Välfärdsbolag kan tvingas i konkurs

Läget för välfärdsbolagen kan vara långt värre än hittills befarat. Den forskarmodell Ilmar Reepalus välfärdsutredning utvärderar innebär kraftigt nedtryckta vinster och flera storbolag riskerar konkurs. Dagens Samhälle har läst slutrapporten till utredningen.

Det var i våras Ilmar Reepalus välfärdsutredning gav i uppdrag åt Joachim Landström, doktor i företagsekonomi vid ­företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, att granska fyra modeller för reglering av vinster i välfärdsbolag.

Den modell som Joachim Landström rekommenderade och därefter fördjupade i en utökad analys, reglering av rörelseresultat baserat på bolagens vägda kapitalkostnad, kan få långtgående konsekvenser. Flera bolag riskerar likvidation. Det framgår av slutrapporten som Dagens Samhälle har tagit del av.

Utredningens ordförande Ilmar Reepalu tycker att Joachim Landströms slutrapport  har stora värden.

– Den innehåller många intressanta uppgifter och är självklart en viktig del av våra bedömningar. Men jag vill inte spekulera i slutresultatet av utredningens arbete, säger han.

Inte heller välfärdsutredningens huvudsekreterare, Johan Höök, vill konkretisera vilken vikt man lägger vid rapporten. ”Ni får vänta till november”, skriver han i ett mejl till Dagens Samhälle.

Joachim Landströms fördjupade beräkningar är komplexa och rapporten teknisk. Men förenklat rekommenderar han att tillåta en vinstnivå motsvarande en vägd kapitalkostnad på 10 procent. (WACC, Weitghetd Averege Cost of Capital).

Mot den bakgrunden beräknar han sedan övervins­ter, normala vinster och undervinster i sektorn. 

Joachim Landström bedömer i sin fördjupade rapport att välfärdsbolagens samlade övervinster uppgår till 20,3 miljarder under perioden 2005 och 2013, pengar som alltså i teorin kunnat återföras om rörelse­vinsterna regleras.

Modellen skulle bland annat tvinga välfärdsbolagen till mycket stora nedskrivningar av goodwill, det vill säga värden för förvärvade bolag. För att klara sig skulle bolagen behöva ge ut nya aktier, för många miljarder.

Flera koncerner används som räkneexempel. Börsnoterade Attendo hade till exempel en rörelsevinst 2014 på 807 miljoner. Med Joachim Landströms modell beräknas att 591 miljoner av den vinsten är en så kallad övervinst. Tillsammans med nedskrivningar av goodwill betyder det att  Attendo får ett nyemissionsbehov av aktier för 3,9 miljarder. Skolföretaget Academedias övervinst beräknas till 413 miljoner (2015) och nyemissionsbehovet till 2,4 miljarder.

”Koncernerna Ambea, At­tendo och Frösunda Omsorg är illa ute vid reglering av rörelseresultatet till att inte överstiga en gemensam WACC på 10 procent. De har alla goodwill som överstiger det egna kapitalet … Det finns därför en icke obetydlig likvidationsrisk för dessa företag …”, skriver Joachim Landström i analysen och fortsätter:

”… även Humana riskerar likvidation vid en total goodwillnedskrivning.”

Joachim Landström menar att konsekvenserna innebär att utredningen behöver fundera på övergångsregler så att företagen kan anpassa sig till en eventuell reglering.

– Ett antal företag riskerar att drabbas hårt, som en följd av att bolagen har hög lönsamhet och att de har köpt många företag. Men de konsekvenserna får utredningen ta hänsyn till, säger han.

FÖLJ DEBATTEN: Vinster i välfärden?

I sina beräkningar använder han de stora bolagens koncernredovisningar, trots att flertalet har verksamhet i and­ra länder. Till exempel Attendo har betydande verksamhet i Finland, där eventuella vinster genereras av fins­ka skattebetalare.

– Men det är en ekonomisk teoretisk analys, där jag har avgränsat mig till hur en modell kan se ut och vad som är rimliga nivåer. Jag förutsätter att utredningen riktar in sig på svenska bolag i en eventuell reglering, även om det blir knepigt.

Den fördjupade analysen av alternativet med begränsad rörelsevinst är alltså resultatet av att Joachim Landström fick ett första uppdrag av utredningen att analysera fyra olika vinstbegränsningsalternativ. Tre av de fyra modellerna avfärdade han dock; utdelningsbegränsning av samma modell som i icke-vinstdrivande aktiebolag (SVB-bolag), begränsning av vinst som andel av omsättning och begränsning av rörelsemarginal.

– Jag tyckte att de var ute i lite fel hjulspår med de and­ra alternativen, säger Joachim Landström.

Hans synpunkter ledde till det fördjupade uppdraget att granska rörelsevinstalternativet noggrannare, i en slutrapport. Enligt utredningens diarium är Joachim Landström modell det enda konkreta förslag på vinstbegränsning som har tagits fram.

– Ja, det är korrekt. Andra forskare har inte fått sådana frågor från utredningen, säger Ilmar Reepalu.

Håkan Tenelius, branschorganisationen Vårdföretagarnas representant i utredningens referensgrupp, kände inte till slutrapportens existens förrän han fick frågan av Dagens Samhälle.

– Det är ytterst anmärkningsvärt att utredningen överväger den här typen av regleringar utan att i något sammanhang ta upp det med oss i referensgruppen. Förslagen skulle få förödande konsekvenser för företagen och människors möjligheter att välja 

Joachim Landström har inte haft kontakt med utredningen sedan slutapporten lämnades in.

– Men det verkar som om utredningen vill lägga sig lite  lägre än jag rekommenderar. Deras vinstnivå verkar vara 7 procent plus statslåneräntan, och jag rekommenderade 10 procent, säger han.

Fakta
Första rapporten senare i höst

Det var i mars 2015 som regeringen gav Ilmar Reepalu i uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privata välfärdstjänster bör regleras.

1 november i år ska utredningen presentera sina förslag på hur vinster i välfärdsbolag kan regleras. De delar av utredningen som berör kvalitet och uppföljning, tillstånd, auktorisation av privata utförare och alternativ till upphandling ska redovisas senast 2 maj 2017.

Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.