"Vakter är ingen långsiktig lösning"

Med sju månader kvar till valet är trygghetsfrågorna heta. Skjutningar och gängkriminalitet har gjort att Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) har hamnat i en bud­givning om antalet ordningsvakter i Stockholms förorter.

Vi träffar Stockholms finansborgarråd och kommunstyrelseordförande Karin Wanngård i hennes rymliga rum i Stadshuset. Från skrivbordet har hon en magnifik utsikt över Riddarfjärden. 

Det gått några dagar sedan det senaste fullmäktigemötet. Där debatterade hon den ökande otryggheten och gängkriminaliteten med oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M).

Det rödgrönrosa styret har nyligen satsat 20 extra miljoner på ordningsvakter. Anna König Jerlmyr anser att det är otillräckligt.

– För varje ordningsvakt som ni tillsätter  kommer vi i Moderaterna att tillsätta två till. Det är ett löfte, sa hon i debatten.

Karin Wanngård har kallat den typen av argumentation för anbudsbingo.

– Vi kan satsa mer på ordningsvakter, det är inga problem, men jag tror inte det är en långsiktig lösning, säger hon.

– Grunden är skola och förskola och rätten till arbete. Det handlar även om bostäder. I våra socioekonomiskt svagare områden är trångboddheten väldigt stor.

Finns det en skillnad mellan er och de borgerliga när det gäller synen på det förebyggande?

– Ja, jag tycker ju det. Vi ska lösa skjutningar här och nu, men det är polisens uppgift. De tungt kriminella ska bort från våra gator och låsas in. Men jag är ansvarig för det förebyggande arbetet. För så fort polisen lyckas få bort toppen i de kriminella gängen så kommer ju svansen. Då blir det nya som tävlar om vem som ska vara hövding i nätverket.

Du har anklagats för att spela ner problemen i utsatta områden. Är socialdemokrater extra oroliga för det ni brukar kalla svartmålning?

– Det tror jag inte. Men det handlar ju om att det är människor som bor i de här områdena. Det finns en otrolig kämpaglöd bland de boende och det får man inte negligera.

Kan man inte prata om både och?

– Man kan försöka. Det kan man verkligen försöka göra.

Hur beskriver du läget i de utsatta områdena?

– Det är klart att det är allvarligt när vi har skjutningar. Men vi ser också en positiv utveckling: tillkommande lägenheter som minskar trångboddheten och ökad sysselsättning.

Stockholms stads egna mätningar visar att invånarna känner ökad otrygghet. Är känslan befogad?

– Ja, det tycker jag. Ju mer man läser om det och ju fler skjutningar vi har desto mer säger det sunda förnuftet att man upplever sig otrygg. Det är inte konstigt.

– Sedan vill jag jämföra med internationella mått och då ser det ändå förhållandevis bra ut.

Men det är väl en svår poäng att göra?

– Ja, och vi har varit vana vid att det inte sker så många skjutningar. Men nu finns det internationell brottslighet även i Sverige.

Karin Wanngård har beskrivit sitt partipolitiska engagemang som att hon egentligen aldrig gjorde ett val. Hon föddes till socialdemokrat, trots att hon växte upp i moderatfästet Ekerö strax väster om Stockholm. Mamma var tidningsbud och pappa busschaufför.

– Mamma var socialdemokrat sedan barnsben och fackligt aktiv. Vi diskuterade ofta samhällsfrågor hemma. Jag har ett extremt rättvisepatos i mig.

I dag bor Stockholms finansborgarråd på vad som kan betecknas som klassisk socialdemokratisk mark, i ett radhus i bostadsrättsföreningen Atlantis i Vällingby. På samma gata bodde en gång Olof Palme med familj. Nu lever hans son Joakim i barndomshemmet, närmaste granne till familjen Wanngård.

Ett finansborgarråd med stort rättvisepatos har en del att fundera över när det gäller stockholmarnas levnadsvillkor. Skillnaderna mellan välbärgade områden som Bromma och Östermalm och förorter som Tensta och Rinkeby är enorma.

Kan du peka på att klyftorna på något sätt har minskat i Stockholm sedan ni tog över?

– Vi ser att antalet hushåll som behöver försörjningsstöd är det lägsta på 50 år, att sysselsättningen har ökat och att allt fler unga har ett jobb att gå till. Så det går åt rätt håll inom en rad områden.

– Men vi har enorma klyftor i Stockholm. Vi har tagit fram rapporter som visar väldiga skillnader när det gäller sådant som medellivslängd och tandhälsa. 

Karin Wanngård lyfter fram kommunens insatser på Järvafältet som ett exempel på försök att jämna ut villkoren.

– Där gör vi hembesök ihop med barnmorskor hos nyblivna föräldrar för att stärka rollen som förälder och bygga en länk till samhället.

Men kan man minska klyftor med kommunpolitik?

– Inte enbart. Jag kan inte minska klyftorna i Stockholm om inget händer i resten av landet. Det måste ske saker på många håll samtidigt.

Hon ser det faktum att de rödgrönrosa ”stoppat utförsäljningen” av allmännyttan som en rättvisefråga.

– Borgarna sålde ut allmännyttan så folk var tvungna att flytta från Stockholm. Och det var det gamla beståndet med billigare hyror som såldes.

I de tre senaste valen har Moderaterna blivit största parti i Stockholm. S, V, MP och Fi kunde ändå ta makten 2014 och styr i majoritet. 

