Välfärdsbolagen slår nya rekord

Debatten till trots – kommuner och landstings köp av privat vård, skola och omsorg bara ökar. Förra året köpte de kärnverksamhet för 103 miljarder och bolagens andel av välfärdskakan har aldrig varit större.

Man skulle kunna tro att förutsättningarna för privat­ägd och vinstsyftande välfärdsverksamhet i Sverige är eländiga. Svenska Riskkapitalföreningen har visat hur de privata investeringarna i välfärdsbolag krympt med 99 procent från 2010, då välfärdsbolag var stekhett för riskkapitalet och politisk risk i verksamheten inte diskuterades så värst. 

I dag är tongångarna helt andra: ”Regeringens vinstutredning ligger som en våt filt över landets välfärdsföretag”, enligt Svenskt Näringsliv, och samma vinstutredning ”skapar total osäkerhet om villkoren” och hotar att ”slå undan benen för väl fungerande verksamheter”, anser Friskolornas riksförbunds tillförordnade ordförande.

Ute i vardagen verkar den privata välfärden däremot tuffa på som om inget har hänt. Kommunerna, landstingen och invånarna verkar överens om att privata alternativ behövs. Siffror för 2014:
• Skola/förskola: +6 procent
• Kommunal vård/omsorg: +6,3 procent
• Hälso/sjukvård: +4,8 procent.

Ökningen är större än kommunernas och landstingens kostnadsutveckling. Det betyder att bolagens andel av välfärdens kaka under den våta filten har vuxit sig större än någonsin förut.

– Försäljningen av välfärdsbolag går väl inte så bra. Men kommuner och landsting har inte på något sätt slutat anlita privata företag, säger Annika Wallenskog, biträdande chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 

Tvärtom. När det gäller förskola och skola visar människor exempelvis tydligt att de tycker bra om de privata alternativen. Andelen barn och elever som går i fristående skolor ökar för varje år och 2014 var inget undantag. Takten har minskat, men ökar gör friskolorna.

– Dels har man etablerat attraktiva utbildningar som fungerat bra och det är inte konstigt att de fortsätter att vara populära för elever och föräldrar. Dels kan det handla om att externa utförare i högre grad är etablerade i förortskommuner där barnantalet växer, säger Annika Wallenskog.

Även äldreomsorgen i privat regi växer. Mest gäller det hemtjänsten där var fjärde timme omsorg nu utförs i privat regi. Utvecklingen vad gäller platser i boenden har dock mattats rejält.

– Det är stor skillnad i dag mot 2007 till 2010 då nyupphandlingar för i snitt 2,5 miljarder per år kom ut på marknaden. Nu ligger det på ungefär 100 miljoner och 2015 blir historiskt lågt, säger Charlotte Näsström Morén, presschef på Attendo.

Omsorgsjätten erbjuder i dag cirka 5 000 platser på äldreboenden och i avsaknad av nya entreprenader får man hitta sin tillväxt i att bygga i egen regi. I år öppnar Attendo nya boenden med totalt cirka 300 platser, och ungefär så har det sett ut de senaste åren.

– Behovet av nya boenden är stort och kommunerna har inte resurser att bygga tillräckligt. Jag tror att privata aktörer står för en tredjedel av alla nybyggnationer och det är mycket mer än vår andel av omsorgsmarknaden. Vilket visar hur stort behovet av privata aktörer är, säger Charlotte Näsström Morén.

Attendos snabba tillväxttakt i Sverige bromsade in rejält 2013. Det finns inga tecken på ytterligare avmattning i år. Attendo satsar vidare i ett Sverige där de framtida villkoren är långtifrån givna.

Hur vågar ni?
– Analysen av de underliggande behoven berättar tydligt att vår bransch behövs. Och det är svårt att se att man skulle kunna ta tillbaka en valfrihet som människor så tydligt vill ha. Men självklart måste spelreglerna bli tydliga, säger Charlotte Näsström Morén.

Även hos SKL råder givetvis osäkerhet kring vad som händer när Ilmar Reepalu nästa höst är klar med sin utredning om vinster i välfärden. Det är också ytterst osäkert vilken roll utredningen kommer att spela när det politiska DÖ-läget nu är brutet.

– Det beror också på hur företagen reagerar på en eventuellt ny situation med vinstbegränsningar. Exempel från andra länder visar hur man kan hitta andra sätt att tjäna pengar inom välfärden, via bemanningsföretag exempelvis, säger Annika Wallenskog.

Fakta
Demografiska behov gynnar privat välfärd

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.