Digitala klyftan mellan kommunerna växer

E-tjänsterna ökar i kommunerna – men var femte har inte ens kommit i gång. Den digitala klyftan mellan landets kommuner växer. Det oroar IT-ministern: ”Otroligt viktigt att också de små är med”. DS har listan över landets bästa och sämsta e-kommuner.

Samtidigt som en rad kommuner infört mer än 50 e-tjänster uppger mångdubbelt fler att de fortfarande inte kan erbjuda en enda. Hälften av kommunerna med under 10 000 invånare saknar helt e-tjänster.

Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som kartlagt hur e-förvaltning och e-tjänster utvecklats i kommunerna. Bilden är kluven.

De som redan tidigare legat långt framme drar ifrån. Antalet e-tjänster har ökat rejält. Helsingborg toppar med 140. Men de kommuner som låg efter när den förra enkäten gjordes 2011 har fortfarande inte kommit i gång.

– Det är ett stort problem, alla kommuner borde åtminstone ha tagit något steg, säger Per Mosseby, chef för Cesam, Center för e-samhälle, på SKL.

Han noterar med oro att var tionde kommun inte ens börjat samverka med någon annan för att kunna komma i gång med ett utvecklingsarbete mot e-samhället.

– De måste komma på banan så snabbt som möjligt. Digitalisering är en grundplatta för modern välfärd och en förutsättning för att kunna utveckla verksamheterna.

En av de e-tjänstlösa kommunerna är Mora. Kommundirektören Peter Karlsson uppger att det inte varit någon efterfrågan ”på den typen av tjänster”.

– Det får inte bli ett självändamål. Varken från invånarna eller politikerna finns ett tryck. Men det kommer nog. Det finns diskussioner om regionalt samarbete.

Positiva signaler i SKL:s nya kartläggning är att betydligt fler kommuner än för några år sedan prioriterar e-förvaltning och har en strategi för att nå dit. Regionala samarbeten kring digitala agendor har också blivit mycket vanligare.

Andelen kommuner som erbjuder minst 15 e-tjänster har mer än fördubblats sedan 2012 – från 11 till 24 procent. Mobilappar har ökat kraftigt. De förekommer nu i nästan hälften av kommunerna. 

Men kommunens storlek verkar ha avgörande betydelse. Kommuner med över 100 000 invånare erbjuder i snitt 67 e-tjänster, enligt enkäten. De små med under 10 000 invånare har i snitt 8 e-tjänster.

IT-minister Anna-Karin Hatt (C) konstaterar att utvecklingen går åt rätt håll. Men hon ser det som ”otroligt viktigt” att de mindre kommunerna inte halkar efter, apropå den femtedel som har noll e-tjänster. 

– För varje dag som går missar de både effektiviseringsmöjligheter och att göra livet enklare för sina medborgare och företag. Alla tjänar på att digitaliserade tjänster utvecklas.

– E-förvaltning handlar om verksamhetsutveckling. Risken är att den bara ses som en plusmeny som man lägger till på beställning.

Anna-Karin Hatt uppmanar SKL att göra allt för att se hur de minsta kommunerna kan hjälpas och stöttas. Per Mosseby bollar tillbaka och tycker att staten gjort för lite. 

– Statliga myndigheter har ett jätteansvar att få fart på samverkan med kommuner och landsting. Det räcker inte med att regeringen presenterat mål och strategier. Nu handlar det om resurser och om konkreta lösningar för att den utpekade digitala agendan ska bli verklighet.

År 2011, när Anna-Karin Hatt presenterade agendan IT i människans tjänst utropade hon att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter: ”Alla hushåll måste ges möjligheter att använda elektroniska samhällstjänster för att förenkla vardagen”.

I dag har Sverige tvärtom tappat mark mot omvärlden, enligt Per Mosseby. Han pekar på internationella undersökningar som bland annat presenterats vid World Economic Forum i Davos.

– Utvecklingen har gått snabbare i flera andra länder. I till exempel Danmark har kommunerna kommit betydligt längre och statliga myndigheter satsat mycket mer än hos oss.

Att Sverige halkat efter håller inte Anna-Karin Hatt med om. Hon hänvisar till andra mätningar där Sverige sägs ligga mycket bra till.

– Men vi går igenom den nationella styrningen av e-förvaltning just nu. Den nuvarande E-delegationens mandat går ut vid årsskiftet. 

Hon ger några exempel på mer konkreta åtgärder på statlig nivå som kommuner har nytta av, vid sidan av allmänna mål och planer: utvecklandet av system för e-legitimation och en gemensam digital tjänst för handledning vid ekonomiskt bistånd.

På några punkter är Anna-Karin Hatt och Per Mosseby helt överens. E-tjänster måste integreras i verksamheterna, det finns besparingar att göra, kommunens högsta ledning måste prioritera e-frågan, digitalisering krävs för att klara välfärden. 

Och för de mindre kommunerna är regional samverkan nyckeln till framgång, betonar båda. Här lyfter IT-ministern och kommunsektorns IT-chef fram samma föredöme: Värmland. (Se separat artikel)

– Vi vill se fler Värmlandsexempel, säger Per Mosseby.

Läs mer i tidningen (nr 24). Du kan köpa den här.

Fakta
LANDETS BÄSTA OCH SÄMSTA E-KOMMUNER

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.