Tror du att ni kan bli största parti i kommunvalet i höst?

– Det är ju alltid en önskan. Vi har visat att vi är Stockholms största parti i de senaste SCB-undersökningarna. Men det viktigaste är att kunna skapa majoritet. Om jag får 45 procent av rösterna och ändå inte kan skapa majoritet, så är det ganska tråkigt.

I förra valet var skolfrågan stor. Hur anser du att ni har klarat den?

– Jag tycker det gått bra, men vi har inte lyckats med allt. Bland annat hade vi målsättningen att få ner klasstorleken. Men befolkningsökningen, att vi ärvde ett enormt underskott på skollokaler och bristen på lärare gör att vi inte har klarat det.

Det rödgrönrosa styret kan dock peka på att skillnaderna i resultat mellan de kommunala skolorna i Stockholm har jämnats ut. En förklaring är troligen att de nyanlända eleverna har spritts ut över staden.

Samarbetet i den styrande koalitionen fungerar bra, hävdar Karin Wanngård. Hon anser att de fyra partierna har lyckats ta svåra beslut, exempelvis när det gäller Förbifart Stockholm och ombyggnaden av Slussen.

Men tror du att stockholmarna kommer att belöna er för exempelvis ombyggnaden av Slussen? Är det inte troligare att de bara tänker att det blir väldigt stökigt och att det tar lång tid?

– Jo, så är det väl. Det är ju en sådan bransch vi är i. Om man behöver positiv feedback för allt man gör ska man inte bli politiker. I politikbranschen får man bara höra när man gör fel. Bra saker är det inga som står och hurrar för. Det får man leva med.

Att ett vänsterstyre tog över i huvudstaden efter förra valet har inte inneburit någon våg av återställare när det gäller privata alternativ.

– Jag tycker att det ska finnas både privata och kommunala alternativ inom exempelvis äldreomsorgen och skolan. Det ska vara en vettig mix.

Karin Wanngård ger inte mycket för den modell med vinstbegränsning för välfärds-företagen som regeringen nu valt.

– Jag tror fortfarande att det är svårt att sätta ett vinsttak, även om det är klart att jag inte heller vill se våra skattepengar på Caymanöarna.

– När det gäller Stockholm, där vi har privata företag som växer och kan utveckla välfärden, tycker jag att det är olyckligt att säga att allt ska vara kommunalt. Jag vill fokusera på kvaliteten.

Den 7 april i fjol inträffade det som experter länge varnat för: Stockholms utsattes för ett brutalt terrordåd. Åtalet och rättegången mot den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov har på nytt aktualiserat Stockholms stads roll när det gäller dådet på Drottninggatan. Enligt uttalanden från advokat Thomas Bodström överväger pappan till den elvaåriga flicka som omkom i attacken att stämma Stockholms stad för bristande säkerhet.

– Det är så tragiskt. När vi satt där under den akuta krishanteringen, och efter några timmar förstod att det var ett barn som hade dött, var det som om all luft gick ur oss. Det var fruktansvärt. Det är naturligtvis hemskt med alla offer, men när det handlar om en
liten flicka så …

– Det är en förälder som befinner sig i djup, djup sorg och chock. Det har jag full förståelse och respekt för. Sedan kan jag inte lagstiftningen och den juridiska bedömningen.

Hur orolig är du för ett nytt terrordåd i Stockholm?

– Jag går inte och oroar mig för det, men jag är förberedd på det. Har jag den här rollen och det skulle hända igen så vet jag exakt vad jag ska göra.

Karin Wanngård ser mycket positivt på höstens Metoo-rörelse och är övertygad om att den kommer att ändra synen på hur kvinnor bemöts på arbetsplatser.

Och konsekvenserna av Metoo nådde ända in till hennes absoluta närhet. Hennes kollega, stadsbyggnads- och kulturborgarrådet Roger Mogert (S), avgick i slutet av november efter anklagelser om att han trakasserat kvinnor. Karin Wanngård uttryckte det som att hon ”skickade hem honom”.

– Det gick fort. Det här är en förtroendebransch och jag kunde inte se att det fanns något förtroende kvar för Roger.

Hon har inga egna erfarenheter av övergrepp eller trakasserier från män. Men hon anser att det är extra tufft att vara kvinna i den position hon har.

– Som kvinna blir man utvärderad på allt, även för hur man klär sig, sminkar sig och vilka skor man har. Det slipper ni män. Vi kvinnor blir också utvärderade utifrån vår mammaroll. ”Hur kan du lämna barnen så mycket?” kan man få höra.

Hon anser också att vissa former av socialt umgänge till stor del utesluter kvinnor som hon.

– Det är oftast kopplat till alkohol och sena kvällar. Och det blir ganska exklusivt för män. Vi kvinnor i barnafödande ålder väljer att gå hem när vi jobbat klart. Kvar finns då männen och de yngre kvinnorna. Där blir det en skevhet. Jag vill vara en förebild för de yngre kvinnorna, men då är jag ju inte där. Jag är hemma och nattar barn.

Vi går genom de praktfulla salarna i Stadshuset för att ta bilder. Karin Wanngård kan det mesta om Ragnar Östbergs skapelse efter oräkneliga guidade turer tillsammans med diverse gäster.

Och stadens ledande röda politiker har inga problem med att bli fotograferad i Blå hallen.

– Den borde heta Röda hallen. Det är ju teglet på väggarna som dominerar, säger hon

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.