att förhindra.

– Alla vet att skador förekommer. Nu lyfter vi fram problemet och hoppas att fler ska få upp ögonen för vad som krävs för att vård i hemmet ska vara säker, säger hon.

Mirjam Ekstedt påpekar också hur viktigt det är att patienterna får mer kunskap om vilka symtom de ska vara uppmärksamma på och vart de ska vända sig när något inte är som det ska.

– Patienter skickas hem så snabbt från sjukhus i dag, men resurser och kompetens har inte förts över till den vård som bedrivs i hemmen. Patienterna måste klara att själva navigera i en arkipelag av vårdgivare, där de får ta sig fram utan färjor och broar. 

KÄLLA PATIENTSÄKERHETSENKÄT: Socialstyrelsen. 

Fakta
Inga läkare anställda i kommunerna

Kommunerna har tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmen från alla landsting utom Stockholms läns landsting. 

År 2015 hade 390 000 patienter kommunal hälso- och sjukvård. Det var 8 000 fler än året innan. De allra flesta, 84 procent, var över 65 år. Drygt hälften av dem som någon gång under 2015 fick kommunal hemsjukvård var över 80 år. 

Ett vanligt problem i den kommunala hälso- och sjukvården är bristande tillgång till läkare. Kommuner får inte anställa läkare utan avtalar med landstingen om läkarmedverkan i hemsjukvården. 

Eftersom läkarna ofta dessutom ska sköta ett arbete på en vårdcentral är de inte tillgängliga för hembesök i tillräckligt stor utsträckning. Det ställer stora krav på kompetens och erfarenhet hos sjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.