Valmyndigheten vill skrota valsedlarna

Ingenting tyder på att något organiserat valfusk förekommit vid årets val. Men antalet överklaganden ökar och Valmyndigheten vill se ett nytt system för valsedlar.

Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist konstaterar att genomförandet av årets val har ifrågasatts mer än vanligt.

– Det har varit ett val med mycket uppmärksamhet kring påstådda felaktigheter, säger hon.

Vad är er övergripande bild av hur genomförandet av valet har gått?

– Givet det vi vet nu tycker vi att det har fungerat väl givet hur många moment och felkällor det handlar om, säger Anna Nyqvist.

Det förekommer upprop på nätet där valresultatet ifrågasätts och där det antyds att valresultatet skulle ha manipulerats. Något fog för sådana uppgifter finns inte enligt Anna Nyqvist.

– Vi har inga uppgifter om att det skulle finnas några avvikelser som beror på medveten felräkning för att gynna eller missgynna ett parti, säger hon.

Överklaganden av valresultatet går till Valprövningsnämnden i riksdagen. Det största nätuppropet för omval med några tusen underskrifter behandlar nämnden som ett separat ärende. Antalet övriga överklaganden är runt 700. Det är sju gånger mer än 2014 då ett hundratal överklaganden kom in. Merparten är sådana som inte berör händelser som anmälaren själv har varit med om.

– Ungefär 500 av överklagandena är väldigt allmänt hållna och handlar inte om några specifika händelser utan innehåller generella påståenden. Många av dem bygger på uppgifter som någon läst om i tidningar eller på till exempel Facebook, säger Cecilia Persson, valprövningsnämndens huvudföredragande jurist.

Hon räknar med att det kommer att ta ungefär två månader att gå igenom de överklaganden som kommit in. Avgörandena från nämnden kommer att redovisas löpande under hösten. Bland de omkring 200 överklaganden som handlar om specifika händelser finns det några som skulle kunna leda till omval. Ett exempel är de 145 förtidsröster som aldrig räknades i Falun eftersom de inte levererades i tid.

– Där behöver nämnden ta ställning till om det kan ha påverkat valutgången, säger Cecilia Persson.

Förutom beslut om omval har valprövningsnämnden även möjlighet att förordna Länsstyrelsen att räkna om rösterna från ett eller flera valdistrikt. Cecilia Persson utesluter inte att det skulle kunna bli aktuellt om nämnden bedömer att det behövs på grund av uppgifter som framkommer i något överklagande.

– Det finns ärenden där ett fåtal röster har avgjort och vissa påstår att det har räknats fel, säger hon.

Dagens Samhälle har jämfört de preliminära resultaten i kommunernas valdistrikt med resultatet i den slutliga röstsammanräkningen av årets val. Jämförelsen tyder inte på att det skett några omfattande försök att manipulera rösträkningen. Totalt handlar det om några hundra rösters skillnad per parti sett till hur många fler röster partierna fått i den preliminära jämfört med den slutgiltiga.

Men även om ingenting tyder på några större felaktigheter vid årets val så finns det risker med det svenska valsystemet som Valmyndigheten vill uppmärksamma. Framförallt systemet med valsedlar som myndigheten tagit upp i sina rapporter efter valen 2010 och 2014. Myndigheten kommer att ta upp frågan även i slutrapporten om årets val som ska lämnas till regeringen i mars 2019.

– Vi har länge lyft fram behovet av ett bättre valsedelssystem. Nu trycker vi 673 miljoner valsedlar. Det kommer ofta olika typer av ifrågasättanden om att valhemligheten har äventyrats eller att det har saknats valsedlar för vissa partier. Den typen av diskussioner kan skada förtroendet för valsystemet, säger Anna Nyqvist.

Ett förslag som Valmyndigheten har lagt fram är att byta till det system som finns i Finland där alla partier samlas på en valsedel och väljarna markerar vilket parti de vill rösta på.

Då blir det lättare att bevara valhemligheten?

– Ja, så är det. Och distributionen blir enklare och säkrare, säger Anna Nyqvist.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.